Jämställdhet och arbetsliv.

Tänk att kunna öka svensk BNP med en summa på mellan 360 miljoner och 500 miljoner per år genom att inkludera kvinnor på samma sätt som män på den svenska arbetsmarknaden.

I dag har moderaterna haft jämställdhetsseminarium på temat i Almedalen. Moderaternas rapport om att motverka osakliga löneskillnader, glastak och en könssegregerad arbetsmarknad hittar du här.

Några särskilt viktiga punkter är;

Bättre möjligheter för att kunna kombinera familjeliv och karriär.

Fler kvinnor på ledande positioner.

Möjligheterna till att arbeta heltid måste förbättras.

Fler kvinnor behövs som arbetsgivare och företagare.

Vägen till lika möjligheter för flickor och pojkar börjar redan i skolan.

Vårt samhälle har förändrats från det att kvinnor var hemma och män var familjeförsörjare till att vi i dag är ett land där det finns många ensamhushåll med barn, nya familjebildningar samt två personer i hushållet som familjeförsörjare. Ändå skiljer sig livsinkomsten rejält mellan kvinnor och män. En summa på 3,6 miljoner har nämnts i skillnad i livsinkomst. Detta påverkar såväl kvinnors pension som oberoendet i livet.

Hemma i Skåne kan man se att kvinnor har en mindre arbetsmarknad än män beroende på att det oftast är de som hämtar och lämnar barnen i förskolan och omsorgen. Det är också de som åker mest kollektivt och tid gör att man inte kan ta sig lika långt och på samma sätt som män, som ofta har en rak sträcka till arbetet utan inköp och att hämta och lämna barn. Självklart finns det också den omvända situationen och det gäller inte alla men generellt är det så statistiskt.

I England, och vad jag förstår även i Stockholm, finns det exempel där man gjort lösningar kring förskolan som också inkluderar en plats där det går att hämta och lämna tvätt, köpa sin lunch och sin matkasse på hemvägen från jobbet. Det finns med andra ord service tjänster knutna till en plats för att minska tider och underlätta vardagen för dem som önskar få tillgodosett flera saker på en och samma plats.Detta är i mina tankar spännande lösningar för människor att få vardagen att gå ihop som närmare bör studeras.

Många kvinnor, fler än i landet som helhet, arbetar deltid i Skåne. En del gör dessutom "gratis” arbete genom att de del av sin tid arbetar på den gemensamma gården, där mannen står som ägaren. Detta funkar så länge man är i arbetsför ålder och rask, pigg och inte skiljer sig, men pensionsmässigt blir det en katastrof. Med andra ord är det A och O att tidigt fundera på och planera för samt bestämma sig för inte bara dagens situation utan även räkna på och fundera på det liv som kommer framöver och då man lämnar arbetsmarknaden för tiden som pensionär.Välj väg, men det är viktigt att veta vilka val man gör och hur man gör dem.

Kväv inte verksamheter.

Vänsterpartiets Ulla Andersson tog i dagens debatt om Vårpropositionen upp att hon vill se fler detaljerade krav på verksamheterna i välfärdsverksamheterna vård, skola och omsorg. Detta är helt fel väg att gå. Ju mer politiken skriver fast verksamheterna i detaljer desto mer kväver politiken handlingsutrymmet för att skapa möjligheter till flexibla lösningar som gynnar såväl personal som barn, ungdomar och äldre.

Med det menar jag att om man t ex anger ett antal vuxna med en yrkesbakgrund för en grupp på ett strikt antal elever eller på en vårdavdelning alternativt på ett äldreboende så förutsätter man också att all verksamhet fungerar på samma sätt och att alla människor har samma synsätt och levererar samma resultat.

Politiska förslag om att reglera mer kring personal med angivande av en sådan gruppstorlek tar inte hänsyn till hur sjuka eller friska omsorgstagarna är i gruppen eller hur elevgruppen/förskolegruppen fungerar i sin sammansättning av individer. Så fungerar det inte i den verkliga världen. Istället ska politiken skriva bra formulerade mål som stimulerar verksamheter och personal. På så sätt får också verksamheterna bra innehåll för elever och omsorgstagare. Jag har tagit del av alldeles utmärkta öppna frågor som fångar just den kvalité som vi inte kan ta på men som är en upplevelse som vi vill beställa av de egna kommunala aktörerna såväl som från de privata. Om det i något fall skulle visar sig att en verksamhet missbrukas eller missköts så ska detta självklart alltid beivras, men låt inte alla verksamheter kvävas och stoppas upp av detaljstyrning och förbud.

(S) tar beslut åt människor

Dagens svar från (S) angående att kommunerna kommer att kunna ha veto mot nyetableringar av friskolor är en tydlig signal till kommuninvånarna om att detta påverkas deras valmöjligheter negativt i (S) ledda kommuner. Familjer som funderar på att flytta till ny ort p.g.a. arbetsmöjligheter, studier eller boende har nu fått en ny parameter att ta in då de ska välja ort. En kommun där (S) politiker tar beslut för dem eller en kommun där de själva får påverka och välja skola utifrån egna önskemål.

Konsekvenser när sakfrågor far iväg utan rim och fason.

Det som debatteras och diskuteras måste vara trovärdigt. Jag ogillar när det i press och politiska debatter far iväg i sakfrågor utan rim och fason. Exemplet från gårdagen om barnfattigdom blir nu ett tydligt exempel på hur fel och farligt detta kan bli. Baksidan av myntet kan vara att organisationerna nu har svårt att bli trovärdiga i sina budskap och personer undrar varför man denna gång ska kunna lita på det som skrivs. Konsekvensen kan också bli att personer som behöver stöd och hjälp i samhället försvinner och bekymmer inte längre tas på allvar och det är en annan farlig väg som behöver beaktas. 

Jag ser också att det här mönstret avspeglar sig på andra områden. Så sent som i dag har jag varit inne ett ärende på SKLs hemsida angående en skolfråga. Här hittar jag en sida som handlar om fakta och myter i skolan. I den politiska debatten handlar vänsterretoriken om att det är för få vuxna i skolan och hur stora grupper barn ska samsas på en liten yta. (Jag skulle här och nu kunna ägna ett helt inlägg åt att diskutera pedagogiska lösningar men ger det eget utrymme i eget inlägg.) Den här sidan på SKL ger rimlighet i debatten tycker jag. Det är dags att stanna upp och skilja på det som uppenbarligen är riktiga bekymmer, men också att fundera på lösningar som är smarta och flexibla istället för rop på förbud och ännu mer gränsdragningar.

Som ett tredje exempel kan äldreomsorgen nämnas där det i dag sprids myter om privata entreprenörer generellt utan att fakta får visa på hur det faktiskt är. Ett exempel från en händelse har gett stora spridningar utan rim och fason med märkliga ageranden av rädsla för att hamna i drev och detta får tråkiga konsekvenser för utveckling av kvalité. Ett sådant exempel är när inte avvikelserapportering får användas som förbättringsredskap med konsekvensen att man kanske inte skriver dem, inte arbetar aktivt med dem eller avstår från att rapportera dem vidare i kvalitetsarbetet. Redovisningen stoppas tydligen ibland på vägen till politiska nämnder för avvikelser uppfattas negativt. För mig är detta helt feltänkt och det får felaktiga konsekvenser. Detta medan innehåll, förhållningssätt och bemötande fått stå tillbaka för ägarformer. Det leder diskussionen bort från det viktigaste av allt. Och det är att arbeta smart med korta beslutsvägar till nytta för utförare och de som behöver hjälp och stöd. Nu börjar debatten så smått komma på banan om precis detta och det är bra.

Kul att få positiv uppmärksamhet i press ...

Det är inte varje dag man får beröm i pressen när man skrivit ett debattinlägg, men i dag hände det.
När man använder konkreta exempel från verkligheten som inte kommer att handla om privat och offentlig utförare utan om den som det berör och vad olika arbetssätt leder till får vi en helt annan diskussion.
Här nedan följer dagens positiva insändare från  MIN MENING HELSINGBORGS DAGBLAD den 16/1 2013.

Att själv få bestämma över sitt liv

Svar till Ann-Charlotte

Hammar Johnsson (M), riksdagsledamot

och rubriken

”Utgå från den äldres vilja”,

A3 Debatt, 7/1.

Det är helt riktigt när du anför

”Jag tycker att det är

dags att fokusera helt och

hållet på vad det kunden får

när personer från hemtjänsten

ska vara behjälpliga med

stöd i den enskildes vardag”.

För det är ju helt klart så

att äldre människor, inte

minst de som uppnått 80

plus, upplever saknaden

över att kanske inte längre

kunna klara sig själva och att

inte längre känna att man är

den man alltid varit och då

måste ha hjälp av andra, till

exempel hemtjänsten.

Men som mottagare av

hemhjälpen vill man ju vara

med och bestämma vad man

är i behov av och vad man

vill ha hjälp med. Livet ska

ju inte behöva bli så mycket

annorlunda än det var före

anlitandet av hemtjänsten.

Behov av insatser som

egentligen ska kunna varieras

dag från dag utifrån mottagarens

önskemål.

Den äldre ska få ha inflytande

över ”utformningen” av den

hjälp han/hon är i behov av och

således ha rätt att själv bestämma

över tider och rutiner, som

givetvis inte ska vara schemalagda

på minuten, utan det kan

vid tillfällen förekomma spontan

och akut hjälp som inte är

”inbokad”, eller hur? Man

måste hela tiden vara klar

över att det rör sig om människor

som till följd av hög ålder

och kanske viss rörelseoförmåga

hamnat i ett beroendeförhållande.

Helt riktigt slutar du ditt uttalande

med att hemtjänsthjälpens

utövares kanske olika

bemötanden av mottagaren

är ”det vi måste tala om”

då sådana bemötanden kan

vara ytterst olika.

Roland Klintman

Landskrona

Måndags sucken (att trivas med jobbet)

I går fick jag lära mig begreppet ”äntligen måndag” av Ulla i hemsjukvården. Hon frågade mig om jag tänkt på hur många människor som på söndagen arbetar upp en stor suck inför jobbet på måndags morgonen då det är dags att gå till jobbet. För att riktigt bekräfta detta, berättar Ulla, så händer det att det rings till en arbetskamrat och sedan kan man tillsammans tala om den stora måndags sucken.

Jag vill ha måndags fika och inte fredags fika fortsätter Ulla. Varför ska inte måndagen vara lika fantastisk som fredagen? Nu har vi gjort måndagen till en ”jobbig” dag och fredagen till en ”toppen” dag.

Själv tänker jag att hon har rätt. Det är många som med glädje skulle vilja byta bort alla måndagar och göra om till fredagar. Tänk om man kunde göra som i alla de spel som barn och ungdomar deltar i på nätet, där du med några kvicka knapptryckningar på datorn eller via en App. (applikation på telefonen för användaren att installera, tillåta och aktivera) kan köpa – och byta ut måndagar till fler fredagar på din smartphone, surfplatta eller dator.

Men måste det verkligen vara så? Att det inte går att ha samma känsla på måndagen som på fredagen tänker jag? Inte är det Ulla som behöver övertygas om detta. Hon har precis satt ord på de tankar jag bär med mig om att det går att ha ett annat förhållningssätt. Jag funderar på hur man gör för att överföra värden i organisationer som hittat den goda arbetsplatsen med glada arbetstagare och nöjda brukare till alla organisationer - är det möjligt? Mitt svar är att jag tror på det men det behöver med all sannolikhet vara korta beslutsvägar för att få saker att hända och det är ett hårt arbete, ständigt, med attityder, värderingar och inkluderande. Jag kommer att fortsätta min resa inom omsorgen för att lära i vardagen.

Kvotering av föräldraförsäkringen

Läste Peter Santesssons, Expressen, kring kvotering och människors val.
Det är en intressant poäng som kommer fram, nämligen att de styrande anser sig veta bättre än familjer själva. Familjerna anser sig själva jämställda och för de partiröstande finns inte ens en majoritet för kvoteringstanken inom (V) och (MP) får vi veta.
Koppla på tanken om familjers val så tänker jag mig att de alla ser om sitt eget hus. Vi får inte glömma bort att många av de svenska hushållen har en man som tjänar mer än en kvinna och i min tanke finns att människor faktiskt funderar på vilka pengar man har att röra sig med. Det vore intressant att få veta om familjer skulle omprioritera sina val om de fick lika mycket kvar i plånboken oavsett vem som är hemma med barnen under föräldraledigheten och småbarnsåldern. Sannolikheten skulle säkert öka. Dessutom kan familjer med all säkerhet vittna om varför den ene eller andre inte har möjlighet att ta ledigt och då tänker jag på en egenföretagare och dennes familj för att ta ett exempel. Det tål att tänka på vilka effekter och vilka mål politiken når då beslut fattas.

Ord räcker inte till

De sista dagarnas rapporter om det tragiska dådet som skett i Norge har påverkat oss alla. Själv har jag följt händelserna och diskussionerna på tv. Det är svårt att löpa tankarna fullt ut. Att en person kan genomföra något så fruktansvärt som nu skett leder tankarna i olika banor, såväl till denne person och vad i en människas liv som leder till denna handling. Tankarna går djupt in i hjärtat när man hör om de avlidna och tänker på deras nära och kära. En beskrivelse av händelseförloppet upplevt från en av de ungdomar som befann sig på ön, och som överlevt händelsen, får det att rysa i kroppen. Det är traumatiska upplevelser som ska bearbetas och hanteras. Händelsen är oerhört svår att ta in och jag har funderat mycket och lyssnat på diskussioner kring frånvaro av empati och vad som får en enskild person att tippa över gränser så fullständigt. Ord kan inte nog fylla det man känner och tankarna går ständigt till de drabbade och deras nära och kära.

Den 8 mars

På måndag är det internationella kvinnodagen. Själv har jag skrivit ett par artiklar om deltidsarbete för kvinnor och den påverkan det har på livet, om inte förr så i alla fall, när man ska börja ta ut sin pension.
Jag tycker att det är viktigt att var och en förstår sina livsval. Politiken ska inte lägga sig i dem men vara klara och tydliga på vad det ena eller andra valet innebär.

Läste en artikel i Aftonbladet om kvinnodagen som den danska jämställdhetsministern
vill göra den 8 mars till en dag för mäns och kvinnors lika möjligheter. Det tycker jag är en klok tanke och ganska rätt vill jag ge henne då hon säger att det oftast är kvinnor som talar med kvinnor om dessa frågor. Det vore bra att debatten vidgades till at fler män också diskuterar och kan se och vilja ha förmågan att göra något åt snedvridna föreställningar. Självklar ska då detta också gälla vise versa. Det är alltid ett bekymmer då det blir utslagningseffekter på ett eller annat område.

Det är positivt att tjejer uppnår bra resultat och går vidare till högskolor men det är ett bekymmer att killar inte gör det. Totalt sätt är det också ett bekymmer att ett samhälle som gått från att vara industrination och nu utvecklas mer och mer på tjänstesidan inte har en befolkning som i tillräcklig grad följer mönstret. Detta är ett bekymmer för oss alla.För att ta ett exempel...