Se upp med abonemnagsförsäljare på telefon!

I dag blev jag uppringd av teleoperatör som ville ge mig ett bättre abonnemang.

”Hej! Är du nöjd med ditt abonnemang, funkar telefonen bra? I så fall kan vi erbjuda dig sänkt kostnad med x kr/månad”. Inte ett ord om att det inte skulle handla om det abonnemang jag redan har, utan om att de vill byta ut det du har till ett nytt. Jag kände med en gång att detta samtal skulle vara svårt att förstå för den som har nedsatt hörsel eller inte hänger med i de snabba orden. Här kommer enskilda personer att känna sig lurade och det är lätt att förstå varför. Inte ok, vilket jag också berättade för killen som ringde. Budskapet är otydligt och bygger på att kunden ska koppla till det egna abonemanget.

- Intressant hur ni lagt upp er strategi sa jag och fick till svar att de inte ville lura någon.

- Men då kan ni ju lägga in informationen om att det handlar om ett helt nytt abonemang i början av samtalet sa jag.

Viktigt som konsument att vara uppmärksam på de sätt på vilka säljare lägger fram sina erbjudanden. Kommer nya sätt hela tiden.

Detta var dock nytt för mig.

SFI som framgångsfaktor istället för bromskloss

Svenska för invandrare, som SFI står för, är vägen in till det svenska samhället via det svenska språket. Tyvärr finns det en historik av att allt för många hamnat i lång utbildning utan att komma vidare in på arbetsmarknaden och utan att tillgodogöra sig språket. Detta har nuvarande Allians regering tagit tag i och i dag finns olika kombinationer av arbete och utbildning för att komma vidare ut på arbetsmarknaden.

Med ett exempel från 2005 och IVIK, introduktionsutbildning för nyanlända elever inom ramen för gymnasieskolans individuella program, hänvisades elever till ett antal provtillfällen på kurser under året. Ingen hänsyn togs till om eleverna arbetade fortare och lättare tog till sig mer kunskaper. Det gjorde att eleverna fastnade i systemet och fick väntetider för att komma vidare. Det var och är en dålig lösning.

Nu skriver den särskilde utredare Christer Hallerby i DN om ytterligare förbättringar i SFI där man tittat på kommuner som gått före för att sätta utbildare /skolor med goda resultat i fokus och snabba vägar framåt för de studerande i centrum. Moderatstyrda Helsingborg och Nacka har infört ett valfrihetssystem som gör att eleverna får tillgång till de utbildningar som ger bäst resultat och inte bli sittande i systemet.  Viktigt för den enskilde och viktigt för samhället med kvalitetskrav som sätter den studerandes framgång i fokus. 

Öppna dörren för småföretagande i offentlig upphandling

I dag skriver jag och Katarina Brännström i ”Smålänningen” om att öppna dörren för småföretagande i offentlig upphandling. Lagstiftningen får många gånger klä skott för det som går att förändra genom att förändra hur man skriver underlag på upphandlingar. Växjö kommun är ett exempel på en kommun där man förändrat arbetssättet med upphandlingsförfaranden.

Här nedan vår artikel.

 

Öppna dörren för småföretagare i offentlig upphandling

 

Sveriges småföretagare är en viktig del i vår framtida tillväxt, och därför vill vi göra det så enkelt som möjligt att starta och driva företag. Alliansen har sedan 2006 genomfört en lång rad reformer och satsningar för att stärka företagsklimatet och förutsättningarna för att befintliga företag kan expandera, utländska företag kan etableras och nya företag kan startas. Förenklingsarbetet måste fortsätta, och dörren på riktigt öppnas för småföretagares att delta i offentlig upphandling.

 

Studier som gjorts av småföretagens upplevelser av offentlig upphandling ger en bild av en ganska snårig situation där små detaljer har blivit stora hinder. Företagen upplever problem med kommunikationen av kommande upphandlingar, information som kommer med kort varsel och underlag som känns krångliga och svåra att förstå. Kraven som ställs i offentliga upphandlingar upplevs ofta av småföretagarna som allt för standardiserade och kanske inte alltid relevanta för den enskilda upphandlingen. Kontrakten som upphandlas är ofta för stora för att de små och lokala företagen ska kunna delta i upphandlingen, och upphandlingarna är ofta utformade för just större företag som har tidigare erfarenhet av offentlig upphandling. Allt för högt ställda krav på storlek och erfarenhet kan bli en ond cirkel för de mindre företagen som aldrig kommer in i processen.   

 

Det här kan låta som en väldigt problematisk situation där omfattande åtgärder krävs, men i själva verket kan små förändringar göra stor skillnad. Genom att dela stora upphandlingar i delkontrakt, anpassa kraven i den enskilda upphandlingen, undvika allt för hög grad av standardisering och ge företagen tillräckligt med tid att utforma anbuden är mycket vunnet. Det öppnar upp möjligheten för fler företag att delta, och därmed även för att växa.

 

Medborgarna har mycket att vinna på att kommuner hittar lösningar för att fler företag ska ta steget och vilja delta i upphandlingar, då stort deltagande ger bättre produkter till bättre priser.  I dag används bara en bråkdel av de möjligheter som finns inom ramen för LOU (lagen om offentlig upphandling) fullt ut. I Kronobergs län är det till exempel bara 12 procent av småföretagen i länet deltar i offentliga upphandlingar. Småföretagares möjligheter att delta i offentlig upphandling är viktigt för deras utvecklingsmöjligheter, och kan hjälpa till att förkorta steget ut på större marknader och mot större tillväxt. Låt inte den fulla potentialen hos svenska småföretagare förbli outnyttjad.

 

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Riksdagsledamot i näringsutskottet

 

Katarina Brännström (M)

Riksdagsledamot från Kronobergs län

 

 

 

Företag med service till kund är framtidens vinnare.

I dag har jag talat konsumentfrågor. En familj som byter kök berättade för mig att de hade lagt på många veckors marginaler för att vara ute i god tid för att allt skulle klaffa när alla delarna ska in i köket. Ändå blir det förseningar, och när de hör av sig till säljaren så vet inte personen att det blivit förseningar på deras varor. Familjen kör själv en vända till Hässleholm för att hämta hem varor som blivit försenade. En dag innan det är dags för installation av vitvarorna (en av de stora kedjorna) får de veta att det är förseningar i leverans och i olika omgångar. Diskmaskinen kommer i sista vändan.

Det är enkelt att konstatera att den som säljer varorna inte sedan följer upp den kund som ska få leveransen. Man släpper sin kund och säljer till nya utan att veta att allt klaffade på vägen och att kunden blev nöjd. Inte heller finns det inlagt en kund information så att kunden kan förbereda sig på att det blir förändringar av leverans, utan det sker först då leveransen ska vara hos kund i stort sätt.

I dag kan vi följa våra paket från det de lämnar företaget till dess de kommer fram till oss där vi bor. Det borde därmed vara mycket enkelt att kunna veta när ett kylskåp, en frys och en diskmaskin mm lämnar för vidare transport och när de kommer att vara framme hos kunden. Med den teknik vi har så finns alla förutsättningar för att ge kunden en bra leverans och ändå så sker det inte.

Företag som har kundfokus och som levererar service och visar att de bryr sig kommer att vara vinnare i framtiden – det är jag övertygad om.

Angående jobbskatteavdraget och hur det hänger ihop.

 

Med anledning av jobbskatteavdraget och varför det spelar roll.

När vi får mer pengar att röra oss med så innebär det att vi handlar mer och vi köper mer tjänster. När vi handlar mer i våra dagligvarubutiker innebär det att de tar in mer personal och att det leder till anställningar. Samma sak gäller för tjänster som vi tar i anspråk med RUT och ROT och så vidare. Personer som arbetar ser det också som lönt att arbeta lite mer när de får behålla mer av sin lön. Företag som anställer försörjer familjer. När detta sker samtidigt med att stora belopp pengar avsatts för att rusta upp vår infrastruktur, så mycket det går utifrån att det finns resurser d v s utförare, och planer igång, samtidigt som skolan ställt om med kunskapsfokus ( OBS ! Beslut togs för ett antal år sedan men den nya skolan har precis satts i sjön vilket inte alltid framkommer i debatten) samt att lärlingssystem byggs ut, forskningspengar och insatser med många olika verktyg i verktygslådan för arbete, lägre kostnader för att anställa med riktade resurser för unga och ett arbete för innanförskap. Allt detta sammantaget är delar för att stimulera arbete, bygga för framtiden och att hjälpa industrin och företagen att rusta och kunna sälja än mer och ha försprång när konjunkturen vänder. Därför är också Sverige på hugget i Bryssel och driver på för frihandelsavtalet med USA. En angelägenfråga som också Statsministern tryckte på vid president Barack Obamas besök i Sverige. Vi är ett litet land som konkurrerar på en global marknad och vi har ordning och reda på statsfinanserna något vi får mycket beröm för från omvärlden. Detta ska vi ta vara på och det hänger ihop med jobbskatteavdraget.

Mats Edman gör en fortsättning från skolan till äldreomsorgen.

I Dagens Samhälle den 15 augusti finns en artikel med rubriken " Björklund och Bayland saknar vänner i skolan". Artikeln handlar om skolan belyst på ett sätt som jag önskar att fler funderar över. I artikeln får vi veta att 90 % av grundskolorna är kommunala och 75 % av gymnasierna. Det är sällan detta framkommer i debatten, vilket också författaren belyser med följande mening ” av sommarens nyhetsflöde skulle man kunna tro att deras problem beror på friskolorna och danska kapitalistsvin. Men den slutsatsen är osannolik, om man tänker statistiskt…”

 

Jag kan inte låta bli att tänka på hur det skulle se ut om Mats Edman skrev en liknande artikel om äldreomsorgen. Hur ser personalen där på sitt eget arbete och hur ser privata respektive kommunalt anställda på varandra på de olika boendena. Det jag vet är de erfarenheter jag själv har från möten jag haft med personal från privata boende, där de säger att de inte vågar gå ut och berätta om sitt arbete då samhällsdebatten i press och på tv bestämt hur verkligheten är. En sanning som man verkligen kan och ska ifrågasätta. Privata alternativ är inte dåliga och kommunala bra så är det bara och det är högst olyckligt hur debatten har blivit.

Artikeln belyser ett antal punkter som beskrivs utifrån den av skolverket framtagna statistiken. En sådan mening lyder ” Går man igenom Skolverkets frågor utfaller lärarbedömningarna till friskolornas fördel med siffrorna 75-25. Paradoxalt nog är de kommunala lärarna ändå starkt övertygade om att friskolor är sämre än de skolor de själva arbetar på.”

Det går ju inte att låta bli att fråga sig varför det är så här, i alla fall kan inte jag låta bli att fråga mig det, och det känns oerhört angeläget att få veta hur det då förhåller sig mellan kommunala och privata boenden i äldreomsorgen? Som ni fårstår så har jag en hypotes om utfallet. Jag hoppas att artikel i Dagens Samhälle kan få en uppföljare om äldreomsorgen och att artikeln tillsammans med andra artiklar kan förflytta debatten till en mer nyanserad diskussion om innehållet istället för den snedvridna debatt som fått råda ett tag nu.

Potatis, skolmat och skaleri

I dag har det varit fokus på upphandling. Besök i Helsingborg.

Att knyta ihop trådarna från besök hos potatisodlare som skulle kunna leverera, upphandlare som ser möjligheter, kostchefer som inte har skaleri på enheterna utan vill ha skalad och tärnad potatis för att det ska vara lätt att hantera i en budget med begränsningar. Kommuner och landsting har lagt ner sina kök, och endast centralkök finns kvar. På vissa ställen har man bevarat kök och på andra bygger man nu igen för att mat och kvalité har kommit i centrum. För egen del talar jag en hel del om möjligheter för småföretagare att delta i upphandlingar. De å sin tur är inte vana vid upphandlingsunderlag utan behöver veta hur systemet fungerar. Men allt förutsätter också att de som ska få leveranserna tänker ha kök och skaleri. Det är komplext men inte olösligt.