Öppna dörren för småföretagande i offentlig upphandling

I dag skriver jag och Katarina Brännström i ”Smålänningen” om att öppna dörren för småföretagande i offentlig upphandling. Lagstiftningen får många gånger klä skott för det som går att förändra genom att förändra hur man skriver underlag på upphandlingar. Växjö kommun är ett exempel på en kommun där man förändrat arbetssättet med upphandlingsförfaranden.

Här nedan vår artikel.

 

Öppna dörren för småföretagare i offentlig upphandling

 

Sveriges småföretagare är en viktig del i vår framtida tillväxt, och därför vill vi göra det så enkelt som möjligt att starta och driva företag. Alliansen har sedan 2006 genomfört en lång rad reformer och satsningar för att stärka företagsklimatet och förutsättningarna för att befintliga företag kan expandera, utländska företag kan etableras och nya företag kan startas. Förenklingsarbetet måste fortsätta, och dörren på riktigt öppnas för småföretagares att delta i offentlig upphandling.

 

Studier som gjorts av småföretagens upplevelser av offentlig upphandling ger en bild av en ganska snårig situation där små detaljer har blivit stora hinder. Företagen upplever problem med kommunikationen av kommande upphandlingar, information som kommer med kort varsel och underlag som känns krångliga och svåra att förstå. Kraven som ställs i offentliga upphandlingar upplevs ofta av småföretagarna som allt för standardiserade och kanske inte alltid relevanta för den enskilda upphandlingen. Kontrakten som upphandlas är ofta för stora för att de små och lokala företagen ska kunna delta i upphandlingen, och upphandlingarna är ofta utformade för just större företag som har tidigare erfarenhet av offentlig upphandling. Allt för högt ställda krav på storlek och erfarenhet kan bli en ond cirkel för de mindre företagen som aldrig kommer in i processen.   

 

Det här kan låta som en väldigt problematisk situation där omfattande åtgärder krävs, men i själva verket kan små förändringar göra stor skillnad. Genom att dela stora upphandlingar i delkontrakt, anpassa kraven i den enskilda upphandlingen, undvika allt för hög grad av standardisering och ge företagen tillräckligt med tid att utforma anbuden är mycket vunnet. Det öppnar upp möjligheten för fler företag att delta, och därmed även för att växa.

 

Medborgarna har mycket att vinna på att kommuner hittar lösningar för att fler företag ska ta steget och vilja delta i upphandlingar, då stort deltagande ger bättre produkter till bättre priser.  I dag används bara en bråkdel av de möjligheter som finns inom ramen för LOU (lagen om offentlig upphandling) fullt ut. I Kronobergs län är det till exempel bara 12 procent av småföretagen i länet deltar i offentliga upphandlingar. Småföretagares möjligheter att delta i offentlig upphandling är viktigt för deras utvecklingsmöjligheter, och kan hjälpa till att förkorta steget ut på större marknader och mot större tillväxt. Låt inte den fulla potentialen hos svenska småföretagare förbli outnyttjad.

 

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Riksdagsledamot i näringsutskottet

 

Katarina Brännström (M)

Riksdagsledamot från Kronobergs län

 

 

 

Potatis, skolmat och skaleri

I dag har det varit fokus på upphandling. Besök i Helsingborg.

Att knyta ihop trådarna från besök hos potatisodlare som skulle kunna leverera, upphandlare som ser möjligheter, kostchefer som inte har skaleri på enheterna utan vill ha skalad och tärnad potatis för att det ska vara lätt att hantera i en budget med begränsningar. Kommuner och landsting har lagt ner sina kök, och endast centralkök finns kvar. På vissa ställen har man bevarat kök och på andra bygger man nu igen för att mat och kvalité har kommit i centrum. För egen del talar jag en hel del om möjligheter för småföretagare att delta i upphandlingar. De å sin tur är inte vana vid upphandlingsunderlag utan behöver veta hur systemet fungerar. Men allt förutsätter också att de som ska få leveranserna tänker ha kök och skaleri. Det är komplext men inte olösligt.

En stol är inte bara en stol... på tal om uppandling och funktion.

I dag debatterar jag upphandling i Almedalen. Ett hett ämne är möbelinköp till offentliga rum.

När kommuner gemensamt gör en stor upphandling för att få stordriftsfördelar biter de sig i svansen om de vill ha möbler som passar till det egna lilla äldreboendet eller till den lokala skolan. Alla skolor ser inte likadana ut och rum kan och ska utformas olika beroende på funktion och form. Kunderna som ska vara i skolan d v s elever, lärare m.fl. har olika behov. Man köper med andra ord mer än en möbel man köper en funktion och en inredning. Dessa hänsyn tas inte tillvara när man gör ett stort inköp för alla kommuner och landsting i en enda gemensam ramupphandling. Då övergår det individuella behovet till en genomsnitts stol, ett bord och ett skrivbord. Sådana inköp gynnar ingen. Det leder till att slutanvändaren blir missnöjd eller köper möbler olagligt utanför avtalet och de som säljer kan inte känna stolthet för sina möbler som inte fått den miljö och därmed den funktion som var avsedd. Det blir med andra ord en dålig affär för alla. Därför är det viktigt med köp som anpassas för behovet lokalt och som inte bara är en produkt utan en lösning. Detta gör man genom att göra upphandlingar i den egna kommunen enligt modellen förnyad konkurrens utsättning. På så vis kan fler vara med och lämna anbud vid olika inköpstillfällen, man får de möbler som stämmer med den lokala lösningen, håller över tid och är lagligt inköpta. Vi undviker att skapa monopolsituationer för flera år med leverantörer som kan luta sig tillbaka utan att stå på tårna för att vara bäst, samtidigt som monopolsituationen dränerar marknaden på företag och därmed i förlängningen ökade priser för kommuner, landsting och myndigheter. Det måste vi undvika.

Att konkurrera med kommun.

Varför bedriver kommuner verksamhet som konkurrerar med, konkurrerar ut eller förhindra företag att etablera sig där det finns en marknad. Denna fråga var ett hett ämne i dag på ett av Almedalsveckans seminarier under rubriken ”Politikern som startade företag”. 

2010 kom det en lagstiftning som är tydlig på vad som gäller om konkurrerande verksamhet. Alla i panelen var överens om att lagstiftningen är bra, men att inte mycket hänt. Konkurrensverket har uppmärksammat fall inom olika branscher och dagens exempel på företagare var ett brandskyddsföretag och en gym verksamhet som båda har respektive kommun som konkurrent om kunderna.

Deras berättelser är riktigt tråkiga och det värsta är att det tydligen är många uppåt 500 (inte säkerställt) som kan berätta om sina upplevelser och erfarenheter av kommunen som konkurrent.

Jag ser fram emot att det kommer rättspraxis på området, vi går i väntans tider, en process som tagit tid och behöver snabbas upp. Det är också bra att Konkurrensverket under året kommer med sin rapport om det inventerade kommun Sverige vad gäller konkurrens med företag, neutralitet och förslag på verktyg framåt. Under tiden hoppas jag att debatten och det som i dag gick under benämningen ”skämslistan” gör att verksamheter själva synar sig i sömmarna angående sitt uppdrag inte minst mot lagstiftning. 

När kvarnar ska mala.

Nu på morgonen har jag lyssnat på ett inslag om en tjej som årligen åker på sommarläger efter att hon fått detta beviljat av kommunen.

I år kom svaret från Kommunen efter att ansökningstiden gått ut, och därmed blir det då inte möjligt att åka eller att kunna överklaga beslutet.

Kommunal tjänsteman berättar i inslaget att ärenden kan ta olika lång tid från ett par veckor till några månader beroende på dess komplexitet.

Jag har själv inte alls någon kännedom om detta ärende, men jag anser att det många gånger handlar om förståelse och inlevelseförmåga hos handläggare, verksamheter och myndigheter för hur den person som sitter i andra änden drömmer, längtar och är hoppfulla inför att kunna få det där lilla extra av guldkant. Det kan också handla om att kunna ta sig ut och komma iväg med ett färdtjänstbeslut eller att få ett hjälpmedel från sjukvården. Dessa saker och många andra spelar roll i människors liv. Någon har uttryckt det som att ” vi har inte kundperspektiv utan kundens perspektiv” och det är det som är nyckeln. Att ha den sökandes perspektiv för ögonen och veta vad det betyder för den enskilde. Däri ligger lösningen tillsammans med smart organisation.

 

Tips till skolan.

Om Sveriges kommuner sattsar ca 40 % av sin budget på skolan och Sverige är ett av de länder som enligt OECD mätning ligger i topp med resurser… Vad är då problemet? Resultat har inte automatiskt likhetstecken med hur mycket pengar som tillförs. Pengar spelar roll, men användningen av pengar i innehåll, där duktiga pedagoger, bra undervisningsmetoder och bra arbetsmaterial med frågor och uppgifter för att ta lärandet vidare är A och O. Detta kräver i sin tur bra målstyrning av politiker med bra ledarskap på förvaltningar och ute på skolorna.

Dagens elever har varit med om en helt annan – och snabbare samhällsutveckling än vad tidigare generationer har. I dag kan små barn klara av att öppna och stänga mobiltelefonen och att klicka på bilder på appar för att nå sitt mål t ex en tecknad film. Förskolan och skolan måste kunna möta dessa barn med ett innehåll som stimulerar dem att tänka vidare. Förskolan har varit duktiga på detta under mycket lång tid. Där har man ställts inför tankar och utmaningar i hur man ska lösa en uppgift t ex att få upp nycklar man tappat i en brunn. Matte kunskaper kan man enkelt lösa genom att fråga hur många kottar det ligger på marken där borta vid granen. Skolan har sedan plockat isär och delat upp kunskaper i bitar- kallar det industri skolan och den tiden är förbi. Frågorna har handlat om att leta upp saker som redan finns angivna i boken många gånger. Det är en bra träning för att lära sig söka och hitta fakta, men stimulerar inte vidare till eget tänkande. I dag har många skolor anammat nya sätt att ställa frågor och titta på kunskaper men den kreativa skolan fanns redan i läroplan 94- så många år har gått i gamla invanda spår. Vi har inte råd med att inte alla elever på alla skolor jobba med dagens lösningar för att få kunskap med sig framåt in i morgondagen. Tips finns här.