Smart upphandling är att ställa rätt krav, inte mer krav, vid inköp.

I dag kom mitt svar in angående offentlig upphandling i Helsingborgs Dagblad. Socialdemokraterna har en förkärlek, precis som Vänsterpartiet och Miljöpartiet, att bygga på anbud d v s inköp inom offentlig verksamhet med extra krav som egentligen bara gör det dyrare för medborgarna utan att de ger den nytta och den funktion som varan och tjänsten är avsedda för. Samtidigt så utestänger samma partier företag från att delta i upphandlingar, samma företag som de säger sig vilja värna ska kunna delta.

Vi har ofta bra lagstiftning i grunden och Lagen om offentlig upphandling, rätt tillämpad, ger en stor potential som bör tas tillvara på bästa möjliga sätt. Det är dock inte att bygga på inköpen/anbuden med mer pålagor utan från början ställa rätt krav på det vi vill åstadkomma. Först då kan vi få en smart upphandling.

Min mening

Svar till”Ge ungdomarna yrkeserfarenhet” HD den 22/3 2014

Emir Kadri (S) och Martin Tunström (S)

Upphandling riskerar att bli ett instrument där allt ska in som inte har lösts på annat sätt. Sådana lösningar riskerar att bli både dyra och fel.

Socialdemokraterna har en förkärlek till att föreslå lösningar på samhällsproblem inom ramen för de inköp som kommuner, landsting och stat gör och som går under benämningen offentlig upphandling. Många gånger finns lösningarna redan i lagar och förordningar och kan anges på ett sätt som gör att de inte utesluter företag från att delta. Inte minst småföretag som (S) och nu även SSU säger sig värna har ofta lösningar som skiljer sig från de stora företagen. Familjeföretag och enmansföretag har inte de kollektivavtal som (S) kräver och andra företag använder andra avtal för sina anställda som är minst lika bra och de bryter inte mot likaprincipen i lagen. Ju mer pålagor av önskade extra saker som ska uppfyllas inom ramen för upphandlingar desto dyrare blir produkten och tjänsten, många gånger helt i onödan och det skapar dyra lösningar för medborgarna och mindre möjligheter för små lokala företag att delta. Det är både dyrt och fel. Smart upphandling ska utformas efter funktion till bästa möjliga pris och nytta för våra medborgare.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Riksdagsledamot, Bjuv

 

 

 

 

Vad är det vi vill åt då vi köper ekologiska ägg?

I veckan skrev jag en kort artikel om ekologiska ägg eller inte med anledning av nyheter och debatt i frågan. Ni kan läsa artikeln här nedan. Då jag misstänker att den antagligen inte publiceras med anledning av att Helsingborgs Dagblad i dag har huvudledaren "Hönan och ägget" på temat om samma sak samt mat överlag.

Det intressanta med Påsken i år är att ekologiska ägg fått ett så stort uppsving så att handlarna nu importerar ägg. Är då ett ekologiskt ägg från utlandet bättre än ett icke ekologiskt ägg från Sverige? Själv skulle jag tycka att det vore spännande om den svenska äggproduktionen, som är unik när det gäller salmonellafrihet, skulle få ett uppsving jämfört med andra ägg.  I Sverige har vi nått resultat tack vare systematiskt och målinriktat arbete med kontroll och bekämpning av salmonella i fjäderfäbesättningar. Utanför våra gränser är inte detta lika givet.

Säkert tänker många på att hönsen får gå ute och leva ett annat liv än burhöns och att de får foder som inte är besprutat.  En gång i tiden började vi använda olika slag av bekämpningsmedel för att bekämpa t ex svampangrepp på våra grödor. När det nu talas om ekologiskt så innebär det att vi möjliggör för andra angrepp på våra grödor och frågan är om det är bättre eller sämre?

På tv har vi hört att personer relaterar till att ekologiska ägg smakar godare än andra ägg. Säkert kan det vara så, men det skulle vara intressant att se en testpanel t ex på tv programmet Plus säga sitt i frågan? Själv tänker jag att olika ägg, ekologiska som andra, smakar olika beroende på såväl omgivning som valet av foder.

Sist men inte minst, hur ska vi göra på våra kommunala och landstingsdrivna verksamheter så som vård, skola och omsorg? Vad köper offentlig verksamhet in när anhöriga och föräldrar ställer krav på kvalitét och det likställs med ekologiskt? Det är viktigt att veta att vi inte med automatik får en bättre produkt för att den är märkt ekologisk, och därför är det viktigt att ta med alla aspekter. Konsumtionsmönster spelar roll.

Blixtdiagnosor rätt väg framåt i sjukvården.

Läste om ”blixtdiagnoser receptet mot cancerköerna” i Sydsvenskan

Arbetssätt och metoder är A och O för att se till att patienten enkelt och smidigt får hjälp i sjukvården. Jag är oerhört glad över att läsa om de här positiva signalerna från Kristianstad och att Malmö gör något liknande. I boken ”Byt spår”, som jag tidigare refererat till, beskrivs vad som sker från det att en kvinna lägger märke till en knöl i bröstet vid egenkontroll. Hon ringer för at få tid för kontroll och därifrån börjar sedan en resa i olika steg med väntetider. Läkare bekräftar efter bokad tid att knölen bör undersökas, och patienten remitteras till radiolog på ett annat ställe för mammografi, och därefter väntan på resultat. Resultatet visar att patienten behöver remitteras till kirurg, där det igen konstateras en knöl. Tyvärr har vid tillfället inte bilderna från mammografin kommit fram vid tillfället och därför blir det ytterligare fördröjning medan radiologen kontaktas. Kirurgen tar cellprov som skickas till patologen för att ta reda på om provet innehåller cancer. Under tiden skickas kvinnan hem i väntan på svar.

I boken får vi veta att om en cancer upptäcks får patienten genomgå ett kirurgiskt ingrepp och blir sedan remitterad till ett radiumcentrum för strålbehandling och till onkologen för kemoterapi. Strålning och cellgiftsbehandling ges på olika platser med skilda bokningar och förseningar. För att processen ska gå framåt utan fördröjningar, av olika klinker som var och en gör ett bra arbete men som inte hänger samman i tidslinje för patienten alla gånger, håller patienten själv ordning på journaler, rapporter, röntgenbilder. Exemplet är hämtat från USA men påminner om hur det hela gått till i Sverige. Det här är en sönderhackad process som inte skapar en helhetssyn på patienten, utan istället är olika delar som var och en gör mycket bra men som sammantaget ger patienten lidande och väntan.

 I boken får vi följa läkaren som blir bestört över proceduren och bestämmer sig för att förändra logistiken med patienten i centrum. En bröstvårdsklinik skapas där kvinnan som kommer in med en knöl i bröstet på morgonen kan komma hem på kvällen med ett svar på att knölen var harmlös alternativt med en behandlingsplan redan upprättad. Det här handlar om att förändra interna kulturer av hur sjukvården mycket länge har varit organiserad och det är mycket viktiga signaler som nu kommer att det görs förändringar på ett par håll för att åstadkomma goda resultat för patienten. Det är nödvändigt att förändra den inre kulturen och strukturen i sjukvården om vi ska få en bättre sjukvård, såväl för patienter som för personal.

Bra att vildsvinsköttet lyfts som en bra måltid som borde komma många fler till del.

Tycker det är bra att Nyheterna och Jordbruksverket i Jönköping i dag uppmärksammar vildsvinskött och ska fundera på lösningar för att få ut det på marknaden. Jag har uppmärksammat vildsvinsköttet på olika sätt och upphandling i kommuner och landsting är alldeles utmärkt för att föra in köttet på matborden. Har b l a lyft frågan i en artikel i SvenskJakt i februari och här nedan är ett litet utdrag från tidningen.

Februari - Viltkött behövs på marknaden

Om priset vore det rätta kunde fler skolor, äldreboenden och restauranger kunna ha det välsmakande viltköttet på menyn oftare. Viltkött är nyttigt, klimatsmart och kan dessutom vara en riktig festmåltid.

Ann-Charlotte Hammar-Johnsson (M)
Riksdagsledamot Västra Skåne

 

Jag har också skrivit om vildsvinsköttets roll i att kunna vara ett klimatsmart alternativ genom att man t ex inför en vilt måndag på skolor. Om detta har jag skrivit med partikollegan Johan Hultberg.

Snabba kloka vägar i vården

I dag på nyheterna talas det om den danska modellen på paketlösning för att på 20 dagar ha en hel paketlösning från start till behandling för patienter. Det är bra, och ännu bättre var den berättelse jag fått mig till livs om en läkare som omorganiserade bröstcancervården så att den patient som kom in på morgonen var klar med alla prover på morgonen, slussades vidare under dagen till alla olika delstationer och lämnade sjukhuset på eftermiddagen med en plan för behandling igång. Det var snabbt, smidigt och patienten visste vad som skulle ske i nästa steg. Detta innebar en trygghet. Medveten om att det redan görs mycket för att förbättra för patienter så behöver interna osynliga murar av klinikgränser och andra hinder arbetas bort till just paketlösningar för patienterna inom vården. Det finns fantastisk kunskap och underbara människor i vården men organisatoriskt lever gamla lösningar kvar som hinder för utvecklingen.

Synen på kvinnor inom offentlig sektor...

Det är något märkligt med vänsterpartiets syn på anställningar inom den offentlig sektor. När Ann-Louise går in genom dörren på den offentliga vårdcentralen för att svar i telefon och möta patienter är det en undersköterska som lovordas, hennes arbetsinsatts värderas högt och hon trivs utomordentligt på jobbet. När samma Ann-Louise istället går in genom dörren på en vårdcentral som drivs privat och svarar i telefon och möter patienter blir hon plötsligt en undersköterska som utnyttjas och inte trivs på jobbet.

Jag anser att detta är en riktigt dålig förvanskning av verkligheten som vänsterpartiet driver.

Det positiva är att vi alla träffar tjejer som trivs på sina arbeten och som anser att de gör ett fantastiskt arbete oavsett vad det står på dörren.

Trotts Rossana Dinamarca och Jonas Sjöstedts påståenden så finns det en hel del kvinnor som faktiskt aktivt valt att arbeta på såväl friskolor som privata vårdcentraler och för privata arbetsgivare inom hemtjänsten. De säger också att de fått en bättre arbetsmiljö med mindre stress och mer trivsel. Äldre trivs och ungdomar gillar sin skola och patienter känner att de får ett bra bemötande på sin vårdcentral. Trotts detta driver vänsterpartiet på för att skrämma upp och fördärva för bra verksamheter genom att framställa dem som dåliga. Det finns bara ett enda syfte oavsett om människor själv har en annan syn så ska det inte finnas några alternativ i Vänsterpartiets värld. Vänsterpartiet är också det parti som från riksdagens talarstol och ut i olika politiska sammanhang hjälpt till att sprida myten och skrönan om kissblöjor. Ett fruktansvärt övertramp mot en hel arbetskår inom den kvinnodominerande offentliga sektorn och våra medborgare. Att väga kissblöjor är en del av svensk omsorg på äldreboenden, kommunala och privat drivna. Syftet är att den äldres tillvaro ska förbättras. Första dygnet i det nya hemmet prövas rätt inkontinensskydd ut, bland annat för att den äldre ska kunna sova ostört under natten. Ingenstans har jag hört talas om att  man återanvänder vägda blöjor, och inga pengar sparas. Metoden ett hjälpmedel för de äldre väl och ve, har vänts till att framställas som vanvård av äldre vilket är fel. Jag anser att detta har varit att gå för långt. Personal har anklagats och fått lida på sitt arbete och sina arbetsplatser. Samma personal som vänsterpartiet säger sig värna.

I dag har kvinnor fått flera olika arbetsgivare att ta anställning hos och därmed också möjlighet att välja sin arbetsplats och påverka sin lön.

Äldre, barn- och ungdomar samt patienter har fått möjligheter att välja hemtjänstpersonal, vårdcentral och skola.

Vår uppgift som politiker är att tillse att det finns uppföljning av verksamheterna och att de alla har ett bra innehåll för de som de är till för. Alla avarter av verksamheter ska alltid bekämpas, så gäller på alla områden i samhället, och så gäller även inom vård, skola och omsorg. Bra verksameter ska kunna fortleva och utvecklas oaktat om den är privat eller offentlig.  

Se upp med abonemnagsförsäljare på telefon!

I dag blev jag uppringd av teleoperatör som ville ge mig ett bättre abonnemang.

”Hej! Är du nöjd med ditt abonnemang, funkar telefonen bra? I så fall kan vi erbjuda dig sänkt kostnad med x kr/månad”. Inte ett ord om att det inte skulle handla om det abonnemang jag redan har, utan om att de vill byta ut det du har till ett nytt. Jag kände med en gång att detta samtal skulle vara svårt att förstå för den som har nedsatt hörsel eller inte hänger med i de snabba orden. Här kommer enskilda personer att känna sig lurade och det är lätt att förstå varför. Inte ok, vilket jag också berättade för killen som ringde. Budskapet är otydligt och bygger på att kunden ska koppla till det egna abonemanget.

- Intressant hur ni lagt upp er strategi sa jag och fick till svar att de inte ville lura någon.

- Men då kan ni ju lägga in informationen om att det handlar om ett helt nytt abonemang i början av samtalet sa jag.

Viktigt som konsument att vara uppmärksam på de sätt på vilka säljare lägger fram sina erbjudanden. Kommer nya sätt hela tiden.

Detta var dock nytt för mig.

SFI som framgångsfaktor istället för bromskloss

Svenska för invandrare, som SFI står för, är vägen in till det svenska samhället via det svenska språket. Tyvärr finns det en historik av att allt för många hamnat i lång utbildning utan att komma vidare in på arbetsmarknaden och utan att tillgodogöra sig språket. Detta har nuvarande Allians regering tagit tag i och i dag finns olika kombinationer av arbete och utbildning för att komma vidare ut på arbetsmarknaden.

Med ett exempel från 2005 och IVIK, introduktionsutbildning för nyanlända elever inom ramen för gymnasieskolans individuella program, hänvisades elever till ett antal provtillfällen på kurser under året. Ingen hänsyn togs till om eleverna arbetade fortare och lättare tog till sig mer kunskaper. Det gjorde att eleverna fastnade i systemet och fick väntetider för att komma vidare. Det var och är en dålig lösning.

Nu skriver den särskilde utredare Christer Hallerby i DN om ytterligare förbättringar i SFI där man tittat på kommuner som gått före för att sätta utbildare /skolor med goda resultat i fokus och snabba vägar framåt för de studerande i centrum. Moderatstyrda Helsingborg och Nacka har infört ett valfrihetssystem som gör att eleverna får tillgång till de utbildningar som ger bäst resultat och inte bli sittande i systemet.  Viktigt för den enskilde och viktigt för samhället med kvalitetskrav som sätter den studerandes framgång i fokus. 

Öppna dörren för småföretagande i offentlig upphandling

I dag skriver jag och Katarina Brännström i ”Smålänningen” om att öppna dörren för småföretagande i offentlig upphandling. Lagstiftningen får många gånger klä skott för det som går att förändra genom att förändra hur man skriver underlag på upphandlingar. Växjö kommun är ett exempel på en kommun där man förändrat arbetssättet med upphandlingsförfaranden.

Här nedan vår artikel.

 

Öppna dörren för småföretagare i offentlig upphandling

 

Sveriges småföretagare är en viktig del i vår framtida tillväxt, och därför vill vi göra det så enkelt som möjligt att starta och driva företag. Alliansen har sedan 2006 genomfört en lång rad reformer och satsningar för att stärka företagsklimatet och förutsättningarna för att befintliga företag kan expandera, utländska företag kan etableras och nya företag kan startas. Förenklingsarbetet måste fortsätta, och dörren på riktigt öppnas för småföretagares att delta i offentlig upphandling.

 

Studier som gjorts av småföretagens upplevelser av offentlig upphandling ger en bild av en ganska snårig situation där små detaljer har blivit stora hinder. Företagen upplever problem med kommunikationen av kommande upphandlingar, information som kommer med kort varsel och underlag som känns krångliga och svåra att förstå. Kraven som ställs i offentliga upphandlingar upplevs ofta av småföretagarna som allt för standardiserade och kanske inte alltid relevanta för den enskilda upphandlingen. Kontrakten som upphandlas är ofta för stora för att de små och lokala företagen ska kunna delta i upphandlingen, och upphandlingarna är ofta utformade för just större företag som har tidigare erfarenhet av offentlig upphandling. Allt för högt ställda krav på storlek och erfarenhet kan bli en ond cirkel för de mindre företagen som aldrig kommer in i processen.   

 

Det här kan låta som en väldigt problematisk situation där omfattande åtgärder krävs, men i själva verket kan små förändringar göra stor skillnad. Genom att dela stora upphandlingar i delkontrakt, anpassa kraven i den enskilda upphandlingen, undvika allt för hög grad av standardisering och ge företagen tillräckligt med tid att utforma anbuden är mycket vunnet. Det öppnar upp möjligheten för fler företag att delta, och därmed även för att växa.

 

Medborgarna har mycket att vinna på att kommuner hittar lösningar för att fler företag ska ta steget och vilja delta i upphandlingar, då stort deltagande ger bättre produkter till bättre priser.  I dag används bara en bråkdel av de möjligheter som finns inom ramen för LOU (lagen om offentlig upphandling) fullt ut. I Kronobergs län är det till exempel bara 12 procent av småföretagen i länet deltar i offentliga upphandlingar. Småföretagares möjligheter att delta i offentlig upphandling är viktigt för deras utvecklingsmöjligheter, och kan hjälpa till att förkorta steget ut på större marknader och mot större tillväxt. Låt inte den fulla potentialen hos svenska småföretagare förbli outnyttjad.

 

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Riksdagsledamot i näringsutskottet

 

Katarina Brännström (M)

Riksdagsledamot från Kronobergs län

 

 

 

Företag med service till kund är framtidens vinnare.

I dag har jag talat konsumentfrågor. En familj som byter kök berättade för mig att de hade lagt på många veckors marginaler för att vara ute i god tid för att allt skulle klaffa när alla delarna ska in i köket. Ändå blir det förseningar, och när de hör av sig till säljaren så vet inte personen att det blivit förseningar på deras varor. Familjen kör själv en vända till Hässleholm för att hämta hem varor som blivit försenade. En dag innan det är dags för installation av vitvarorna (en av de stora kedjorna) får de veta att det är förseningar i leverans och i olika omgångar. Diskmaskinen kommer i sista vändan.

Det är enkelt att konstatera att den som säljer varorna inte sedan följer upp den kund som ska få leveransen. Man släpper sin kund och säljer till nya utan att veta att allt klaffade på vägen och att kunden blev nöjd. Inte heller finns det inlagt en kund information så att kunden kan förbereda sig på att det blir förändringar av leverans, utan det sker först då leveransen ska vara hos kund i stort sätt.

I dag kan vi följa våra paket från det de lämnar företaget till dess de kommer fram till oss där vi bor. Det borde därmed vara mycket enkelt att kunna veta när ett kylskåp, en frys och en diskmaskin mm lämnar för vidare transport och när de kommer att vara framme hos kunden. Med den teknik vi har så finns alla förutsättningar för att ge kunden en bra leverans och ändå så sker det inte.

Företag som har kundfokus och som levererar service och visar att de bryr sig kommer att vara vinnare i framtiden – det är jag övertygad om.

Angående jobbskatteavdraget och hur det hänger ihop.

 

Med anledning av jobbskatteavdraget och varför det spelar roll.

När vi får mer pengar att röra oss med så innebär det att vi handlar mer och vi köper mer tjänster. När vi handlar mer i våra dagligvarubutiker innebär det att de tar in mer personal och att det leder till anställningar. Samma sak gäller för tjänster som vi tar i anspråk med RUT och ROT och så vidare. Personer som arbetar ser det också som lönt att arbeta lite mer när de får behålla mer av sin lön. Företag som anställer försörjer familjer. När detta sker samtidigt med att stora belopp pengar avsatts för att rusta upp vår infrastruktur, så mycket det går utifrån att det finns resurser d v s utförare, och planer igång, samtidigt som skolan ställt om med kunskapsfokus ( OBS ! Beslut togs för ett antal år sedan men den nya skolan har precis satts i sjön vilket inte alltid framkommer i debatten) samt att lärlingssystem byggs ut, forskningspengar och insatser med många olika verktyg i verktygslådan för arbete, lägre kostnader för att anställa med riktade resurser för unga och ett arbete för innanförskap. Allt detta sammantaget är delar för att stimulera arbete, bygga för framtiden och att hjälpa industrin och företagen att rusta och kunna sälja än mer och ha försprång när konjunkturen vänder. Därför är också Sverige på hugget i Bryssel och driver på för frihandelsavtalet med USA. En angelägenfråga som också Statsministern tryckte på vid president Barack Obamas besök i Sverige. Vi är ett litet land som konkurrerar på en global marknad och vi har ordning och reda på statsfinanserna något vi får mycket beröm för från omvärlden. Detta ska vi ta vara på och det hänger ihop med jobbskatteavdraget.

Mats Edman gör en fortsättning från skolan till äldreomsorgen.

I Dagens Samhälle den 15 augusti finns en artikel med rubriken " Björklund och Bayland saknar vänner i skolan". Artikeln handlar om skolan belyst på ett sätt som jag önskar att fler funderar över. I artikeln får vi veta att 90 % av grundskolorna är kommunala och 75 % av gymnasierna. Det är sällan detta framkommer i debatten, vilket också författaren belyser med följande mening ” av sommarens nyhetsflöde skulle man kunna tro att deras problem beror på friskolorna och danska kapitalistsvin. Men den slutsatsen är osannolik, om man tänker statistiskt…”

 

Jag kan inte låta bli att tänka på hur det skulle se ut om Mats Edman skrev en liknande artikel om äldreomsorgen. Hur ser personalen där på sitt eget arbete och hur ser privata respektive kommunalt anställda på varandra på de olika boendena. Det jag vet är de erfarenheter jag själv har från möten jag haft med personal från privata boende, där de säger att de inte vågar gå ut och berätta om sitt arbete då samhällsdebatten i press och på tv bestämt hur verkligheten är. En sanning som man verkligen kan och ska ifrågasätta. Privata alternativ är inte dåliga och kommunala bra så är det bara och det är högst olyckligt hur debatten har blivit.

Artikeln belyser ett antal punkter som beskrivs utifrån den av skolverket framtagna statistiken. En sådan mening lyder ” Går man igenom Skolverkets frågor utfaller lärarbedömningarna till friskolornas fördel med siffrorna 75-25. Paradoxalt nog är de kommunala lärarna ändå starkt övertygade om att friskolor är sämre än de skolor de själva arbetar på.”

Det går ju inte att låta bli att fråga sig varför det är så här, i alla fall kan inte jag låta bli att fråga mig det, och det känns oerhört angeläget att få veta hur det då förhåller sig mellan kommunala och privata boenden i äldreomsorgen? Som ni fårstår så har jag en hypotes om utfallet. Jag hoppas att artikel i Dagens Samhälle kan få en uppföljare om äldreomsorgen och att artikeln tillsammans med andra artiklar kan förflytta debatten till en mer nyanserad diskussion om innehållet istället för den snedvridna debatt som fått råda ett tag nu.

Potatis, skolmat och skaleri

I dag har det varit fokus på upphandling. Besök i Helsingborg.

Att knyta ihop trådarna från besök hos potatisodlare som skulle kunna leverera, upphandlare som ser möjligheter, kostchefer som inte har skaleri på enheterna utan vill ha skalad och tärnad potatis för att det ska vara lätt att hantera i en budget med begränsningar. Kommuner och landsting har lagt ner sina kök, och endast centralkök finns kvar. På vissa ställen har man bevarat kök och på andra bygger man nu igen för att mat och kvalité har kommit i centrum. För egen del talar jag en hel del om möjligheter för småföretagare att delta i upphandlingar. De å sin tur är inte vana vid upphandlingsunderlag utan behöver veta hur systemet fungerar. Men allt förutsätter också att de som ska få leveranserna tänker ha kök och skaleri. Det är komplext men inte olösligt.

Besök i den skånska företagsamheten

I dag har jag besökt en företagare i Bjuvs kommun som har en palett av olika uppdrag inom rollen för sitt företagande. Mental hälsa kopplas till föreläsningar, kurser och jobbcoaching. Oerhört intressant att höra hur hon bygga självförtroende och positivt tänkande.

På det andra besöket i Vallåkra träffade vi en företagare vars verksamhet faller mellan ramarna på det sätt som vi kategoriserar kultur, företagande och restaurangverksamhet. Det spännande här är att en historia i det skånska landskapet kombineras med de produkter som tillverkats som en sidoprodukt av kolbrytning, nämligen Höganäs krus i olika former. Dess historia, ett kultur arv på plats, kombineras på ett snillrikt sätt som ett levande museum där kärl och krukor fylls med ett innehåll såväl i rastaurangen som i affären och i tillverkningen där nya användningsområden tas fram.

Sist men inte minst har vi gjort ett företagsbesök i Viken, där jordbruksprodukten potatis samt rotfrukter förädlas till chips. På gården säljs produkter av skilda slag kopplade till hushållet.

Ledighet då ökar våld i nära relationer.

Nu på morgonen har jag lyssnat på Carin Götblad, regeringens samordnare mot våld i nära relationer, som berättat om arbetet i tv4. Hon talar om starkare påföljder, att kontaktförbud fungerar bra för de allra flesta men inte för de som är aggressiva och har drivkrafter av våld. Då fungerar kontaktförbudet inte alls.

Carin Götblad tar också upp våld i nära relationer kopplat till våld inom idrotten. Våld inom fotboll d v s huliganvåld använder hon för att göra en jämförelse med hur vi skulle se på samma sak om det handlade om hästsport och att ett stort antal kvinnor i samband med dessa arrangemang skulle puckla på varandra, med stora kostnader och skador som följd. Skulle vi då acceptera detta frågar hon?

Oerhört viktigt tycker jag också det är när Carin Götblad tar upp att vi ska flytta på förövaren när det är tal om våld i nära relationer. Jag tycker att det är tragiskt att de brottsutsatta, involverar också barnen, ska behöva lämna sina hem och att deras liv ska rivas upp. Jag delar därför hennes åsikt att vi ska flytta på den som begår brottet. Om detta har jag skrivit (med min dåvarande partikamrat) genom åren i en motion om lokatorn. Självklart behövs det också andra insatser men det är ett sätt på vilket de brottsutsatta kan få trygghet och där polisen skulle kunna få ett redskap.

Jämställdhet och arbetsliv.

Tänk att kunna öka svensk BNP med en summa på mellan 360 miljoner och 500 miljoner per år genom att inkludera kvinnor på samma sätt som män på den svenska arbetsmarknaden.

I dag har moderaterna haft jämställdhetsseminarium på temat i Almedalen. Moderaternas rapport om att motverka osakliga löneskillnader, glastak och en könssegregerad arbetsmarknad hittar du här.

Några särskilt viktiga punkter är;

Bättre möjligheter för att kunna kombinera familjeliv och karriär.

Fler kvinnor på ledande positioner.

Möjligheterna till att arbeta heltid måste förbättras.

Fler kvinnor behövs som arbetsgivare och företagare.

Vägen till lika möjligheter för flickor och pojkar börjar redan i skolan.

Vårt samhälle har förändrats från det att kvinnor var hemma och män var familjeförsörjare till att vi i dag är ett land där det finns många ensamhushåll med barn, nya familjebildningar samt två personer i hushållet som familjeförsörjare. Ändå skiljer sig livsinkomsten rejält mellan kvinnor och män. En summa på 3,6 miljoner har nämnts i skillnad i livsinkomst. Detta påverkar såväl kvinnors pension som oberoendet i livet.

Hemma i Skåne kan man se att kvinnor har en mindre arbetsmarknad än män beroende på att det oftast är de som hämtar och lämnar barnen i förskolan och omsorgen. Det är också de som åker mest kollektivt och tid gör att man inte kan ta sig lika långt och på samma sätt som män, som ofta har en rak sträcka till arbetet utan inköp och att hämta och lämna barn. Självklart finns det också den omvända situationen och det gäller inte alla men generellt är det så statistiskt.

I England, och vad jag förstår även i Stockholm, finns det exempel där man gjort lösningar kring förskolan som också inkluderar en plats där det går att hämta och lämna tvätt, köpa sin lunch och sin matkasse på hemvägen från jobbet. Det finns med andra ord service tjänster knutna till en plats för att minska tider och underlätta vardagen för dem som önskar få tillgodosett flera saker på en och samma plats.Detta är i mina tankar spännande lösningar för människor att få vardagen att gå ihop som närmare bör studeras.

Många kvinnor, fler än i landet som helhet, arbetar deltid i Skåne. En del gör dessutom "gratis” arbete genom att de del av sin tid arbetar på den gemensamma gården, där mannen står som ägaren. Detta funkar så länge man är i arbetsför ålder och rask, pigg och inte skiljer sig, men pensionsmässigt blir det en katastrof. Med andra ord är det A och O att tidigt fundera på och planera för samt bestämma sig för inte bara dagens situation utan även räkna på och fundera på det liv som kommer framöver och då man lämnar arbetsmarknaden för tiden som pensionär.Välj väg, men det är viktigt att veta vilka val man gör och hur man gör dem.

En stol är inte bara en stol... på tal om uppandling och funktion.

I dag debatterar jag upphandling i Almedalen. Ett hett ämne är möbelinköp till offentliga rum.

När kommuner gemensamt gör en stor upphandling för att få stordriftsfördelar biter de sig i svansen om de vill ha möbler som passar till det egna lilla äldreboendet eller till den lokala skolan. Alla skolor ser inte likadana ut och rum kan och ska utformas olika beroende på funktion och form. Kunderna som ska vara i skolan d v s elever, lärare m.fl. har olika behov. Man köper med andra ord mer än en möbel man köper en funktion och en inredning. Dessa hänsyn tas inte tillvara när man gör ett stort inköp för alla kommuner och landsting i en enda gemensam ramupphandling. Då övergår det individuella behovet till en genomsnitts stol, ett bord och ett skrivbord. Sådana inköp gynnar ingen. Det leder till att slutanvändaren blir missnöjd eller köper möbler olagligt utanför avtalet och de som säljer kan inte känna stolthet för sina möbler som inte fått den miljö och därmed den funktion som var avsedd. Det blir med andra ord en dålig affär för alla. Därför är det viktigt med köp som anpassas för behovet lokalt och som inte bara är en produkt utan en lösning. Detta gör man genom att göra upphandlingar i den egna kommunen enligt modellen förnyad konkurrens utsättning. På så vis kan fler vara med och lämna anbud vid olika inköpstillfällen, man får de möbler som stämmer med den lokala lösningen, håller över tid och är lagligt inköpta. Vi undviker att skapa monopolsituationer för flera år med leverantörer som kan luta sig tillbaka utan att stå på tårna för att vara bäst, samtidigt som monopolsituationen dränerar marknaden på företag och därmed i förlängningen ökade priser för kommuner, landsting och myndigheter. Det måste vi undvika.

Att konkurrera med kommun.

Varför bedriver kommuner verksamhet som konkurrerar med, konkurrerar ut eller förhindra företag att etablera sig där det finns en marknad. Denna fråga var ett hett ämne i dag på ett av Almedalsveckans seminarier under rubriken ”Politikern som startade företag”. 

2010 kom det en lagstiftning som är tydlig på vad som gäller om konkurrerande verksamhet. Alla i panelen var överens om att lagstiftningen är bra, men att inte mycket hänt. Konkurrensverket har uppmärksammat fall inom olika branscher och dagens exempel på företagare var ett brandskyddsföretag och en gym verksamhet som båda har respektive kommun som konkurrent om kunderna.

Deras berättelser är riktigt tråkiga och det värsta är att det tydligen är många uppåt 500 (inte säkerställt) som kan berätta om sina upplevelser och erfarenheter av kommunen som konkurrent.

Jag ser fram emot att det kommer rättspraxis på området, vi går i väntans tider, en process som tagit tid och behöver snabbas upp. Det är också bra att Konkurrensverket under året kommer med sin rapport om det inventerade kommun Sverige vad gäller konkurrens med företag, neutralitet och förslag på verktyg framåt. Under tiden hoppas jag att debatten och det som i dag gick under benämningen ”skämslistan” gör att verksamheter själva synar sig i sömmarna angående sitt uppdrag inte minst mot lagstiftning. 

Ipaden som hjälpmedel till patienter.

I dag har jag haft möjligheten att få ta del av Region Skånes projekt kring ipads till personer som av olika anledning behöver den typen av tekniskt hjälpmedel.

Det är helt fantastiskt vilka möjligheter till att kunna konversera som erbjuds via program som individanpassas och provas ut till patienterna. Det blir en ny värld som öppnar sig för personer som t ex fått afasi och inte längre kan tala. Att mista sitt tal innebär en stor frustration av att inte längre kunna tala med sin omgivning och göra sig förstådd. Ipaden råder bot på detta och tänk att kunna konversera med nära och kära i vardagen, kunna gå på en fest och föra ett samtal eller att gå till affären och kunna berätta vad man vill köpa. Saker som vi andra tar för givet. Får man ont kan man berätta detta, att man behöver vila eller vad man tänker på. Inser också vad dessa hjälpmedel, idag och framöver i nya former, kommer att innebära för personer med speciella behov och för oss alla på ålderns höst. Fantastiskt.

Hörde om en man i 80 års åldern som är super duktig på att använda ipadens möjligheter i sin kommunikation med omvärlden. Jag blir glad inombords när jag får ta del av dessa möjligheter för patienter.

Varför kvotering inte är lösningen

Idag skriver DN om hur det blir allt färre kvinnor i svenska bolagsstyrelser, en utveckling som väcker frågan om hurvida kvotering är ett bra sätt att skynda på utvecklingen eller inte. Samtidigt skriver jag i tidningen Entreprenör om varför just kvotering är fel väg att gå.

Kvotering fel väg att gå

När jag som Moderatkvinna sammanfattar läget för kvinnor i näringslivet gör jag det med blandade känslor. Sverige ligger en bra bit över medel i EU vad gäller andel kvinnor i bolagsstyrelser med våra 25,5 procent, samtidigt som bara 3,8 procent av de verkställande direktörerna i börsnoterade företag är kvinnor. De statliga bolagen har däremot gått i bräschen för att förändra strukturer utan kvotering. I statens ägarpolicy framgår att för att få en balans avseende jämställdhet är målsättningen att andelen av vardera kön ska vara minst 40 procent. De senaste siffrorna visar att i de helägda statliga bolagen är 49 procent av styrelseledamöterna och 43 procent av ordföranden är kvinnor. Jag vill främja en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser men jag vill inte kvotera in kvinnor. Däremot tycker jag att det är dags för näringslivet att följa de statliga bolagens utveckling.   

Jag välkomnar att koden för bolagsstyrning, som infördes 2004, uppmanar styrelser att eftersträva en jämnare könsfördelning.  Många bolag är idag enligt noteringskraven på Stockholmsbörsen skyldiga att tillämpa denna kod. Sedan 2004 kan man se att andelen kvinnor i börsnoterade bolags styrelser har ökat med 0,9 procentenheter per år. Detta är positivt, men jag tror att utvecklingen skulle kunna gå mycket snabbare om näringslivet ansträngde sig lite mer. I den här hastigheten kommer det att dröja ytterligare 15 år innan världens mest jämställda land har en jämlik representation i sina bolagsstyrelser.  

Varför är då inte kvotering lösningen för att påskynda en förändring? Jag anser inte att kvinnor som grupp kan företrädas av varandra bara för att man är kvinna lika lite som jag tror på det motsatta hos män. En styrelse blir inte per automatik bättre genom att vissa kvoter uppfylls. Tvärtom är de redan existerande kvoteringar som sker med snäva sökvägar inom små grupper förödande för framtiden.  Jag vill inte kvotera in kvinnor i bolagsstyrelser, men jag vill att bolagsstyrelser och företagsledningar uppmuntras att rekrytera utanför det egna nätverket. För att synliggöra kvinnors företagande, ge kvalificerade kvinnor tillgång till befintliga styrelsenätverk och vidareutveckla sin kompetens inom styrelsearbete har regeringen tagit initiativ till det nationella styrelseprogrammet för kvinnor – Styrelsekraft. Intresset för att delta i programmet har varit mycket stort – 1 400 kvinnor från hela landet ansökte om att få delta. Nästa steg blir nu ett program som utbildar och certifierar valberedningsledamöterna för att få in fler kvinnor i bolagsstyrelserna. Valberedningarna måste bland annat bli bättre på att definiera uppdraget och att identifiera vilken kompetens som bäst kompletterar styrelsen.

Jämställdhetsutvecklingen i bolagsstyrelser ska bygga på frivillighet. Men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka och vara nöjda med dagens situation. Regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder för att stimulera denna utveckling, inte minst genom att själv vara ledande vad gäller könsfördelningen i statliga bolag. Vårt arbete fortsätter framåt, och detsamma måste gälla för bolagen. Gårdagens arbetssätt kan inte vara morgondagens svar på utveckling. Staten har tagit sitt ansvar för styrelsers sammansättning utan kvotering. Nu är det dags att för näringslivet att göra slag i saken. 

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Riksdagsledamot och styrelseledamot för Moderatkvinnorna

Artikeln publicerades av Entreprenör den 10 juni 2013