Sidor

tisdag 22 april 2014

Smart upphandling är att ställa rätt krav, inte mer krav, vid inköp.


I dag kom mitt svar in angående offentlig upphandling i Helsingborgs Dagblad. Socialdemokraterna har en förkärlek, precis som Vänsterpartiet och Miljöpartiet, att bygga på anbud d v s inköp inom offentlig verksamhet med extra krav som egentligen bara gör det dyrare för medborgarna utan att de ger den nytta och den funktion som varan och tjänsten är avsedda för. Samtidigt så utestänger samma partier företag från att delta i upphandlingar, samma företag som de säger sig vilja värna ska kunna delta.
Vi har ofta bra lagstiftning i grunden och Lagen om offentlig upphandling, rätt tillämpad, ger en stor potential som bör tas tillvara på bästa möjliga sätt. Det är dock inte att bygga på inköpen/anbuden med mer pålagor utan från början ställa rätt krav på det vi vill åstadkomma. Först då kan vi få en smart upphandling.

Min mening

Svar till”Ge ungdomarna yrkeserfarenhet” HD den 22/3 2014

Emir Kadri (S) och Martin Tunström (S)

Upphandling riskerar att bli ett instrument där allt ska in som inte har lösts på annat sätt. Sådana lösningar riskerar att bli både dyra och fel.

Socialdemokraterna har en förkärlek till att föreslå lösningar på samhällsproblem inom ramen för de inköp som kommuner, landsting och stat gör och som går under benämningen offentlig upphandling. Många gånger finns lösningarna redan i lagar och förordningar och kan anges på ett sätt som gör att de inte utesluter företag från att delta. Inte minst småföretag som (S) och nu även SSU säger sig värna har ofta lösningar som skiljer sig från de stora företagen. Familjeföretag och enmansföretag har inte de kollektivavtal som (S) kräver och andra företag använder andra avtal för sina anställda som är minst lika bra och de bryter inte mot likaprincipen i lagen. Ju mer pålagor av önskade extra saker som ska uppfyllas inom ramen för upphandlingar desto dyrare blir produkten och tjänsten, många gånger helt i onödan och det skapar dyra lösningar för medborgarna och mindre möjligheter för små lokala företag att delta. Det är både dyrt och fel. Smart upphandling ska utformas efter funktion till bästa möjliga pris och nytta för våra medborgare.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Riksdagsledamot, Bjuv

 

 

 

 

lördag 19 april 2014

Vad är det vi vill åt då vi köper ekologiska ägg?

I veckan skrev jag en kort artikel om ekologiska ägg eller inte med anledning av nyheter och debatt i frågan. Ni kan läsa artikeln här nedan. Då jag misstänker att den antagligen inte publiceras med anledning av att Helsingborgs Dagblad i dag har huvudledaren "Hönan och ägget" på temat om samma sak samt mat överlag.

Det intressanta med Påsken i år är att ekologiska ägg fått ett så stort uppsving så att handlarna nu importerar ägg. Är då ett ekologiskt ägg från utlandet bättre än ett icke ekologiskt ägg från Sverige? Själv skulle jag tycka att det vore spännande om den svenska äggproduktionen, som är unik när det gäller salmonellafrihet, skulle få ett uppsving jämfört med andra ägg.  I Sverige har vi nått resultat tack vare systematiskt och målinriktat arbete med kontroll och bekämpning av salmonella i fjäderfäbesättningar. Utanför våra gränser är inte detta lika givet.

Säkert tänker många på att hönsen får gå ute och leva ett annat liv än burhöns och att de får foder som inte är besprutat.  En gång i tiden började vi använda olika slag av bekämpningsmedel för att bekämpa t ex svampangrepp på våra grödor. När det nu talas om ekologiskt så innebär det att vi möjliggör för andra angrepp på våra grödor och frågan är om det är bättre eller sämre?

På tv har vi hört att personer relaterar till att ekologiska ägg smakar godare än andra ägg. Säkert kan det vara så, men det skulle vara intressant att se en testpanel t ex på tv programmet Plus säga sitt i frågan? Själv tänker jag att olika ägg, ekologiska som andra, smakar olika beroende på såväl omgivning som valet av foder.

Sist men inte minst, hur ska vi göra på våra kommunala och landstingsdrivna verksamheter så som vård, skola och omsorg? Vad köper offentlig verksamhet in när anhöriga och föräldrar ställer krav på kvalitét och det likställs med ekologiskt? Det är viktigt att veta att vi inte med automatik får en bättre produkt för att den är märkt ekologisk, och därför är det viktigt att ta med alla aspekter. Konsumtionsmönster spelar roll.

söndag 26 januari 2014

Blixtdiagnosor rätt väg framåt i sjukvården.


Läste om ”blixtdiagnoser receptet mot cancerköerna” i Sydsvenskan

Arbetssätt och metoder är A och O för att se till att patienten enkelt och smidigt får hjälp i sjukvården. Jag är oerhört glad över att läsa om de här positiva signalerna från Kristianstad och att Malmö gör något liknande. I boken ”Byt spår”, som jag tidigare refererat till, beskrivs vad som sker från det att en kvinna lägger märke till en knöl i bröstet vid egenkontroll. Hon ringer för at få tid för kontroll och därifrån börjar sedan en resa i olika steg med väntetider. Läkare bekräftar efter bokad tid att knölen bör undersökas, och patienten remitteras till radiolog på ett annat ställe för mammografi, och därefter väntan på resultat. Resultatet visar att patienten behöver remitteras till kirurg, där det igen konstateras en knöl. Tyvärr har vid tillfället inte bilderna från mammografin kommit fram vid tillfället och därför blir det ytterligare fördröjning medan radiologen kontaktas. Kirurgen tar cellprov som skickas till patologen för att ta reda på om provet innehåller cancer. Under tiden skickas kvinnan hem i väntan på svar.

I boken får vi veta att om en cancer upptäcks får patienten genomgå ett kirurgiskt ingrepp och blir sedan remitterad till ett radiumcentrum för strålbehandling och till onkologen för kemoterapi. Strålning och cellgiftsbehandling ges på olika platser med skilda bokningar och förseningar. För att processen ska gå framåt utan fördröjningar, av olika klinker som var och en gör ett bra arbete men som inte hänger samman i tidslinje för patienten alla gånger, håller patienten själv ordning på journaler, rapporter, röntgenbilder. Exemplet är hämtat från USA men påminner om hur det hela gått till i Sverige. Det här är en sönderhackad process som inte skapar en helhetssyn på patienten, utan istället är olika delar som var och en gör mycket bra men som sammantaget ger patienten lidande och väntan.

 I boken får vi följa läkaren som blir bestört över proceduren och bestämmer sig för att förändra logistiken med patienten i centrum. En bröstvårdsklinik skapas där kvinnan som kommer in med en knöl i bröstet på morgonen kan komma hem på kvällen med ett svar på att knölen var harmlös alternativt med en behandlingsplan redan upprättad. Det här handlar om att förändra interna kulturer av hur sjukvården mycket länge har varit organiserad och det är mycket viktiga signaler som nu kommer att det görs förändringar på ett par håll för att åstadkomma goda resultat för patienten. Det är nödvändigt att förändra den inre kulturen och strukturen i sjukvården om vi ska få en bättre sjukvård, såväl för patienter som för personal.

fredag 24 januari 2014

Bra att vildsvinsköttet lyfts som en bra måltid som borde komma många fler till del.


Tycker det är bra att Nyheterna och Jordbruksverket i Jönköping i dag uppmärksammar vildsvinskött och ska fundera på lösningar för att få ut det på marknaden. Jag har uppmärksammat vildsvinsköttet på olika sätt och upphandling i kommuner och landsting är alldeles utmärkt för att föra in köttet på matborden. Har b l a lyft frågan i en artikel i SvenskJakt i februari och här nedan är ett litet utdrag från tidningen.

Februari - Viltkött behövs på marknaden

Om priset vore det rätta kunde fler skolor, äldreboenden och restauranger kunna ha det välsmakande viltköttet på menyn oftare. Viltkött är nyttigt, klimatsmart och kan dessutom vara en riktig festmåltid.

Ann-Charlotte Hammar-Johnsson (M)
Riksdagsledamot Västra Skåne
 

Jag har också skrivit om vildsvinsköttets roll i att kunna vara ett klimatsmart alternativ genom att man t ex inför en vilt måndag på skolor. Om detta har jag skrivit med partikollegan Johan Hultberg.

onsdag 22 januari 2014

Snabba kloka vägar i vården


I dag på nyheterna talas det om den danska modellen på paketlösning för att på 20 dagar ha en hel paketlösning från start till behandling för patienter. Det är bra, och ännu bättre var den berättelse jag fått mig till livs om en läkare som omorganiserade bröstcancervården så att den patient som kom in på morgonen var klar med alla prover på morgonen, slussades vidare under dagen till alla olika delstationer och lämnade sjukhuset på eftermiddagen med en plan för behandling igång. Det var snabbt, smidigt och patienten visste vad som skulle ske i nästa steg. Detta innebar en trygghet. Medveten om att det redan görs mycket för att förbättra för patienter så behöver interna osynliga murar av klinikgränser och andra hinder arbetas bort till just paketlösningar för patienterna inom vården. Det finns fantastisk kunskap och underbara människor i vården men organisatoriskt lever gamla lösningar kvar som hinder för utvecklingen.