Sidor

fredag 22 februari 2013

Sjukvårs inspel med exempel på olika resultat

Det är mycket diskussioner om sjukvården i Skåne. När man sitter på insidan och styr så ser man en sak som inte alltid överesnstämmer med den bild som redovisas i media. Hur det är med den saken vet bara sjukvårdspolitikerna och de som arbetar i verksamheterna.
Men det som jag ibland saknar i debatten i pressen är det som patienten och brukaren borde fundera på, och det är vad det innebär att man slår samman verksamheter och gör mer av en sak på ett ställe istället för att sprida ut saker på olika ställen. En längre resa kan vara föremål för debatten om att allt ska finnas nära mig som patient - men har man då tänkt på själva orsaken och innebörden av ett eventuellt ingrepp som kommer att behöva göras? Med följande lilla berättelse vill jag säga att allting inte alltid är som det verkar.
Någonstans i Sverige fick en kvinna beskedet att hon drabbats av bröstcancer. Med anledning av den uppkomna situationen fick hon också veta att hon tyvärr skulle komma att förlora hela sitt bröst, då detta inte gick att rädda. En annan kvinna som fick samma besked på samma sjukhus bestämde sig för att efterfråga en andra bedömning från ett annat sjukhus. På det senare sjukhuset gav de patienten beskedet om att de tyvärr skulle bli tvungna att avlägsna en tårtbit från hennes bröst. Det är stor skillnad för en patient att få borttaget en tårtbit från bröstet eller att få hela bröstet borttaget.
Om ett sjukhus är koncentrerat på att göra många bröstoperationer så blir de också duktiga på det och det finns resurser på ett annat sätt om man förlägger dessa bröstoperationer till att inte utföras på ett flertal ställen utspritt. Det är viktigt att arbeta för smarta lösningar till fördel för alla.

torsdag 7 februari 2013

Angående näthat.


Gårdagens uppdrag granskning gav en fördjupad reaktion på det vi benämner näthat. Ett bekymmer kopplat till sociala mediers möjlighet att på långt håll utsätta enskilda personer för kränkningar och hot av diverse slag.

Jag upplever att näthat är en företeelse som börjar långt ner i åldrarna där ungas språkbruk i samtal och tilltal passerat en för mig oacceptabel nivå. Som exempel vill jag nämna tjejer som använder ordet hora till varandra.

När sedan åsiktsutbyten når de sociala medierna där olika personer för fram åsikter om varandra om allt från kläder till fritidsintressen och hur man ska bete sig för att vara en i gänget, om man nu får vara med, når elakheterna nya höjder. Inte sällan följer dessa meningsutbyten, och utestängande av en eller några personer i en grupp, med in i skoldagen där konflikter blir en del av raster och lektionerna. På samma sätt som med tjej- och killgrupperingar där ett ”gäng” styr och ställer mot dem som inte tillåts delta förekommer också liknande företeelser på sociala medier och på sms i mobiltelefoner. Som exempel på det sistnämnda har uttryck som ”din mamma är en hora” förekommit.

Ungdomar lider i det tysta, befinner sig i utanförskap,blir påhoppade verbalt och psykiskt och kanske vägrar gå till skolan med allvarliga konsekvenser.

Jag vill se ett samhälle där vi alla på olika sätt tar avstånd från denna typ av beteenden och jag är glad att gårdagens program skapat reaktioner som gör att människor sluter upp för att inte acceptera dessa beteenden.

Det är viktigt att alla vuxna i samhället reagerar och agerar på språkbruk. I dag möter kommentarer av tillmälen, könsord och vålduttryck ofta en tystnad. Reaktioner är nödvändiga för att skicka signaler.

 

tisdag 5 februari 2013

Är nationella prov THE END?


Jag har med intresse läst artikeln på DN ekonomi om överbetyg på nationella prov i matte och slutbetyg i ämnet. Många viktiga tankar förs fram i texten, men en aspekt saknar jag. När jag från skolans insida följt resonemang kring betygssättning har nationella prov varit DET provet, har du varit borta eller sjuk så har det många gånger påpekas att du p.g.a. detta inte kunnat få det betyg du jobbat för. Prov har också lagts samman och gett ett snitt på antal prov till ett medelbetyg. Många ånger har inte hänsyn tagits till elevens kunskaps inhämtning och utveckling. Vilket jag anser är fel. meningen är att du som elev ska göra framsteg, inte att ett tidigare resultat ska sänka dig då du nu kan visa dina kunskaper.

Meningen med nationella prov har varit att få en likriktighet över landet och en sammantagen information om elevens kunskaper. Efter avlagt prov har meningen varit att eleven ska kunna tillgodogöra sig och arbeta med den/de delar där man inte haft tillräcklig kunskap. Frågan är då hur olika skolor arbetat? Har de fortsatt en process efter provtillfället för att lyfta eleverna i kunskap eller är och har nationella prov varit THE END?

måndag 4 februari 2013

Sjukvården var god dröj


Verksamhetslösningar och system kan många gånger verka rationella utifrån hur den interna logistiken ska och måste fungera. Lika ofta, kanske inte, blir verksamheten i sig ett hinder för dem som den är till för att hjälpa och besvara. Ett sådant exempel är telefontider mellan t ex 09.00-10.00. Ett smart sätt att få avklarat samtal för att därefter ägna dagen åt annat. I andra änden sitter en kund vars största puckel på dagen är förmiddagar och det är också många möten som äger rum samt transporter som ska lämna o s v. Det gör att den som ska sitta i telefonkö med andra inte kan vara verksam på arbetet.

Ett exempel är när en mamma eller pappa en fredag tar kontakt med sjukvården bara för att få veta att de ska ringa ett annat nummer och det är på måndag mellan klockan 09.00-10.00. Här skickas kunden/patienten vidare i systemet och ska under helgen bära med sig en klump i magen och börja om från början på måndagen med kö, eventuell ny omdirigering till nytt nummer, ny kontakt och gå ifrån arbetet. Det här är det långt ifrån alla verksamheter som tar hänsyn till eller tänker på. Börja bygg verksamhetsupplägg med fokus på hur man kan vara tillgänglig för de man är till för och som kan skapa korta enkla kontakter till förmån för både patienten och de som ska utföra arbetet.