Besök i den skånska företagsamheten

I dag har jag besökt en företagare i Bjuvs kommun som har en palett av olika uppdrag inom rollen för sitt företagande. Mental hälsa kopplas till föreläsningar, kurser och jobbcoaching. Oerhört intressant att höra hur hon bygga självförtroende och positivt tänkande.

På det andra besöket i Vallåkra träffade vi en företagare vars verksamhet faller mellan ramarna på det sätt som vi kategoriserar kultur, företagande och restaurangverksamhet. Det spännande här är att en historia i det skånska landskapet kombineras med de produkter som tillverkats som en sidoprodukt av kolbrytning, nämligen Höganäs krus i olika former. Dess historia, ett kultur arv på plats, kombineras på ett snillrikt sätt som ett levande museum där kärl och krukor fylls med ett innehåll såväl i rastaurangen som i affären och i tillverkningen där nya användningsområden tas fram.

Sist men inte minst har vi gjort ett företagsbesök i Viken, där jordbruksprodukten potatis samt rotfrukter förädlas till chips. På gården säljs produkter av skilda slag kopplade till hushållet.

Jämställdhet och arbetsliv.

Tänk att kunna öka svensk BNP med en summa på mellan 360 miljoner och 500 miljoner per år genom att inkludera kvinnor på samma sätt som män på den svenska arbetsmarknaden.

I dag har moderaterna haft jämställdhetsseminarium på temat i Almedalen. Moderaternas rapport om att motverka osakliga löneskillnader, glastak och en könssegregerad arbetsmarknad hittar du här.

Några särskilt viktiga punkter är;

Bättre möjligheter för att kunna kombinera familjeliv och karriär.

Fler kvinnor på ledande positioner.

Möjligheterna till att arbeta heltid måste förbättras.

Fler kvinnor behövs som arbetsgivare och företagare.

Vägen till lika möjligheter för flickor och pojkar börjar redan i skolan.

Vårt samhälle har förändrats från det att kvinnor var hemma och män var familjeförsörjare till att vi i dag är ett land där det finns många ensamhushåll med barn, nya familjebildningar samt två personer i hushållet som familjeförsörjare. Ändå skiljer sig livsinkomsten rejält mellan kvinnor och män. En summa på 3,6 miljoner har nämnts i skillnad i livsinkomst. Detta påverkar såväl kvinnors pension som oberoendet i livet.

Hemma i Skåne kan man se att kvinnor har en mindre arbetsmarknad än män beroende på att det oftast är de som hämtar och lämnar barnen i förskolan och omsorgen. Det är också de som åker mest kollektivt och tid gör att man inte kan ta sig lika långt och på samma sätt som män, som ofta har en rak sträcka till arbetet utan inköp och att hämta och lämna barn. Självklart finns det också den omvända situationen och det gäller inte alla men generellt är det så statistiskt.

I England, och vad jag förstår även i Stockholm, finns det exempel där man gjort lösningar kring förskolan som också inkluderar en plats där det går att hämta och lämna tvätt, köpa sin lunch och sin matkasse på hemvägen från jobbet. Det finns med andra ord service tjänster knutna till en plats för att minska tider och underlätta vardagen för dem som önskar få tillgodosett flera saker på en och samma plats.Detta är i mina tankar spännande lösningar för människor att få vardagen att gå ihop som närmare bör studeras.

Många kvinnor, fler än i landet som helhet, arbetar deltid i Skåne. En del gör dessutom "gratis” arbete genom att de del av sin tid arbetar på den gemensamma gården, där mannen står som ägaren. Detta funkar så länge man är i arbetsför ålder och rask, pigg och inte skiljer sig, men pensionsmässigt blir det en katastrof. Med andra ord är det A och O att tidigt fundera på och planera för samt bestämma sig för inte bara dagens situation utan även räkna på och fundera på det liv som kommer framöver och då man lämnar arbetsmarknaden för tiden som pensionär.Välj väg, men det är viktigt att veta vilka val man gör och hur man gör dem.

Öka kunskapen om matsvinnets konsekvenser

En miljon ton, eller 1 000 000 000 kilo. Så mycket mat slängdes i Sverige under 2010. Det motsvarar cirka 72 kilo per person och år, och är självklart ett stort problem ur flera aspekter. Det skadar miljön genom onödiga koldioxidutsläpp och försurning, det är dyrt för samhället att hantera och sist men inte minst så är det dyrt för dig som konsument.  

Matsvinn är alltså den mat som slängs trots att den skulle kunna ha konsumerats eller säljas. Problemet med att ätbar mat slängs finns i hela livsmedelskedjan som innefattar såväl primärproduktion, livsmedelsindustrin, butiker, storkök, restauranger och hushåll. Alla led i kedjan behöver ta sitt ansvar i denna fråga, men relativt sett är det faktiskt hushållen som är den största boven. Det handlar om konsumtionsmönster, beteende och attityder. Allt högre förväntningar på materiell standard i kombination med ett allt högre tempo gör att vi inte tar tillvara på maten så som vi borde.

Kostnaden för varje kilo matavfall är även större ju längre ner i livsmedelskedjan man kommer, vilket gör att en minskning av matsvinn på hushållsnivå har störst samhällsekonomisk nytta. Samtidigt som konsumenten sparar pengar på mindre matsvinn, undviks också en rad olika miljökostnader om matavfallet aldrig uppstår. Om hushållen halverar sitt matsvinn så motsvarar det en samhällsekonomisk nytta på cirka 10 miljoner kronor per år, enligt beräkningar från Naturvårdsverket. Det finns stora pengar att spara, men framförallt så finns här en möjlighet att göra en viktig och insats miljön och för en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion.

För att trygga framtidens livsmedelsförsörjning är det viktigt att hela vår livsmedelskedja är resurseffektiv, ända från jord till bord. Varje steg i kedjan bör präglas av etik, resurssnålhet, hållbarhet och säkerhet. Ett steg på vägen mot en resurseffektiv livsmedelsförsörjning är självklart att vi minskar vårt matsvinn. Förra våren tillsatte Moderaterna en rad olika arbetsgrupper för att förnya och utveckla vår politik. Arbetsgruppen ”Föregångsland för klimat och hållbarhet” presenterade nyligen sin slutrapport, och där finns bland annat förslag för hur vi kan minska matsvinnet. Ett konkret förslag är att ge Livsmedelssverket i uppdrag att intensifiera sina informationskampanjer om hur man som konsument kan minska sitt matsvinn. Hushållens konsumtionsmönster styr de själva över, men vi vill öka kunskaperna om detta för att alla ska kunna ta informerade beslut när de handlar, lagar och slänger mat. Det finns goda möjligheter att komma till rätta med detta och här spelar just information en viktig roll. Människor behöver bli medvetna om hur deras sopor påverkar miljön, samhället och den egna plånboken.

 

Bengt-Anders Johansson (M)

Vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet

 

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Näringsutskottet

Artikeln publicerades i Smålänningen den 27 maj 2013

Miljösmart eller kanske inte...

I går kväll deltog jag i en debatt om antagande av miljömålsprogram i min hemkommun. Debatten blev dock inte så lång, för Kommunstyrelsens ordförande (S) ansåg mina tankar som kloka och därmed blev detåterremiss på ärendet.

När det kommer till miljömål så upplever jag att det allt för ofta förekommer skrivningar och uttalanden som gör att ett förslag kan verka rätt här och nu, men skrapar man lite på ytan så finns det mer och viktig information som förbises.

Det viktiga för framtiden är utveckling och därför blir det också märkligt när exempel hämtas utan att ta tillvarata hela tankekedjan.

Här nedan följer några exempel på hur jag resonerar. 

”Att tvätta med fulla maskiner” Rådet är till för att spara energi för den enskilde men det ger inte alls information om att det i dag vid nyköp finns tvättmaskiner som känner av tvättmängd och att det finns maskiner som stänger strömmen när de är klara. Det kloka måste vara att skriva tankar som innehåller öppningar inför framtiden.

 

”Att regelbundet köpa KRAV märkta produkter” I detta fall går politiken in och gör sig till marknadsförare av en miljö certifiering. Min fråga är om man säkert vet vad man rekommenderar människor att använda? Av en producent jag träffat fick jag veta att det fanns krav ställda för certifieringen hon ville göra som gjorde att hennes kunder, om de är allergiker, inte längre skulle kunna köpa hennes vara. Och riktigt så var det ju inte tänkt.

 

”Att köpa lokalt producerade varor” Kan vid första anblicken vara miljövänligt då det handlar om att ta sig kortare sträckor. Så är det klart också för den som cyklar eller går eller kör sin bil en kortare sträcka. Det kan också vara så om affärerna ligger nära varandra så körsträckan blir en, MEN det behöver inte vara så då man istället för inköp på ett ställe kör till flera olika producenter flera små körsträckor. Å andra sidan kan det vara bättre att handla på nära håll än att varor har åkt lång väg i världen. Allt detta handlar om att mäta rätt saker och det är viktigt att veta vad man mäter.

Med dessa tre olika exempel vill jag belysa att det som vid första tanken verkade vara en smart lösning ur miljösynpunkt, kanske inte är det när man tittar lite närmare på den. Det är därför viktig hur miljö tips skrivs och vad som finns bakom dem för att de ska vara miljö smarta.

Julskinka

Politiken kan göra vissa saker men det är också upp till konsumenten att göra sina val i butikerna. I dag skriver jag i Helsingborgs Dagblad om griskött. Regeringen satsar 90 miljoner kronor för att sänka kontrollavgiften för slakterier och på så sätt stärka den svenska bondens konkurrenskraft.