Angående jobbskatteavdraget och hur det hänger ihop.

 

Med anledning av jobbskatteavdraget och varför det spelar roll.

När vi får mer pengar att röra oss med så innebär det att vi handlar mer och vi köper mer tjänster. När vi handlar mer i våra dagligvarubutiker innebär det att de tar in mer personal och att det leder till anställningar. Samma sak gäller för tjänster som vi tar i anspråk med RUT och ROT och så vidare. Personer som arbetar ser det också som lönt att arbeta lite mer när de får behålla mer av sin lön. Företag som anställer försörjer familjer. När detta sker samtidigt med att stora belopp pengar avsatts för att rusta upp vår infrastruktur, så mycket det går utifrån att det finns resurser d v s utförare, och planer igång, samtidigt som skolan ställt om med kunskapsfokus ( OBS ! Beslut togs för ett antal år sedan men den nya skolan har precis satts i sjön vilket inte alltid framkommer i debatten) samt att lärlingssystem byggs ut, forskningspengar och insatser med många olika verktyg i verktygslådan för arbete, lägre kostnader för att anställa med riktade resurser för unga och ett arbete för innanförskap. Allt detta sammantaget är delar för att stimulera arbete, bygga för framtiden och att hjälpa industrin och företagen att rusta och kunna sälja än mer och ha försprång när konjunkturen vänder. Därför är också Sverige på hugget i Bryssel och driver på för frihandelsavtalet med USA. En angelägenfråga som också Statsministern tryckte på vid president Barack Obamas besök i Sverige. Vi är ett litet land som konkurrerar på en global marknad och vi har ordning och reda på statsfinanserna något vi får mycket beröm för från omvärlden. Detta ska vi ta vara på och det hänger ihop med jobbskatteavdraget.

Börsbolag kan bättre.

Anders Borg har rätt i att det inte duger att inte fler kvinnor tagit plats i börsbolagens styrelserum. Jag tycker dock att det vore tragiskt om det går så långt att det blir tal om kvotering. Börsbolagen kan bättre. Det finns otroligt mycket kompetens som inte tas tillvara i dag och detta missar valberedningar som fortsätter söka i invanda mönster. Så kan vi inte ha det.
Nedan kan ni läsa den artikel som jag och Maria Plass skrev 2010 till Dagens Industri. Artikeln är lika aktuell i dag som då.

"  Här finns styrelsekvinnor
På näringsdepartementet ligger en lista med namn på kvinnor som är kvalificerade för styrelseuppdrag. Samtidigt säger sig svenska bolag söka med ljus och lykta efter kvinnor med just en sådan kompetens, och politikerna diskuterar kvotering. Listan är ett resultat av det uppdrag som regeringen gett till Näringsdepartementet och Almi för att främja en hållbar ekonomisk tillväxt. Styrelsekraft är ett projekt som riktar sig till kvinnor med hög kompetens, erfarenhet och förutsättningar att sitta i en bolagsstyrelse. Här finns en samlad kompetens som många företagsledningar kanske missar.

Näringsdepartementets lista innehåller ett större antal namn på kvinnor som av Almi ansågs vara för meriterade för att få ta del av programmet och därför lämnades utanför. En styrelse blir inte automatiskt bättre genom att vissa kvoter uppfylls. Men har Sverige råd att avstå den potential och kompetens som finns hos kvinnliga ledare? Som med mycket annat handlar det om att hitta en balans för att för få verksamheten att fungera optimalt.

Vi anser att kompetensen på näringsdepartementets lista ska tas till vara. Såväl bolagsstyrelser som företagsledningar bör uppmuntras att rekrytera utanför den egna sfären genom att låta dem få tillgång till de namn och kvalifikationer som dessa kvinnor har. Självklart ska personerna tillfrågas före publicering, men att inte ta till vara denna sammanställning av kompetens är att kasta bort resurser och kompetens för all framtid.

I riktlinjerna för svensk bolagsstyrning står det att en jämn könsfördelning ska eftersträvas. Verkligheten är en annan. I de svenska börsbolagen var siffran för andelen kvinnor i styrelsen förra året 19,6 procent. Några av bolagen, t.ex. Skanska, hade inte en enda kvinna i styrelsen. I andra ser det betydligt bättre ut, som t.ex. Swedish Match, vars styrelse består av sex män och fyra kvinnor. Utvecklingen går framåt, men inte snabbt nog. Om den ökning av kvinnliga styrelsemedlemmar som vi har haft de senaste åren fortsätter i samma takt, kommer det att dröja ungefär 70 år innan vi har nått en jämn fördelning. Är det rimligt i ett modernt samhälle?

Listan ger valberedningar möjligheten att på ett enkelt sätt identifiera de kvinnor som har den kompetens som söks. Att det inte finns tillräckligt många kompetenta kvinnor som platsar i bolagsstyrelser är en myt. Kompetensen finns, det handlar bara om att ta tillvara den.

Låt de kvinnor som vill, ge sitt samtycke för publicering och presentera dem vitt och brett i Sverige. Så får vi slut på diskussionen om att det är svårt att hitta kompetenta kvinnor. Det blir upp till bolagens valberedningar att använda sig av informationen.
Maria Plass
Riksdagsledamot (M), näringsutskottet

Ann-Charlotte Hammar Johnsson
Riksdagsledamot (M), finansutskotet "
 

Att veta vad man missar

Dagen har ägnats åt kommunala bolag under ett utbildningspass inom partiet. Inte helt oväntat kom vi också in på kvinnlig och manlig representation i bolag. Det finns glädjande nog, till nytta för såväl bolag som kunder, kommuner som aktivt arbetat med att få en mångfald av kunskap till sina bolagsstyrelser. Trots att vi i dag befinner oss år 2012 är det långt ifrån alla som uppnått denna klokskap och värre är det på den privata sidan. Likriktighet i tänkande var än den finns innebär att utveckling avstannar med nickande och bekräftande. Dynamiska organisationer och företag behöver en mångfald av tankar och idéer som kan nötas mot varandra och som tar in ett flertal aspekter. Det är både bedrövligt och sorgligt att vi inte kommit längre och förstått nyttan av att ta tillvara hela landets kompetens på olika sätt.