Klimatförändring

Sista dagen i januari. I dag var det mer än blåsigt i Skåne. Fortfarande har vi inte haft någon vinter och temperaturen åker jojo mellan några minus och + sex grader. Vindkraftverken snurrar på och gräsmattorna är gröna som på sen våren. Vissa säger att saker inte har förändrats men mina vintrar som barn innebar tefatsåkning i backen hos mormor, friluftsdagar med skolan i längdåkningsspår eller utförsåkning, jo t o m det i Skåne, och skridskoåkning på fruset vatten. Så att det pågår en förändring är säkert. Vad den medför kan vi bara gissa.

Vad är det goda skolexeplet?

Har det betydelse för utgången av en klass betyg på vilket sätt (hur) pedagogerna väljer att bemöta och bedriva undervisning av ungdomarna i en grupp?
Denna fråga är nu på tapeten och ska visas i tv om två veckor då får vi som vill följa en klass på en skola i Malmö.
Det finns många faktorer som spelar roll då man mäter olika parametrar. Det kan röra sig om allt från tid med klassen, befogenheter, tillgång till material, bemötande frågor, att det händer något nytt och annorlunda osv. Ändå är det spännande att fundera på vad det är som händer och om det går att få att hända igen och på andra ställen. Vad stimulerar elever och pedagoger i skolans värld?
Jag ser fram emot att få ta del av programmet för att bilda mig en uppfattning.

Vad är vad i olika beskrivningar?

I dag har jag läst på Hans Hoff (s) blogg och han ägnar dagen åt skattesänkningar och spekulationer om tiden fram till valet. Hans Hoff skriver att det finns två tydliga alternativ i opinions mätningarna och att det tydligt syns vad människor väljer. Att Hans Hoff här syftar på sitt eget parti (s) som går upp i mätningarna syns, men vad är det svenskarna får? Var någonstans kan medborgarna läsa och jämföra den socialdemokratiska politiken med regeringens politik? Det är först då det finns en avprickningslista att ta av som det går att jämföra alternativen. Vad får medborgarna kortsiktigt och långsiktigt med en socialdemokratisk politik och kommer det att vara en mix av miljöparti och vänsterpolitik inbakat. Inte minst inom klimatområdet kommer detta att ställa frågorna på sin spets. Skattetrycket hur stort ska det vara? Finns det en politik som stimulerar människor till arbete? Frågetecknen är många…
Till skillnad från Hans Hoffs dystra beskrivning av det ekonomiska läget vill jag tillföra en del fakta så som att sysselsättningen har ökat mycket snabbt och många har gått från utanförskap till innanförskap. Den största förändringen på mycket länge och detta är otroligt positivt.
Detta har gjort att vissa delar av industrin har fått växtvärk (produktiviteten har minskat) d.v.s. att de blir för trångbodda ( lokalerna blir för små) eller inte har hunnit med att investera i fler eller större maskiner i takt med högkonjunkturen och inflödet av arbetskraft. Även en kostnad för att inskola de personer som kommer in i arbetet måste räknas till och en hel del som fått arbete är ungdomar som går in på lägre lönenivå än äldre med längre erfarenhet. Kan vara bra att nämnas i sammanhanget om hur saker hänger ihop när man talar om produktivitetsnedgång tycker jag.
Inflationen som Hans Hoff gärna vill klistra på regeringen tillhör en större bild med ökade livsmedelspriser och energipriser och har en global påverkan. Ekonomin hänger inte lös i en tråd och inflationen för sig själv i en annan. Dessa sitter ihop som i en kompass där de rör sig på två håll i samma pil.
Vi tackar Hans Hoff för att han inte lastar USA krisen på regeringen utan här talar om spridningseffekter i ekonomin.
Regering för en ansvarsfull politik och samlar i ladorna för att klara även sämre tider, som vi vet kommer mer eller mindre framöver så som de alltid gjort genom historien.

S V B K

I går arrangerade de fyra borgerliga partiernas kvinnonätverk en mingel träff för kvinnor. Solveig Ternström (c) (och skådespelerska ) berättade om bakgrunden till det tv drama ”Om ett hjärta” som nu sänds i tv. Tillfälligheter av personer som möts börjar diskutera och egna privata upplevelser och omständigheter tillsammans med tabeller och siffror i sjukvård och politik kan plötsligt åskådliggöras genom en drama serie.
Själv kom jag att tänka på S V B K dvs. den förkortning som förr skrevs av läkare i journaler när de inte hittade någon bestämd sjukdom. Bokstäverna, allt annat än smickrande, står för SVIDER VÄRKER BRÄNNER KÄRRING.

Det personliga mötet underskattas

I dag kan vi läsa i media om kränkningar på nätet. När vi skriver våra e-mail kan vi emellanåt märka att det som var avsikten inte framkom i texten. Det är inte alltid lätt att föra en dialog när vi inte ser den andres ansiktsuttryck eller hör hur och på vilket sätt dialogen framställs. Att vara en aktör på nätet kan därför lätt uppfattas och självklart också lätt missbrukas då du inte direkt behöver stå tillsvars för dina handlingar. Det är viktigt att denna värld på nätet blir en del av utbildningen i skolan såväl hos vuxna som hos ungdomarna. Föräldrar måste också skaffa sig kännedom om den trafik av kommunikation som förs.

Morgon tv

Morgonens tv inslag innehöll två delar som jag vill uppmärksamma.

Den första delen är omständigheter kring ungdomars placeringar, där en flicka i dag berättar om en isolering på åtta månader. I inslaget framkom att personen ifråga inte har vetat hur länge den situation hon befann sig i skulle vara. Då jag hört liknande kommentarer tidigare kring placeringar inom skolans områden där en kille eller tjej blivit flyttad från en klass under en period, fastnade den kommentaren på näthinnan. Som exempel kan jag nämna den kille som vid ett tillfälle skulle vara placerad utanför skolan under en viss period säg två månader. Han visste dagen för start på denna period och han räknade sedan ner till den dag han skulle få återvända. Dagen för återvändandet kom, men killen fick stanna kvar då det bara var ett par veckor till sommaravslutningen. Detta hade inte ingått i den överenskommelse som hade gjorts och killen hade skött alla sina åtaganden för att få komma tillbaka. Här svek vuxen världen och killens förtroende för omgivningen rämnade totalt. Människor spelar ibland på väldigt sköra trådar och det som är en liten sak för någon kan vara helt avgörande för någon annan. Detta tål att tänka på.

Det andra är ekonomi delen i programmet där dagens frågor rörde sparande och placeringar av de egna pengarna knutna till världsekonomin och det som nu hänt i USA. ”Är inte en räntesänkning bara en låtsas åtgärd ” var frågan och till svar blev att det kan ha stora effekter på ekonomin inte i morgon men på längre sikt.
Tanken är då att de som har lån får lägre ränta på dessa d v s de behöver inte betala så mycket som de gjorde förra året och får då pengar över för den högre ränta de inte längre ska betala.
Om dessa pengar används av familjerna till att investera i nya saker så som kylar, frysar, tv apparater osv. som de nu får råd med blir effekten att handeln tar fart i USA och pengar strömmar till via varorna. På så vis får då USA snurr på sin ekonomi och pengar börjar strömma in via konsumtion.

”Det är inte mitt huvud de har amputerat utan mitt ben"

I dag gjorde jag en vända in på lite olika sidor för att se vad som skrivs kring spekulationerna om Pär Nuder, nu när han själv framfört sin ståndpunkt i tv soffan.
Hamnade på riksdagsledamoten Monica Green(s) blogg, där hon från sin sida beskriver Regeringens arbete med att få fler i arbete och att människor ska gå från utanförskap till innanförskap i samhället som ett rent elände.
Monica Green påstår att regeringen inte förstår och att (s) använde politiken som redskap för att överbygga skillnaderna i samhället.
Med ovanstående sagt vill jag påstå att skillnaden mellan hur vi resonerar är markant. I somras var det ett debattprogram på radion där sjukskrivningar och förtidspensioner debatterades. En av dem som ringde in berättade att han fått amputera benet och att han därefter fått besked om förtidspension. ”Det är inte mitt huvud de har amputerat utan mitt ben – det finns massor av olika sorters terminalarbete jag skulle kunna göra”. Denna mening är så slående för skillnaden i hur vi resonerar. När människor orkar, kan och vill fortsätta arbeta ska inte samhället gå in och stoppa enskilda personer. Stämpla inte ut människor på livstid utan låt dem ompröva sina möjligheter längs vägen.
Att skapa verktyg för att flytta människor från en plats utanför arbetslivet till arbetslivet anser jag vara den rätta vägen. Det måste löna sig att arbeta i vårt land och helt fel väg kan det ju inte vara med anledning av att det skapats en hel del arbeten, inte bara genom högkonjunkturen, genom omläggning av politiken från ett stort utanförskap till ett allt större innanförskap.