Sidor

fredag 28 september 2012

Miljösmart eller kanske inte...


I går kväll deltog jag i en debatt om antagande av miljömålsprogram i min hemkommun. Debatten blev dock inte så lång, för Kommunstyrelsens ordförande (S) ansåg mina tankar som kloka och därmed blev detåterremiss på ärendet.

När det kommer till miljömål så upplever jag att det allt för ofta förekommer skrivningar och uttalanden som gör att ett förslag kan verka rätt här och nu, men skrapar man lite på ytan så finns det mer och viktig information som förbises.

Det viktiga för framtiden är utveckling och därför blir det också märkligt när exempel hämtas utan att ta tillvarata hela tankekedjan.

Här nedan följer några exempel på hur jag resonerar. 

”Att tvätta med fulla maskiner” Rådet är till för att spara energi för den enskilde men det ger inte alls information om att det i dag vid nyköp finns tvättmaskiner som känner av tvättmängd och att det finns maskiner som stänger strömmen när de är klara. Det kloka måste vara att skriva tankar som innehåller öppningar inför framtiden.

 

”Att regelbundet köpa KRAV märkta produkter” I detta fall går politiken in och gör sig till marknadsförare av en miljö certifiering. Min fråga är om man säkert vet vad man rekommenderar människor att använda? Av en producent jag träffat fick jag veta att det fanns krav ställda för certifieringen hon ville göra som gjorde att hennes kunder, om de är allergiker, inte längre skulle kunna köpa hennes vara. Och riktigt så var det ju inte tänkt.

 

”Att köpa lokalt producerade varor” Kan vid första anblicken vara miljövänligt då det handlar om att ta sig kortare sträckor. Så är det klart också för den som cyklar eller går eller kör sin bil en kortare sträcka. Det kan också vara så om affärerna ligger nära varandra så körsträckan blir en, MEN det behöver inte vara så då man istället för inköp på ett ställe kör till flera olika producenter flera små körsträckor. Å andra sidan kan det vara bättre att handla på nära håll än att varor har åkt lång väg i världen. Allt detta handlar om att mäta rätt saker och det är viktigt att veta vad man mäter.


Med dessa tre olika exempel vill jag belysa att det som vid första tanken verkade vara en smart lösning ur miljösynpunkt, kanske inte är det när man tittar lite närmare på den. Det är därför viktig hur miljö tips skrivs och vad som finns bakom dem för att de ska vara miljö smarta.

lördag 22 september 2012

Tänk efter före om din pension


Pension är ett ord som är ålderdomligt för den som är ung, men det är just när man är ung som det är viktigt att tänka framåt. Kvinnor är den grupp som till allra största del arbetar deltid. Jag menar att det är oerhört viktigt att människor har kunskap om innebörden av de beslut de fattar i dag och som kommer att påverka dem lång tid framöver.

Ett sådant beslut är just pensionen. Det gäller att tänka efter före. Kännedomen om att tänka på att föra över pensionspoäng från den arbetande föräldern till den hemma varande när barnen är små är en sådan åtgärd. I dag finns det en bra artikel som tar upp just denna fråga på Dagens Nyheter och även ger ett par andra tips för ekonomin i dag och i framtiden när pensionen står för dörren. Denna kunskap är ovärderlig. Ett förhållande kan ta slut i morgon dag och familjesituationer förändras.

Inom ramen för arbetet inom Moderat kvinnorna har ja föreslagit en upplysningskampanj om vikten av att tänka efter före just när det handlar om den framtida pensionen.

fredag 14 september 2012

Tänkvärd kunskap


I dag skriver regeringsföreträdare på Svenska Dagbladets debattsida om att fler unga ska få chansen att bidra, och därmed bryta utanförskapet. Ett viktigt arbete som måste fortsätta.

 För de som slutar gymnasiesärskolan har det för några handlat om ”riktiga” arbeten, för några andra lönebidrag, d v s arbete med stöd och hjälp, och för många daglig verksamhet. Med åren har den daliga verksamheten förändrats, men inslagen av terapi har följt med länge…
Åren innan 2006 arbetade jag med ungdomar på gymnasiesär-skolan. De som då testades för arbete/lönebidrag av AF (Arbetsförmedlingen) för praktik för att följa arbetsspåret från gymnasiesärskolan fick en praktikplats som skulle kunna leda till arbete/lönebidrag. Till den verksamheten hade AF resurs en viss summa pengar. Vissa år fanns det fler personer som skulle kunna gå på AF:s praktikplatser än vad det fanns pengar för detta.

När man sedan testats mot arbete på AF kunde det innebära att man fick prova ett arbete och om det inte fungerade blev det sedan daglig verksamhet. Det hade inte fungerat på arbetsplatsen.
Så ser vi inte riktigt på arbete för andra personer som söker ett arbete om det inte fungerar. Då talar vi om att det sitter attityder och kulturer i väggarna och att alla inte passar på alla arbetsplatser. Den som behöver lite extra stöd och hjälp kanske inte på samma sätt som andra lika snabbt snappar upp det som just sitter i väggarna. Detta och mycket annat är tänkvärd kunskap i arbetet med att hjälpa människor.

tisdag 4 september 2012

Skräddarsydd utbildning


I dag skriver Johanna Sturesson att skolor som riskerar att sätta elever i svåra situationer inte ska få starta under rubriken ”Självklara rättigheter”. Artikeln avslutas med att svaret på problematiken måste vara att alla parter tar sitt ansvar och inte att riva upp reformen om elevers självklara rätt att välja. Detta är en åsikt som jag delar. 

Vad händer den elev som vill byta skola av olika anledningar, inte trivs, flyttar, vill byta inriktning. Svaret på den frågan är att skolor är olika och skiljelinjen går inte alltid mellan den kommunala skolan och friskolan utan t o m inom skolor ibland. Därmed kan det bli svårigheter eller gå hur bra som helst och samma svar gäller då en skola lägger ner. Mycket handlar om förhållningssätt och att tänka annorlunda än i de invanda mönsterna.

Kurser läses olika år och på olika sätt. Vissa har en kurs utspridd på ett par år medan andra intensiv läser kurser i ett svep under en kort period. Ett tredje sätt är att ha arbetsmoment under dagen där ett antal ämnes och programmål ingår i olika uppdrag. 

Alternativet till att skolor har olika sätt att lägga upp sin utbildning för eleverna är att alla skolor i Sverige läser samma kurser på samma program på samma sätt.

Om vi tror på den lokala skolans frihet att lägga upp sin utbildning för ungdomarna måste de också ta ansvar för att de har strategier för att elever ska kunna börja sin utbildning hos dem mer än vid skolstart i årskurs 1. Elever ska också kunna sluta och få en bra övergång till en annan skola.

Det är inte alltid enkelt, men elever som behöver få en skräddarsydd utbildning behöver inte läsa alla kurser inom det egna programmet utan kan läsa någon kurs med ett annat program. Detta ställer andra krav på skolan oavsett skolform. Jag tycker att debatten handlar för mycket om skolbyggnaderna och driftsformer och alldeles för lite om innehållet och hur skolorna löser sin uppgift att utbilda barn – och ungdomar. I artikeln beskrivs detta i meningen ” relevant och kvalitativ utbildning som är värdefull för framtiden erbjuds, och inte lyxiga studentbaler”.

Min slutpoäng får bli ett fokus på ett stimulerande innehåll i en skola där det finns ett schema för var och inte samma schema för alla.

lördag 1 september 2012

Kunden i fokus


Konsumentfrågor och service är frågor som engagerar mig. På facebook sidan kunden i fokus. Har jag påbörjat ett arbete med att diskutera olika vardagshändelser.Därför har också HDs reportage om restauranger intresserat mig.
 I dag kom listan i Helsingborgs Dagblad på de matställen som på olika sätt inte levt upp till att servera det som deras respektive menyer berättar om innehållet. Produktskyddade märken ersätts med billigare alternativ och andra varor. Detta är inte bara fusk och falsk marknadsföring utan också farligt i de fall produkterna kan framkalla allergiska reaktioner. En bekant till mig har en son som är mycket allergisk och han frågar speciellt efter att pommes frites inte är friterade i samma olja som andra produkter, vilket utlovats av den matkedja han besökte. Om han skulle råka få i sig fel produkter kan det gå riktigt illa. Detta exempel och andra, så som feta ost från får- och getmjölk som skiljer sig åt från komjölk, lär oss om vikten av att förstå vad som kan ske och att rätt produkter ska serveras.
Jag delar Pär Bergkvist
 svar om att restauranger ska vara ärliga och att vi som kunder ska kunna lita på dem. Instämmer också i att kroggäster borde bry sig om att de betalar för något de inte får. Jag hoppas att undersökningen gör att vi som konsumenter mer aktiva säkerställer att vi får den mat vi beställer genom att ställa krav på kvalité och att maten är den som matstället utlovar att den är. Krogägare ska gå att lita på och jag delar uppfattningen om att de matvaror som serveras ska presenteras med dess rätta namn. Inte minst sommarens falska svenska jordgubbar och frysta kräftor som presenterades och sålts som färska har fått mig att bli sorgsen över att vi inte ska kunna lita på dem som säljer till oss. De som missbrukar förtroenden förstör för tillit och de som ärligt arbetar på marknaden genom att skapa en misstänksamhet.

Mitt arbete med frågor om offentlig upphandling har fått mig att fundera mer än en gång på kvalitetsfrågor och vid ett tillfälle fick jag berättat för mig av en kycklinguppfödare att i kriterierna för en certifiering av produkten fanns krav på foder innehållande fiskmjöl, en produkt som många är allergiska mot, så vad döljer sig bakom dessa etiketter av kvalitetsmärkningar över lag- och hur vet vi och hur kan vi garantera att det är bra saker vi gör reklam för?