Det ska fungera för familjen.

I dag skriver ledaren på Helsingborgs Dagblad om jämställdhet och föräldraförsäkringen. Fler pappa månader och delad föräldraförsäkringen har varit en angelägen fråga under en längre tid. Jag delar uppfattningen om att det vore bra för såväl kvinnors delaktighet på arbetsmarknad och för barn att föräldrar mer jämt tar ut föräldraförsäkringen. Samtidigt ser många familjers ekonomiska situation ut så att det är mannen som tjänar betydligt mer och kvinnor arbetar i stor utsträckning mer deltid. Detta påverkar familjers hushålls ekonomi.  Många familjer använder en stor del av sin ekonomi till boende och förändringar av räntor och matkostnader etc påverkar ekonomin. Detta bör man ha i åtanke vid förslag på hur färäldraförsäkringen ska se ut. En minskad ekonomi skapar en mindre hushållsbudget och mindre ekonomiskt utrymme för familjen. Förutom det jag redan tagit upp så finns det familjer där mannen är egen företagare och där verksamhet inte kan lämnas över på den andre föräldern eller på någon annan. Det kan vara mamman som har eget företag och där pappan behöver ta ut större delen eller hela försäkringen. Kanske är de båda företagare och behöver kunna hitta andra lösningar. Vi behöver ge lika förutsättningar på arbetsmarknaden men också tänka på lösningar som fungerar för familjer. 

Skolans innehåll i fokus

Kreativitet tar fram den egna kraften. Detta gäller såväl för vuxna som för barn. Vi har en föreställning om vad skolan ska vara men tänk om det är någonting annat. Det är väldigt enkelt att falla in i invanda nedärvda mönster av att fastna i att det ska vara som det alltid har varit - det ligger en trygghet i detta. Tyvärr är denna trygghet också vår ryggsäck för att göra på nya och annorlunda sätt, och den första förändringen måste börja hos oss själva.

Det är viktigt att synliggöra eleverna och få dem intresserade av att lära. Det går att nå kunskap på andra sätt genom att titta på verksamheter ute i vårt samhälle. Genom att med nya ögon hitta mattematik i ett bageri och räkna på vad det kostar att driva en verksamhet kan vi nå kunskaps förståelse på ett annat sätt än att göra uppgifterna på sidan 80-85 i matteboken.

Skolan borde vara de 12 bästa åren av vårt liv. Vi har möjlighet att skaffa oss kunskaper och vi har personer som dagligen hjälper oss med detta.

Barn – och ungdomar vill bli utmanade de behöver använda kunskap kreativt. De lever i en värld där svar kan hämtas på ipaden, iphonen och med datorer på ett par klick tar sig fram på Internet. Detta behöver vi möta och stimulera mycket bredare på barn - och ungdomars arbetsplats skolan.

Lägsta pris en myt!

I dag har jag pratat offentlig upphandling på längden och tvären. Utgångspunkten den bästa produkten, varan och tjänsten till det bästa priset. Fortfarande finns det tydligen åsikter som cirkulerar i vårt land om att man alltid ska välja lägsta pris.

Fel fel fel säger jag. Utgå ifrån syftet med köpet d v s varför ska vara/produkt eller tjänst upphandlas? Vilken funktion ska fyllas, ändamål samt användning i förfrågningsunderlaget. Affärsmässighet. Då alla faktorer för tänkt köp finns på plats och man erbjuder företag att lägga anbud kommer därför deras svar på vilket pris de kan erbjuda att vara grunden utifrån kvalité man bestämt sig för. Om man får en bra slutanvändning och/eller produkt beror alltså på hur man utformat kraven och man är aldrig tvungen att välja lägsta pris utan att detta beaktats det är en myt.

Min vecka i omsorg och service.

Sen söndag kväll. I morgon börjar jag veckan med offentlig upphandling igen. Den gångna veckan har jag varit i Hörby, Ängelholm och Helsingborg. Jag har praktiserat på ett av Caremas äldreboenden och två av Kosmo äldreboenden. Jag önskar att alla människor skulle göra samma resa som jag inom omsorgen. Varför? Jo därför då skulle de själva kunna berätta om hur det är och inte läsa de beskrivningar som getts i media om hur det är. En kvinna jag träffat berättade för mig att en person berättat för henne om hur förfärligt det är på privata boenden. Hon svarade ” Hur kan du säga så? Det stämmer ju inte alls. Jag jobbar på ett sådant boende du beskriver och så är det inte.” Det pågår mycket bra omsorg i Sverige, och det är sorgligt att myter blir till sanningar. Det positiva är att ju fler personer som med egna ögon ser hur väl verksamheter fungerar också kan ge sin bild i kontrast till den som emellanåt sprids i media. Jag har vid ett antal tillfällen läst att anhöriga skriver om den fantastiska verksamhet som deras anhöriga fått på plats på så väl privata som offentliga boenden.

Jag kommer att fortsätta min resa inom äldreomsorgen under våren och framöver för att skaffa mig en bred bild av innehåll och verksamheter.

I veckan gjorde jag även praktik inom service och RUT tjänst. Det var lärorikt, inte minst då jag fick ny insikt i INSTA kvalitetsverktyg. Det är ett kvalitetsverktyg som beskriver de olika nivåer på städning som offentliga utförare ofta köper.

Sjukvårs inspel med exempel på olika resultat

Det är mycket diskussioner om sjukvården i Skåne. När man sitter på insidan och styr så ser man en sak som inte alltid överesnstämmer med den bild som redovisas i media. Hur det är med den saken vet bara sjukvårdspolitikerna och de som arbetar i verksamheterna.
Men det som jag ibland saknar i debatten i pressen är det som patienten och brukaren borde fundera på, och det är vad det innebär att man slår samman verksamheter och gör mer av en sak på ett ställe istället för att sprida ut saker på olika ställen. En längre resa kan vara föremål för debatten om att allt ska finnas nära mig som patient - men har man då tänkt på själva orsaken och innebörden av ett eventuellt ingrepp som kommer att behöva göras? Med följande lilla berättelse vill jag säga att allting inte alltid är som det verkar.

Någonstans i Sverige fick en kvinna beskedet att hon drabbats av bröstcancer. Med anledning av den uppkomna situationen fick hon också veta att hon tyvärr skulle komma att förlora hela sitt bröst, då detta inte gick att rädda. En annan kvinna som fick samma besked på samma sjukhus bestämde sig för att efterfråga en andra bedömning från ett annat sjukhus. På det senare sjukhuset gav de patienten beskedet om att de tyvärr skulle bli tvungna att avlägsna en tårtbit från hennes bröst. Det är stor skillnad för en patient att få borttaget en tårtbit från bröstet eller att få hela bröstet borttaget.

Om ett sjukhus är koncentrerat på att göra många bröstoperationer så blir de också duktiga på det och det finns resurser på ett annat sätt om man förlägger dessa bröstoperationer till att inte utföras på ett flertal ställen utspritt. Det är viktigt att arbeta för smarta lösningar till fördel för alla.

Angående näthat.

Gårdagens uppdrag granskning gav en fördjupad reaktion på det vi benämner näthat. Ett bekymmer kopplat till sociala mediers möjlighet att på långt håll utsätta enskilda personer för kränkningar och hot av diverse slag.

Jag upplever att näthat är en företeelse som börjar långt ner i åldrarna där ungas språkbruk i samtal och tilltal passerat en för mig oacceptabel nivå. Som exempel vill jag nämna tjejer som använder ordet hora till varandra.

När sedan åsiktsutbyten når de sociala medierna där olika personer för fram åsikter om varandra om allt från kläder till fritidsintressen och hur man ska bete sig för att vara en i gänget, om man nu får vara med, når elakheterna nya höjder. Inte sällan följer dessa meningsutbyten, och utestängande av en eller några personer i en grupp, med in i skoldagen där konflikter blir en del av raster och lektionerna. På samma sätt som med tjej- och killgrupperingar där ett ”gäng” styr och ställer mot dem som inte tillåts delta förekommer också liknande företeelser på sociala medier och på sms i mobiltelefoner. Som exempel på det sistnämnda har uttryck som ”din mamma är en hora” förekommit.

Ungdomar lider i det tysta, befinner sig i utanförskap,blir påhoppade verbalt och psykiskt och kanske vägrar gå till skolan med allvarliga konsekvenser.

Jag vill se ett samhälle där vi alla på olika sätt tar avstånd från denna typ av beteenden och jag är glad att gårdagens program skapat reaktioner som gör att människor sluter upp för att inte acceptera dessa beteenden.

Det är viktigt att alla vuxna i samhället reagerar och agerar på språkbruk. I dag möter kommentarer av tillmälen, könsord och vålduttryck ofta en tystnad. Reaktioner är nödvändiga för att skicka signaler.

 

Är nationella prov THE END?

Jag har med intresse läst artikeln på DN ekonomi om överbetyg på nationella prov i matte och slutbetyg i ämnet. Många viktiga tankar förs fram i texten, men en aspekt saknar jag. När jag från skolans insida följt resonemang kring betygssättning har nationella prov varit DET provet, har du varit borta eller sjuk så har det många gånger påpekas att du p.g.a. detta inte kunnat få det betyg du jobbat för. Prov har också lagts samman och gett ett snitt på antal prov till ett medelbetyg. Många ånger har inte hänsyn tagits till elevens kunskaps inhämtning och utveckling. Vilket jag anser är fel. meningen är att du som elev ska göra framsteg, inte att ett tidigare resultat ska sänka dig då du nu kan visa dina kunskaper.

Meningen med nationella prov har varit att få en likriktighet över landet och en sammantagen information om elevens kunskaper. Efter avlagt prov har meningen varit att eleven ska kunna tillgodogöra sig och arbeta med den/de delar där man inte haft tillräcklig kunskap. Frågan är då hur olika skolor arbetat? Har de fortsatt en process efter provtillfället för att lyfta eleverna i kunskap eller är och har nationella prov varit THE END?