Sidor

måndag 19 december 2011

Julskinka

Politiken kan göra vissa saker men det är också upp till konsumenten att göra sina val i butikerna. I dag skriver jag i Helsingborgs Dagblad om griskött. Regeringen satsar 90 miljoner kronor för att sänka kontrollavgiften för slakterier och på så sätt stärka den svenska bondens konkurrenskraft.

torsdag 15 december 2011

Elområden

Det pågår en intensiv debatt om elpriserna i Skåne,och i veckan skrev några av mina kollegor och jag följande debattartikel i Helsingborgs Dagblad:

Riv upp indelning av elområden

DEBATT. Elområdesindelningen är en märklig reform genomförd av Svenska Kraftnät. De flesta är överens om att vi är på väg mot först en nordisk och därefter en europeisk elmarknad. Med den nya indelningen tas i stället ett stort steg i andra riktningen genom en kvasiregional indelning som saknar all förankring hos medborgarna.

Märkligt är också att Svensk Energi – energibolagens branschorganisation – nu uttrycker sig så odelat positivt om denna reform. Vårt intryck, efter samtal med åtskilliga energibolag, är att branschen inte alls är särskilt positiv. Tvärtom uppfattas reformen som omöjlig att förklara och bidragande till att ytterligare sänka förtroendet för hela branschen.

Det största problemet är att reformen riskerar att slita sönder Sverige genom att den skapar konstlade motsättningar mellan nord och syd. I Sverige har vi länge ansett att förutsättningarna beträffande viktig infrastruktur bör vara så likvärdiga som möjligt i hela landet. I och med elområdesreformen gäller inte denna princip längre.

Både privatpersoner och företag drabbas. Störst är problemet för den elintensiva industrin. Den handlar upp el till fast pris på lång sikt och gynnas således inte av årets varma väder. Nu tvingas den, till följd av reformen, att betala merkostnader på över 20 procent för sin viktigaste basvara.

Grundproblemet är nedläggningen av Barsebäck och att inte kraftöverföringen byggdes ut i samband med den. På lång sikt löses detta genom att såväl elproduktion som ledningskapacitet byggs ut, men det tar tyvärr tid.

Frågan är vad som kan göras på kort sikt. Regeringen har gett Energimarknadsinspektionen i uppdrag att granska effekterna av reformen och att föreslå åtgärder som kan dämpa effekterna. Delrapport kommer i april och slutrapport i juni.

Redan nu menar vi dock att det finns en möjlig lösning – nämligen den som branschen tidigare själv har förordat. I en rapport om elområden från 2007 – gjord av Energimarknadsinspektionen, Svenska Kraftnät, Svensk Energi och Svenskt Näringsliv – sägs nämligen i klarspråk ”att en prisområdesindelning i snitt 4 inte bör komma ifråga”. I stället förordas en gräns enbart längs snitt 2. En sådan indelning – i två områden i stället för fyra – skulle jämna ut prisskillnaderna avsevärt och dämpa problemen i Skåne och resten av södra Sverige.

Enligt vår uppfattning borde Energimarknadsinspektionens förslag därmed redan vara klart: Kräv att Svenska Kraftnät omedelbart gör om elområdesindelningen så att Sverige får två områden i stället för fyra.

Jonas Jacobsson Gjörtler (M)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Thomas Finnborg (M)

Hans Wallmark (M)

riksdagsledamöter från nordvästra Skåne

http://hd.se/ledare/2011/12/14/riv-upp-indelning-av-elomraden/

torsdag 8 december 2011

Arkitektur och offentlig upphandling

Om en arkitektfirma ska bygga ett äldreboende, varför ska de då ha kontakt med en teknisk enhet och inte med dem som ska verka på äldreboendet?
Den frågan kan man fundera länge på. I dag har jag besökt en arkitektfirma som ritat ett äldreboende. Vi hade ett mycket bra samtal om processen att förverkliga en idé fram till färdigt boende.
Här var kontakten nära ägarna, personalen och de boende. Processen är avgörande kunde jag konstatera och kopplade sedan ihop smarta lösningar till mitt ansvarsområde offentlig upphandling. Hur och vem som sköter offentlig upphandling i en kommun kommer att ge resultat för vad kommunen får. Har någon mer än jag tänkt på att äldreboenden i Sverige ofta ser likadana ut. Det blir en enfald istället för en mångfald. Ett förmat överförs och används överallt utan tanke på omgivning, innehåll och individer.Om dessa våra boenden är funktionella och motsvarar våra krav så är det rätt, men om det skapats en modell för boenden som spritt sig och som inte motsvarar det vi tänkte- ja då är det värre.
Efter dagens besök så är jag än mer övertygad om att det går att göra smarta saker i den kommunala vardagen för att offentlig upphandling ska kunna bli ett verktyg för smarta lösningar. En påse pengar, en väl beskriven verksamhet och ett öppet synsätt- med det kan man göra under.

onsdag 7 december 2011

Nytt betyg i fous

Med anledning av media inslag bl.a. i debatt på tv vill jag skriva några rader om det nya betygssystemet.I det gamla betygssystemet sa läraren ”du har klarat VG+ men du nådde inte ända fram till ett MVG”. Lärare sa också att "G är för brett det behövs fler steg”. Nu finns dessa steg att använda och nu har det gått för fort.Det har varit känt i tre år att det skulle komma. Visst jag kan hålla med om att jag också skulle önska att det fanns ett antal Per Måhl som samtidigt spred samma information ut över landet, vilket jag sagt vid ett tillfälle för länge sedan till utbildningsministern, men lärare har å andra sidan satt betyg i många år och kan som proffs plocka in de tidigare avsaknade betygsstegen i den nya betygsskalan. Är man nyutexaminerad så blir det betygsättning för första gången oaktat betygssystem.Tror att detta kan skapa nya ögon på betygssättning och utveckla goda resonemang om bedömning.Samtidigt så finns det i dag otroligt mycket mer information på skolverkets sida, även om den då inte uppfyller allt.
Såg kommentar på facebook från lärare som skrev ”vi kan sätta betyg” och på debattprogram fanns orolig förälder och fackförbund. Eleverna å sin sida verkar tycka det är bra när de tillfrågas. ”Bättre B än VG+ som inte syns” är en kommentar. Såg andra positiva inlägg fladdra förbi i tv rutan.

torsdag 1 december 2011

Kunden skapar lön och arbetstillfälle.

Under november månad och även tidigare har det kommit rapporter om att handeln inte gått så bra. Kläder och väder har inte riktigt stämt överens och svenskarnas sug efter nya varor har trappats ner. Samtidigt har vi fått veta att julhandeln kommer att slå alla rekord. Som kund i en affär kan det vara besvärligt att ta sig fram i dessa köp tider och den som jobbar har mycket att göra. Visst kan man som affärsanställd vilja sucka och bara försvinna i åsynen över ännu en kund då det varit en påfrestande dag, men samtidigt är det inte just detta man måste le åt? Att det strömmar till med villiga betalande till affären som genererar lön och verksamhet. Att kunden inte förstått hur affärsinnehavaren och dennes anställda jobbar med olika saker verkar för mig naturligt, och ska man inte serva kunder så kanske man ska packa upp varor bakom kulisserna. Tänk efter - är det inte fantastiskt att ännu en dag kunna ha kunder som vill köpa och generera pengar så jag även i morgon har ett arbete att gå till så säg.

måndag 28 november 2011

Kvotering av föräldraförsäkringen

Läste Peter Santesssons, Expressen, kring kvotering och människors val.
Det är en intressant poäng som kommer fram, nämligen att de styrande anser sig veta bättre än familjer själva. Familjerna anser sig själva jämställda och för de partiröstande finns inte ens en majoritet för kvoteringstanken inom (V) och (MP) får vi veta.
Koppla på tanken om familjers val så tänker jag mig att de alla ser om sitt eget hus. Vi får inte glömma bort att många av de svenska hushållen har en man som tjänar mer än en kvinna och i min tanke finns att människor faktiskt funderar på vilka pengar man har att röra sig med. Det vore intressant att få veta om familjer skulle omprioritera sina val om de fick lika mycket kvar i plånboken oavsett vem som är hemma med barnen under föräldraledigheten och småbarnsåldern. Sannolikheten skulle säkert öka. Dessutom kan familjer med all säkerhet vittna om varför den ene eller andre inte har möjlighet att ta ledigt och då tänker jag på en egenföretagare och dennes familj för att ta ett exempel. Det tål att tänka på vilka effekter och vilka mål politiken når då beslut fattas.

torsdag 17 november 2011

Ärliga betyg ger Sverige konkurrenskraft.

I dag kan vi läsa i DN om Lärarnas riksförbunds rapport om att betygen stiger utan att kunskaperna ökar. Ett gott ledarskap för mig innebär att man är mån om att göra ett bra arbete. När det börjar tullas på kriterier för att kunna ha verksamhet är man ute på hal is.
Vi måste värdera riktiga kunskaper och ärlighet.

söndag 13 november 2011

Gör alla äldreboenden valbara.

I torsdags ställde jag en fråga till äldreminister Maria Larsson kring vissa aktörers oacceptabla beteende inom äldreomsorgen kontra lagen om valfrihet kallad LOV. Ett par inlägg tidigare ställer Mia Sydow Mölleby också en fråga kring lagen om valfrihet på temat att den gör att valfriheten sätts ur spel.
Hon menade att många kommuner som har en annan majoritet än den sittande regeringen har väljare som valt en annan politik menar på att det begränsar valfriheten för kommuninvånarna eftersom de styrande politikerna valt en annan organisation för sin äldreomsorg. Det är säkert så att människor gör val vart fjärde år då de inte vill att det ska finnas friskolor eller privata utförare inom vård – och omsorg.
Jag delar inte den tanken utan tror att vi kan skapa otroligt mycket smarta lösningar genom att ha kvalitetskonkurrens. En del kommuner gör val till friskolor och privata utförare inom omsorg och inget val betyder ett kommunalt alternativ.
Jag vill se en öppenhet i jämförelser och kvalitetsmätningar där äldre precis som yngre kan bocka av kriterier på vad som bäst passar dem utifrån det utbud som finns. I det sammanhanget ska självklart de äldre ha kommunens boenden som alternativ också. Alla boenden ska vara valbara inte tilldelade. Tänk den dagen då det dimper ner erbjudande i brevlådan om olika inriktningar på äldreomsorg precis som det gör till gymnasievalet.
Allt detta med uppföljning och god kvalité utan riskkapitalbolag som flyttar vinster.

lördag 5 november 2011

Vem ska bestämma var du ska bo på ålderns höst?

Har du funderat på var du vill bo som äldre? Regeringen har infört LOV, Lagen om valfrihet, för att du ska kunna välja var du vill ha din omsorg när den dagen kommer. I min hemkommun styr socialdemokraterna och de är av åsikten att de ska bestämma var du ska få din omsorg. Varför är det då så, jo det beror på att de själva vill fylla de platser de har och det kan man mycket väl förstå eftersom det finns en kostnad förknippad med att ha tomma platser. Det jag vänder mig emot är att du so person inte alls får veta vad det är du får utan du får en plats. Jag skulle istället vilja se en snabbförändring mot att du själv kan få åka runt och titta på de olika boendena, bilda dig en uppfattning och ställa alla de frågor du har tillsammans med dina anhöriga. Min önskan är då att de kommunala boendena skulle säga att vi ska vara så bra så att alla de som önskar boenden ska vilja välja något av våra boenden. I det läget skulle det vara smak och preferens utifrån vad det erbjuds för upplägg i veckor, på helger och vad som passar dg som person. Ett boende kanske tillåter djur och du vill ta med din hund eller att det finns några djur på plats som skapar liv, rörelse och värme. För andra individer finns det andra saker som är viktiga.
Jag fick höra en berättelse om en 97 år gammal man som nu kommit till den punkt då han behövde omsorg och han ville då flytta rakt över gatan till boendet men det gick inte als för sig.
Istället skulle han till det boende som de styrande politikerna beslutat åt honom på centralorten. Min svärfar som bor på en annan ort skulle kunna få en omsorgsplats på det boendet men min svärmor skulle få samma nej till svar som den 97 åriga mannen eftersom hon bor i kommunen där det är politiker och inte människor som bestämmer. Det är mer än hög tid att flytta över beslut till människor och jag är glad att det fungerar så i en hel del kommuner redan.

Smarta lösningar inom polisen.

Under mandatperioden 2002 till 2006 hade jag uppdrag som Vice ordförande i Nordvästra Skånes sjukvårdsdistrikt. Det som var nytt för mig då vara att våra sjukhus hade sitt eget datasystem, inte tillsammans, utan var och en hade sitt rapporteringssystem utan att de fungerade ihop med andra sjukhus system. Jag tycker att det är rimligt att var och en har ett system som de anser är bra för sin verksamhet men då ska de också vid beställning kunna tala med övriga system. Eftersom patienter emellanåt inte heller följer länsgränserna kan det bli lite komplicerat att ha många fler system som ska kopplas på.
Då ska vi också veta att vårdcentralerna då inte hade samma system som sjukhusen utan ett alldeles eget. Varför skriver jag då detta, jo för polisen har precis samma system där en central tar emot ett samtal t e x i Halland. Informationen som då rör en plats i Skåne går inte att se i datorn på den lokala polisstationen utan måste ner och vända från Halland till Malmö där den ska knappas över i det Skånska systemet. Datasystem kostar pengar men ineffektivitet kostar också pengar. Det känns som om det är dags för förändring. För hur lång tid tar ett ärende beroende av denna seghet i att överföra information på det sättet? Ingen information fanns på det lokala kontoret dagen efter anmälan. När kommer den fram?

måndag 12 september 2011

Ekonomi i förändring

Denna vecka öppnar riksmötet och i nästa vecka lägger Finansministern fram budgeten för riksdagen. Två händelser i närtid som markerar att riksdagshösten har satt igång på allvar. Finansutskottet å sin sida har redan hunnit ha tre utskottsmöten.
Nyss hemkomna efter en vecka i de två största ekonomierna i världen, USA och Kina, samlas nu Finansutskottets ledamöter åter för utskottsmöte i morgon. Själv har jag åkt med den delegation som rest till världens andra ekonomi d v s Kina. Ett land som nu förutspås gå om USA redan 2016. Det är nu 13 år sedan jag sist var där och bara genom att följa med i händelseförloppet på håll så visste jag att det skulle vara ett annat Kina som mötte mig. Då sa man att alla landets byggkranar fanns i Shanghai. Nu möttes jag av bilden av ett Beijing som mer liknade det Shanghai som då var en storstad på höjden och som nu var oändligt mycket mer. I Beijing har stora områden fyllts med skyskrapor och övertagit de tidigare kvarteren av låga hus. En stadsdel med äldre bebyggelsen är bevarad och rustas nu upp för modernt boende i gamla skal och unik miljö, men det är också det enda jämte de gamla paradgatorna kring Himmelska fridens torg som känns igen. Detta är de yttre tecknen på ett land i stor förändring. Samtidigt har vi fått en oändlig mängd information och intryck som ger en bild av en inre förändring från såväl makthavare som, banker, institut, forskare och svenskar som lever och verkar på plats . Den kinesiska ekonomin går så det knakar i fogarna samtidigt som de har en inre resa att göra med sitt land.
I Europa och USA brottas man med ekonomiska svårigheter. Vi i Sverige kan vara stolta över att ha en välskött ekonomi och vi har därför hittills sluppit underskott- och skuldkriser. Detta vittnar också svenskar om när man möter dem i Kina. Jag hörde ett samtal mellan två affärsmän som berättade om hur väl det talas om svensk ekonomi och den svenska regeringen med Fredrik Reinfeldt och Anders Borg i spetsen.
Samtidigt ska vi veta att det ligger tunga moln runt omkring och hotar där ute. Sverige är en liten öppen ekonomi som är otroligt beroende av vår omvärld för att göra affärer. Detta skapar såväl möjligheter som hinder. Det som händer i Kina påverkar också oss för investeringar och konsumtion. Vi vet att kineserna är mycket intresserade av svenska lösningar bland annat på välfärdsområdet.
1,3 miljarder kineser är den kända siffran på befolkningen som nu i stor skala tar kliv upp på välfärdsskalan. Det är en stor utmaning för det stora Kina och det är en stor utmaning för oss med 9 miljoner invånare att möta denna värld i förändring och att ta tillvara de möjligheter som kommer i dess spår.

fredag 2 september 2011

Att hitta framgångsrika lösningar i skolan

”Ansvaret gäller inte bara den egna gärningen utan manifesteras också i tydligt formulerade uppdrag att utveckla skolans undervisning och hitta framgångsrika lösningar på undervisningsproblem. Detta förutsätter öppna klassrum och skolledningar som vågar blicka in i dem.” Raderna är hämtade från en debattartikel i Helsingborgs Dagblad skriven av Håkan Sandgren, Utbildningschef för ämneslärarutbildningen Campus Helsingborg. Att jag valt att ta med dem på min blogg beror på att de är talande för de tankar jag har om skolan. De tankarna bygger på att det går att göra många olika saker i skolan som engagerar och stimulerar elever till lärande samtidigt som det skapar möjligeter för pedagogerna. Enligt forskare jag lyssnade till i våras på ett seminarium i Riksdagen handlar ytterst lite om pengar och den stora delen är ledarskapet. Ett uttryck som användes var ” alla elever kan inte vara dåliga varje år”. Det generaliserar men det har en poäng som är tänkvärd. Tänk om alla lärare erfarenheter av lyckade lektioner kunde samlas i en bank för alla att använda . Då skulle så oerhört många positiva exempel på metoder kunna få spridning till så många fler. När jag gick på lärarhögskolan fanns det en lärare som stack ut bland de andra. Han gjorde inte som de och han gjorde tvärtemot vad andra gjorde. Han gav oss lektionstips att använda och sedan fick alla i uppgift att komma med en egen idé om hur man skulle kunna utföra lektionen på ett annat sätt. Denne lärares lektioner har jag haft oerhört mycket nytta av och det är också de lektionerna jag bäst minns.

torsdag 1 september 2011

Infrastruktur på tapeten


Infrastrukturen är på tapeten i och med regeringens satsning i kommande budget. Pressen har skrivit om det från olika infallsvinklar. Summan och åtgärderna står i fokus. Infrastruktur är en ypperlig form av konjunktur åtgärd. Att öka kvalitén på spåren genom att arbeta bort problem på redan befintliga spår och vägar innebär att jobbet blir gjort till en lägre kostnad än i högkonjunktur och därmed får vi mer för pengarna. Åtgärden skapar arbetstillfällen och den är avgränsad i tid. När åtgärd är avklarad så är den klar.
Det gäller att hitta en rimlig summa till den tidsperiod som det tar för att komma igång och att genomföra åtgärderna inom den period man i prognoser ser är tänkbar rent konjunkturmässigt. Därför är det då inte alltid rätt att tillsätta för mycket pengar på ett område av begränsad karaktär då man också har att se till andra budget poster för att hålla igång olika delar av ett land. Det sistnämnda kan vara väl så tänkvärt då oppositionen redan tidigare gjort sin stämma hörd om högre belopp. En åtgärd som inte alltid är den mest effektiva.

Tanken på bananodling på Island

Boken matens pris om odlingar med bekämpningsmedel som används på andra håll i världen medan det är förbjudet i EU. Att odla i växthus för att producera t ex paprika på vinterhalvåret och vad det gör för klimatmål, länders möjlighet att producera och sälja o s v. Alla dessa frågor skapar nya frågor och flera svar. Det tangerar också mitt område offentlig upphandling då diskussionen kommer in på vad kommuner köper in i matväg. Själv kom jag att tänka på växthusen på Island, där man tar tillvara värmen genom att odla inomhus i ett vintrigt landskap. Tanken på bananer på Island är nog inte det första som dyker upp i huvudet.

Hur ser kedjan ut och vad bär framtiden med sig? Biogas som framställs från avfallet i ett slakteri och från grödor i livsmedelsindustrin får som restproduktion en viss mängd co2 som kan användas för att driva ett växthus. Är detta bra eller dåligt eller både och.
Hur är det egentligen med tillsatser? Ska alla köpa berikade produkter för att några är i behov eller ska var och en lägga till det man behöver så att merparten kan få en produkt utan tillsatser? Alla dessa frågor om livsmedel behöver vridas och vändas på från flera olika håll och kanter. Inte minst frågan om kvalité som ganska ofta landar i ekologiska produkter och närodlat med definitionen kvalité är närhet vilket skulle innebära att färskt kött från norra tyskland då generellt skulle vara sämre än skånskt kött, men är det då en sanning? Till detta kommer sedan aspekten på produktion i det egna landet och möjligheten till att exportera sina varor till andra. Det blir i slutänden också en fråga för den enskilde konsumenten och dennes ekonomi och valet av produkt. Ämnet väcker till intressanta diskussioner som måste fortsätta att hållas vid liv.

Seriös hantverkare sökes.

På två helsidor i Expressen under rubriken ” Här är värsta hantverkarna” den 31/8 kan vi läsa om Cecilia och felen i hennes kök. Vi kan också läsa om Råd och Röns svarta lista och de svenska länen radas upp med hantverksfirmors kommentarer och vad enskilda personer råkat ut för. Det finns också ett tips till dig som ska anlita hantverkare. Dessa sidor tangerar det insändar svar jag skrivit med anledning av ROT avdraget. Enskilda personer har hört av sig till mig och berättat om hantverkare som uppger att det går att göra avdrag på arbeten som enligt regelverket inte är avdragbara. En annons i min tidning hemma vid (Helsingborgs Dagblad) beskrev att man utförde plattläggning på tomten till ett pris där ROT avdraget skulle kunna användas. Detta är direkt felaktig information och det är viktigt att som konsument själv ta reda på vad som gäller då det finns aktörer som inte är tillförlitliga. Dessutom angavs svar vid telefonsamtal att det var upp till var och en att ta reda på vad som gäller. Det är trist att det finns de firmor som arbetar med at så uppenbart lura personer. Det är också trist för alla andra hantverkare att det finns de som inte följa lagar. Dåliga rykten gör att tilliten minskar och jag hoppas att enskilda personer som råkar ut för fusk också kan hjälpa såväl andra enskilda personer som duktiga seriösa hantverkare genom att göra en anmälan.

söndag 24 juli 2011

Ord räcker inte till

De sista dagarnas rapporter om det tragiska dådet som skett i Norge har påverkat oss alla. Själv har jag följt händelserna och diskussionerna på tv. Det är svårt att löpa tankarna fullt ut. Att en person kan genomföra något så fruktansvärt som nu skett leder tankarna i olika banor, såväl till denne person och vad i en människas liv som leder till denna handling. Tankarna går djupt in i hjärtat när man hör om de avlidna och tänker på deras nära och kära. En beskrivelse av händelseförloppet upplevt från en av de ungdomar som befann sig på ön, och som överlevt händelsen, får det att rysa i kroppen. Det är traumatiska upplevelser som ska bearbetas och hanteras. Händelsen är oerhört svår att ta in och jag har funderat mycket och lyssnat på diskussioner kring frånvaro av empati och vad som får en enskild person att tippa över gränser så fullständigt. Ord kan inte nog fylla det man känner och tankarna går ständigt till de drabbade och deras nära och kära.

Fotboll i all ära.

Under veckan som gått har jag tillbringat min tid vid Gothia Cup i Göteborg. Under måndag kvällen hölls en storstilad invigning där alla medverkande länder tågade in som på ett OS. Känslan och värmen som spreds i denna gemenskap är svår att beskriva.
Gårdagens derby i Skåne Helsingborg visar på en annan bild kring fotbollen, den utanför planen där vi behöver poliser för att upprätthålla ordning. Jag tycker att det är skamligt att bära sig åt på ett sätt som inte hör hemma i vårt samhälle. Det kan inte vara meningen att en tillställning där människor ser fram emot att få se en idrottslig begivenhet i sällskap med vänner eller sin familj ska kantas av tumult på stan med ett stort polispådrag.

söndag 10 juli 2011

Hitta lösningar och inte syndabockar.

Jag läste en artikel av Åsa Romson (MP) om dioxinhalter i fisk. Artikeln med rubriken den farliga gubbröran gör Östersjö fisk till en genus fråga där män görs ansvariga för att kvinnor får äta fisk med höga halter av dioxin. Tydligen så går det att vända och vrida allt till en genusfråga. Vad ska vi göra åt frukostflingorna som är berikade med t ex B vitaminer som gravida behöver under sin graviditet de är nämligen farliga för dem som äter den enskilda B 12, vilket vissa människor gör en stor del av livet p.g.a. andra sjukdomar. Är det då också en genus fråga att behöva köpa ett tillskott separat under sin graviditet? För min egen del tycker jag att det rimmar riktigt illa att göra kostfrågan till en genus fråga. Mitt förslag är att hitta lösningar och inte syndabockar.

söndag 3 juli 2011

Söndag i Almedalen

I dag är första dagen i Almedalsveckan. Själv började jag med seminariet om den nu aktuella EU budgeten. Förslag på budget ökning i långtidsbudgeten från Kommissionen är inte Sveriges regerings melodi, och inte heller våra moderata EU parlamentarikers. Marita Ulvskog (S) verkar vara av en annan åsikt efter vad jag förstått. Vi lär ju få veta vilket d v s vad de alla kommer att rösta.

Dagen följdes av ett besök på företagarnas seminarium och jag fick möjlighet att reflektera över en del företagarfrågor igen. Ska ge mig ut hemavid ochställa kontrollfrågor på mia tankar.

Öresundsfrågorna kom på bordet framåt den sena eftermiddagen och en rapport presenterades. Att rappasig till kunskap var ett annorlunda och kul och intressantgrepp.
Har också hunnit diskutera offentlig upphandling och nätverka i frågan under dagen. Fortsättning följer i morgon måndag.

tisdag 10 maj 2011

Läxan en repetition av kunskap

I går skrev (V) representant i Utbildningsutskottet, Rossana Dinamarca, i Aftonbladet om att en läxfri skola är en rättvis skola. Som ni säkert förstår så delar jag inte hennes syn på att skippa läxor. En rättvis skola är en skola som ser alla. Att ta bort läxor är att ta bort förutsättningar för lärande.
För att få bättre förståelse, lära mer och att komma ihåg det man lär sig så är det naturligt att repetera. Det är en mycket olycklig syn att säga att man inte ska ha läxor. Vissa saker behöver man nöta in och andra behöver man läsa en gång till för att vara säker eller så behöver man träna för man har inte riktigt förstått. Att ha läxa är ett alldeles ypperligt sätt till att träna på det som man gått igenom på skolan under dagen. Detta oavsett om man får det i läxa eller förutsätts fundera och tänka vidare och att träna på egen hand. Så gör vi inom idrotten och vi gör det inom musik och sång. Språk utvecklar vi genom träning och repetition t.ex. kan vägen till och från skolan för att träna ord vara ett sätt att öva sitt ordförråd och sitt uttal. För mig blir det ett mycket märkligt sätt att resonera när det kommer förslag på at ta bort ett moment som ska leda till mer och säker kunskap.
Elevens möjligheter ska inte vara beroende av om föräldrarna klarar av att hjälpa eleven att lösa sin läxläsning. Skolans uppgift är att se individen och att hjälpa denne att utveckla sin kunskap efter dennes förutsättningar. Det kommer att se olika ut för olika elever men vi ska inte ta från dem deras möjlighet till träning.

lördag 7 maj 2011

Vänligen skriv ditt namn i fotnoten

I går var jag på ett seminarium med temat att vara invandrar kvinna och starta företag i Sverige. Under föredraget fick vi höra en historia om en tjej som på arbetsförmedlingen uppmanats att skriva sitt namn i fotnoten. Istället för att göra som hon blev tillsagd ringde tjejen ett annat samtal och fick en referens som hon sedan kunde använda. Tjejen fick sitt jobb och kunde ringa tillbaka till handläggaren på Arbetsförmedlingen och berätta att hon inte använt fotnoten. Vad händer med de sökande som inte har den möjligheten och hur hamnade vi här d v s att handläggare nu tipsar om hur du som person ska göra för att få jobb då ditt namn verkar bli en black om foten? Vad har arbetsgivare att säga till sitt försvar då personer uppenbarligen sållas bort p.g.a. sitt namn eftersom personer rekommenderas att skriva det i fotnoten?
Jag fastnar ofta i förbättringar och därför är det också viktigt att berätta att detta företag som kunde hjälpa tjejen, vars namn höll på att bli en fotnot, kunnat hitta flera arbetsgivare som söker en mångfald av kompetens och har därigenom kunnat matcha sökande till olika jobb. Det är min tro och min förhoppning att vi kommer att få se mer av detta framöver.

torsdag 5 maj 2011

Nationella prov

I dag diskuterades de nationella prov i morgonsoffan. Jag välkomnar en debatt på området då det finns en direkt felaktig användning av dessa prov. Det är bra om skolverket och tillsynsmyndigheten nu uppmärksammar och gör en mätning av hur det står till i den svenska skolan för det finns för många olika källor som vittnar om en syn som bygger på att det nationella provet används som ett examensprov, vilket det alls inte är tänkt att vara.
Ett nationellt prov är ett av många moment för att göra en bedömningsgrund av elevers kunskaper. För läraren är provet ett instrument för att stämma av hur eleverna förhåller sig i jämförelse med övriga landet.

Jag möter såväl ungdomar som föräldrar och de berättar om upplevelser som vittnar om att det fortfarande på vissa håll förekommer att prov 1 läggs till prov 2 och till prov 3 och sedan säger läraren att ditt betyg avgörs av hur det går på nationella provet. Detta är inte så det ska gå till. Istället behöver och ska beskedet till eleven vara hur denne utvecklar sina kunskaper och vilka moment eleven behöver träna på. En person som genomgår en kurs i ett ämne ska mätas på hur denne utvecklar sina kunskaper inte på att t ex. fyra prov dagar läggs ihop och att man gör ett snitt av dessa provtillfällen för att se vilket betyg eleven ligger på inför ett nationellt prov. På det nationella provet har sedan provresultatet blivit avgörande för om det väger för ett G eller ett VG. Så kan vi inte ha det.

onsdag 20 april 2011

Att använda de resurser som finns på ett smart sätt.

I dag finns det en artikel på lokalsidan om Ängelholm i Helsingborgs Dagblad som har rubriken ” sjuksköterska med ny kompetens kortar vårdköer”. I artikeln får vi veta att läkarna nu kan arbeta mer med operationer, då sjuksköterskan fått en utbildning som gör att hon nu kan utföra undersökningar som läkarna tidigare tog hand om. Att sätta fokus på det som ska utföras, jobba smartare men inte springa fortare och behandla fler patienter tycker jag är toppen.
http://hd.se/angelholm/2011/04/19/sjukskoterska-med-ny-kompetens/

På Ängelholmssidan i dagens Helsingborgs Dagblad finns en rubrik som lyder "sjuksköterskan med ny kompetens kortar vårdköer.

Här får vi veta att läkare nu kan göra fler opperationer då de blir avlastade av en sjuksköterska som kan ta sig an undersökningar som tidigare gjordes av läkare. Detta anser jag vara ett smart sätt att arbeta med patienten i fokus och kompetensutveckla för bättre nyttjande av resurser.

Vi behöver fler möjligheter bortom referenser.



I dag på DN debatt finns det en artikel om att nyanlända akademiker måste få fotfäste på svenska arbetsmarknad. I går träfade jag en kvinna som har en läkarbakgrund, och som fått in foten på tillfälliga praktikplatser om hon skriver på ett papper på att inte kräva tjänst efteråt. Detta har hon gjort för att kunna visa up sin kompetens och komma vidare. Referenser verkar som jag hör det vara ett skäl till att sålla bort söknade. Hur ska vi kunna ge människor en chans att visa vad de går för om vi sätter krav på referenser när det är just de som saknas. Hur många andra grupper utestängs p g a referenser? Detta tänker jag titta vidare på.

måndag 28 mars 2011

Offentlig upphandlin om närproducerat.

I dag finns det en artikel i Helsingborgs Dagblad om att det är kris för svenska bönder. En mörk bild presenteras och svenska konsumenter uppmanas köpa svenskt kött. Det är en bra strategi. Så gjorde Skånemejerier. Där marknadsförde man sig och protestlistor i affärerna ledde till att Arla mjölken inte helt tog över i Skåne.
En av Ängelholms grisbönder tar fram sitt förslag om att all offentlig verksamhet bara ska köpa svenskt kött. Kostchefen i Ängelholm svarar att det inte finns någon laglig rätt att kräva närproducerat kött och så är det. Lagen om offentlig upphandling infördes för att motverka korruption och gynna konkurrens. Det finns fem grundläggande principer man ska rätta sig efter. Kan man då inte ha krav som gör att kvalitén uppfylls? Jo visst går det och man kan ha mycket högt ställda krav. Det handlar om att de som ska göra upphandlingen vet vd de gör.

HH förbindelse.

Under en heldag har jag i dag tillsammans med ett antal intressenter för infrastruktur varit och lyssnat på olika inspel kring en Helsingborg- Helsingörförbindelse. Representanter från Näringsdepartementet var med tillsammans med vår Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. En mycket bred bild belyst från många olika håll gav en god helhetssyn på hur det ser ut. Nu ska pusselbitarna samlas i den utredning som pågår och som kommer att redovisas senare i år.
Människors möjlighet till en större och redare arbetsmarknad, Sveriges plats i Europa och vår globala världsekonomi är punkter som upprepats ett otal gånger tillsammans med det lilla export beroende landet som vill atrahera företagande och då behövs infrastruktur.
Själv åkte jag tåg över bron frå Kastrup till helsingborg i fredags och de som gick på längs den svenska sidan fick stå för platserna var upptagna av de göteborgare som bokat platsbiljetter. Inget ont o göteborgarna, tärtom är det bra att vi väljer tåget, men jag skulle inte vilja vara pendlare till jobbet stående på vardagarna.Kan inte heller vara någon hit säkerhetsmässigt då det var både trångt och många människor när tåget tog fart och bromsade in.

lördag 5 mars 2011

Den 8 mars

På måndag är det internationella kvinnodagen. Själv har jag skrivit ett par artiklar om deltidsarbete för kvinnor och den påverkan det har på livet, om inte förr så i alla fall, när man ska börja ta ut sin pension.
Jag tycker att det är viktigt att var och en förstår sina livsval. Politiken ska inte lägga sig i dem men vara klara och tydliga på vad det ena eller andra valet innebär.

Läste en artikel i Aftonbladet om kvinnodagen som den danska jämställdhetsministern
vill göra den 8 mars till en dag för mäns och kvinnors lika möjligheter. Det tycker jag är en klok tanke och ganska rätt vill jag ge henne då hon säger att det oftast är kvinnor som talar med kvinnor om dessa frågor. Det vore bra att debatten vidgades till at fler män också diskuterar och kan se och vilja ha förmågan att göra något åt snedvridna föreställningar. Självklar ska då detta också gälla vise versa. Det är alltid ett bekymmer då det blir utslagningseffekter på ett eller annat område.

Det är positivt att tjejer uppnår bra resultat och går vidare till högskolor men det är ett bekymmer att killar inte gör det. Totalt sätt är det också ett bekymmer att ett samhälle som gått från att vara industrination och nu utvecklas mer och mer på tjänstesidan inte har en befolkning som i tillräcklig grad följer mönstret. Detta är ett bekymmer för oss alla.För att ta ett exempel...

torsdag 3 mars 2011

Konsumenternas

I dag har jag gjort studiebesök i vår huvudstad. Jag har besökt konsumenterna. På deras hemsida kan man hitta otroligt mycket matnyttigt som den enskilde och dennes familj kan ha mycket glädje av.
Under portalen http://www.konsumenternas.se/ hittar vi frågor och svar som har med vägledning kring bank, försäkring och el frågor.
Egentligen borde vi alla ta oss en titt här i förebyggande syfte för att lära oss och på ett enkelt sätt skapa oss en bild över den djungel av information som emellanåt faktiskt gör att vi kanske ger upp och inte orkar sätta oss in i frågor som vi borde.
För att ta ett exempel så finns det en smart uträknare av din pension som hjälper dig att få en överblick över de val du har att göra.
För den som ska köpa hus finns det en hel del tips osv..
Lycka till med ditt surfande på denna sida.

Peningpolitik och Sveriges finanser.

I dag har det varit offentlig utfrågning av Riksbankschef Stefan Ingves kring den Penningpolitiska rapporten. (S) efterfrågade svar på sin egen politik d v s att Alliansen gör fel prioriteringar i deras tycke, något som de ville få bekräftat från Riksbankschefen.
För mig är detta ett mycket märkligt sätt att agera då vår Riksbank är självständig och därför inte sysslar med politik. Samtliga (S) frågor blev som en grammofonskiva som kört fast d v s de ställde samma fråga om och om igen om arbetslöshet.
Som alltid tycker jag att Riksbankschefen svar mycket bra på alla de sorters frågor han får och vänligt men bestämt avvisar det som politiken har att sköta.

Senare i dag har vi kunnat glädjas åt landets positiva siffror från finansministern. Sverige visar på fantastiska siffror och det känns bra för framtiden.

onsdag 2 mars 2011

7,5 % positivt

I går fick vi en mycket ljus beskrivning av nationalräkenskaperna för fjärde kvartalet 2010.
BNP ökade med 7,3 % jämfört med motsvarande kvartal året innan. Vår riksbankschef sa igår vid en offentlig hearing att Sverige är annorlunda men att vi inte vet hur länge vi kan vara annorlunda. Det är en klockren beskrivning som jag ser det av det ekonomiska läget. Europa totalt sätt har inte det läge som Sverige har. Länder gör nerskärningar och i vissa fall tvingas man be om hjälp utifrån för att rätta till sina ekonomier. I norra Afrika blåser det förändringsvindar som påverkar oss och som framöver förhoppningsvis leder till goda affärer relationer och marknader på båda sidor Medelhavet, men som i dag skapar en del osäkerheter på vägen.
Tillväxten har i alla fall börjat sin vandring uppåt och USA har en liten tillväxt precis som UK som ligger på 1,5 %. Vi ska alla vara glada för att det går på rätt håll men vi måste också vara beredda på att våra höga egna siffror kan avstanna och inte ta dem för givet. Som sagt så är vi unika nu, men historien visar att allt går upp men också kommer ner så vi ska se till att stå väl rustade inför nästa lågkonjunktur också.

tisdag 1 mars 2011

Talet till bankerna

I dag har det varit en öppen hearing i Förstakammarsalen i Sveriges Riksdag kring kreditutveckling och myndigheternas åtgärder. Det var en tydlig signal ut mot bankerna om ansvarstagande. Socialdemokraterna ville gärna få det till att det avgörande är bostadslån. Så är dock inte fallet utan det finns en komplexitet med en rad faktorer som alla tillsammans om de får råda under en längre tid kan komma att bli problematiska.
Som läget nu är så finns det en medvetenhet hos hushållen om risker som inte fanns där på samma sätt förr. Förutom att debatten varit igång ett tag och att det finns förslag på amortering så tror jag personligen att program som Lyxfällan skapar ett igenkännande och en medvetenhet hos tittarna som gör att den sammanlagda informationen via tv, radio och press tillsammans med verktyg från myndigheter skapat en viss försiktighet. Från vänstersidan ropas det inte allt för sällan om krav på införande av åtgärder en sådan amortering på bolån gör att unga hushåll kan ha svårt att etablera sig eller behålla sina boenden. Kanske tar de då lån som gör att de istället får högre kostnader som de sedan betalar och amorterar av de billigare huslånen med. En sådan situation blir då förödande och sämre än att bara ge rekommendationer utan tvång. Det gäller att tänka rätt från början.

Medvetenhet för mödradödlighet

I veckan som gått har jag tillsammans med en grupp tillbringat min tid med att besöka sjukhus, utbildning och arbetet med att förlösa och förhindra skador på kvinnor i Etiopien.
Det var 1998 som ett antal kvinnoorganisationer bildade en stiftelse där ekonomiskt stöd ges till Fistulasjukhuset.

En stor andel kvinnor dör i Afrika och Asien under graviditeten eller förlossningen. Siffran skulle kunna minskas radikalt med mer resurser och utbildad personal. Att utbilda barnmorskor som kan rädda liv är en av de viktigaste åtgärderna i detta sammanhang. Bristen på barnmorskor, för Etiopiens del finns det ca 2000 och behovet är 155 000, gör att tusentals kvinnor dör eller ådrar sig skador som skulle kunna undvikas. För att millenie målet nummer fem, om minskad mödradödlighet, ska kunna infrias krävs det att fler kvinnor kan utbilda sig och att satsningarna når ut på landsbygden. Just detta mål har vi nu fått uppleva i Etiopien, där vi på plats kunde följa arbetet med att rekrytera unga tjejer som fick utbildning till barnmorskor mot kontraktet att återvända till sin hemby för att under sex år hjälpa till att förlösa mödrarna. Detta förebyggande arbete kopplades samman med det regionala sjukhuset i Bahir Dar, för att ta ett exempel, som drivs av staten. På så vis kan man med tidiga kontroller hjälpa mödrar som behöver kejsarsnitt in till en säker förlossning.

För de som inte fått denna möjlighet utan istället fått skador som behöver omhändertas via rehabilitering och operationer finns som ett utmärkt exempel Fistula sjukhuset i Addis Abebar.

Jag kommer att fortsätta följa detta arbete och hjälpa till att sprida informationen om vad som kan åstadkommas för att förhindra omskärelse, för tidiga giftermål, förlossningar på kvinnors villkor och sjukvård till de som redan drabbats av skador.

onsdag 16 februari 2011

Kvotering nej tack.

I dag kan vi alla läsa om kvotering till bolagsstyrelser. Själv tycker jag att det är en trist tanke. Det borde vara den mest naturliga sak i världen att utifrån kompetens göra valet och välja såväl kvinnor som män för att få en god balans i laget.
Själv skrev jag i Dagens Industri om att synliggöra de kvinnor som var överkvalificerade till regeringens mentorskap för att gå kurs i att bli styrelseledamot. Uppenbarligen så söker inte valberedningar på ett brett område, eftersom de ”inte finns”, i alla fall är de inte upptäckta vilket i sig säger en hel del om hur snäva tankarna fortfarande är.


I dagens SvD lyfts frågan om kvotering i EU upp.
”Kvoteringsfrågan har hamnat högt på den europeiska agendan. I januari röstade det franska parlamentet igenom en ny lag om kvinnlig representation i bolagsstyrelser, och i flera andra länder går debattens vågor höga. Nu hotar även EU-kommissionen med ny lagstiftning, men i Sverige är kvotering ännu inte aktuell.”

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/eu-lyfter-fram-kvoteringsfragan_5944711.svd#


På detta svarar Svenskt Näringslivs Maria Ludvigsson så här

” SvD Näringsliv fortsätter driva kvotering och har idag ett uppslag om EU och eventuella kvoteringsplaner. För det första finns det inget gemensamt förhållningssätt till kvotering i kommissionen än och därefter måste ärendet till Parlamentet. Något överhängande hot rent tidsmässigt är det inte fråga om.

För det andra har journalisten Negra Efendic´, som skrivit artikeln byggt sin artikel på helt felaktiga fakta. Hon anger att andelen kvinnor i svenska börsbolag minskar vilket alls inte stämmer. De korrekta siffrorna angående börsbolagens styrelser de senaste åren visar att andelen kvinnor ständigt ökar samt att andelen 2010 var 22 procent. Att som journalist driva politiska frågor är inte helt ovanligt, men att göra det på felaktiga grunder bör vara direkt kontraproduktivt. Rättelse är nu begärd och läses förhoppningsvis i morgondagens upplaga. ”

torsdag 10 februari 2011

Tankar kring dagens utfrågning.

I dag har det varit utfrågning kring den Långtidsutredning som tagits fram.
Oskar Nordström Skans höll en mycket bra sammanfattande dragning kring betänkandets innehåll.
Knäckfrågor som inträdet på arbetsmarknaden och långtidsarbetslösheten lyftes.
Att få in ungdomar på arbetsmarknaden och att det också sker tidigare än i dag lyftes tillsammans med problematiken kring utanförskap och en hel del andra pusselbitar.
Utbildningsfrågorna och praktik alternativt lärlingsplatserna, som rekommenderas, engagerar mig mycket och det vore intressant att få höra hur de företagare som ska ta emot kommande arbetskraft resonerar kring frågan. Det har varit oerhört svårt att kunna tillgodose praktikplatser under en mycket lång tid och trenden måste vända.
Arbetsförmedlingens roll kontra kommunernas lyftes och vikten av att inte sätta likhetstecken mellan att ha sociala problem och att gå på försörjningsstöd och vise versa.
Från utskottens sida lyftes frågor kring jobbskatteavdrag, inflationsmål, marginaleffekter, obligatorisk a-kassa, män och kvinnor i statistik, validering, inträdet på arbetsmarknaden och mycket annat.
Ta gärna en titt på webben och/eller läs utredningen SOU2011:11

måndag 31 januari 2011

Utredning fortsätter

I dag har jag varit på besök i sopornas land för att lära mer. Ett riktigt bra besök på NSR i Skåne gav nya insikter på tidigare gammal kunskap. Att jag åkte dit är för att jag är intresserad av verksamheter kopplade till offentlig upphandling dess möjligheter och svårigheter. Kommunalt bolag som växt över kommungränserna och blivit något helt annat än vad de från början var erbjuder studiemöjligheter. En oerhört intressant utveckling samtidigt som de ska tillgodose krav från LOU.
I fredags var jag på work shop på Riksrevisionen och för två veckor sedan på information av Konkurrensverket kring offentlig upphandling.
Ju fler pusselbitar desto klarare bild- eller snarare komplex.

söndag 23 januari 2011

Att överföra pensionsrätt

På DN i dag kan vi i ekonomidelen ” din ekonomi” med rubriken ”Dags att överföra årets pensionsrätt” läsa om att det går att överföra pengar från den ene maken till den andre för året. Här beskrivs också hur det går till och att det sedan 2009 blivit billigare att göra det.
Ämnet är aktuellt och handlar om att vår pension bygger på hela vårt arbetsliv. Här finns då ett sätt att dela på pensionsinbetalningen mellan föräldrar när de är hemma med barn. Familjer gör också valet att den ena föräldern är hemma lite mer under barnens uppväxtår och då kan också detta vara en lösning.
Jag tycker det är oerhört viktigt att informera unga människor och sedan påminna igen om vikten över att känna till de val som vi gör i livet då de senare kommer att leda till den pension vi får som äldre.Det är lätt att tänka att det ordnar sig eller det är långt till dess, men jag är ganska säker på att den som inte planerar kommer att ångra sig.

fredag 14 januari 2011

Närodlat i Skåne en olja från Grekland

Fredag kväll. Lantbruksfrågor och matkultur har stått på dagens meny. Jordbrukets förutsättningar kopplat till riksdagsbeslut, myndighetsutövning och konkurrenskraft på lika villkor i Europa har varit på tapeten.
Mat som företeelse var en självklarhet såväl sätt ur ett konsument mönster som ur ett brukarperspektiv inom kommunal och regionala verksamheter och sist men inte minst som en matresa sätt ur turistens perspektiv och för den som söker sunda levnadsvanor. Allt detta finns det kluster för i vårt skånska Sverige.
Begrepp som kommit på modet är närodlat och ekologiskt. Detta utgör en djungel av åsikter och ibland vilseleds vi att tänka att det som ligger precis runt hörnan är både av högre kvalité och bättre ur miljösynpunkt medan så kanske inte är fallet. På en rak fråga om definitionen på närodlat fick jag svaret att en sådan inte finns och till sist kokar det ner till att det man kan utläsa ur konsument perspektiv är trovärdighet. Som exempel kan nämnas en affär som på sin ”bakgård” säljer produkter från den närmaste omgivningen också har olja från Grekland. Denna olja räknas in i sortimentet närodlat eftersom säljaren själv tillbringar del av tid på året i den trakt där oljan produceras och har en del i det företag som tar fram oljan.

onsdag 12 januari 2011

Vad är rätt behandling?

En pensionär i övre 70 års ålder berättade för mig om att hon äter blodtryckssänkande medicin. Efter att ha testat sitt värde var de fortfarande höga på nätterna. Ny medicin, reaktion, åter ny medicin, reaktion o s v för att slutligen hamna tillbaka på den första varianten. När sedan blodtrycket visar sig vara fortsatt högt på natten får hon en ny medicin och en reaktion med utfall av eksem på handen – en stor röd yta. Hon berättade för mig att detta hänt tidigare och den gången var det under en helg då hon tillbringade lång tid på sjukhuset då hon fick en kraftig biverkning med blossande eksem som reaktion på ny medicin. Nu ringde hon vårdcentralen och en sköterska ville att hon skulle ringa igen dagen efter för att boka tid. Detta ville inte pensionären som istället ville få en tid bokad och slippa sitta i kö dagen efter och till sist blev det så. På plats ville en sköterska skicka henne att köpa en salva mot utslaget. ”denna är till ansiktet och kommer inte att hjälpa på handen” sa pensionären till sköterskan. ” jo, den hjälper sa sköterskan fast det är till ansiktet”. Väl hemma med salvan så visade det sig att den inte hjälpte. Pensionären fick en tid hos en annan doktor än den hon brukar gå till. Denne förklarade att hon inte behövde ta medicin överhuvudtaget då det är ett snittvärde över ett dygn som räknas när man tittar på åtgärder vid högt blodtryck och hon fick också med sig ny salva för utslaget.
Pensionären berättade för mig att hon nu vaknar utan migrän på morgonen, inte behöver gå upp flera gånger på natten utan kan sova i ett streck och inte känner av några biverkningar så som den omtöcknade tillvaro hon levt med ett tag.
Hur ska man som patient veta vad som är det rätta eller fel? En enskild berättelse men i alla fall två helt olika lösningar för patienten med olika utgång och kan patienten nu vara säker på att hon inte insjuknar för att medicinen är borttagen?
Denna berättelse ger en del information som tål att tänka på.

Besök på gymnasiet

Dags för gymnasiebesök. I dag har jag varit ute och talat om mitt uppdrag som riksdagsledamot. Jag gör det till och från under året och det är fantastiskt roligt att få möjlighet att träffa alla ungdomar. I dag hamnade vi bl.a. i en diskussion kring skolmat när vi talade om budget och pengar till skolan och vad man får för en skollunch. Avgiften 500 kr ansågs mycket för det man fick och därefter gled samtalet in på påverkansmöjligheter, förväntningar och att ta ansvar för att ta en diskussion och inte bara ha åsikter i stort. Ämnet engagerade mycket och debatten kom igång ordentligt.

tisdag 11 januari 2011

Sopor en hård valuta.

I dag har jag tillbringat del av dagen att diskutera sopor och sophantering. En diskussion som pågått från och till och som tog ny fart i går.
Vi är alla glada över att det finns hämtning av vårt avfall, och med en skiss skulle detta kunna åskådliggöras av att jag som konsument står vid brevlådan och räcker över pengar till den som hämtar soporna. Under denna bild skulle det sedan finnas en annan bild som ser ut precis tvärtom d v s att personen som hämtar soporna betalar mig för att denne sedan antingen som återförsäljare av sopor eller som direkt sopföretag kan köpa mina sopor för att tillverka energi och omvandla till nya produkter. Mina och dina sopor är ju egentligen hårdvaluta i dag och istället betalar vi i steg ett för att industrin ska ta hand om dem, redan när vi köper dem, och sedan betalar vi för att någon annan ska vilja ta hand om dem. Vi betalar med andra ord flera gånger istället för att få betalt. Tål att tänka på.

måndag 10 januari 2011

En ökande tjänstesektor är bra för alla.

I dag kan vi läsa om RUT och ROT på DN. En stadigt ökande kurva av försäljning och köp av tjänster. Detta är bra för dem som säljer och för de som köper. Priset ska vara det rätta och därmed minskar även den svarta sektorn, vilket gör att skattepengar kommer dit de ska. En vinnarsituation för alla.
Läste i min egen lokaltidning i somras om en firma som erbjöd tjänst som inte går under ROT avdraget, plattläggning. Det gäller att se upp för de oseriösa. Ta riktig reda på vad som gäller innan. Annonsen är numera borta så det är bra.
Vänstersidan har länge velat göra RUT tjänsterna till något fult, vilket jag är glad för att de inte lyckats med. En tjänstesektor och ett företagande som säljer något som efterfrågas och som kan bidra till att fler ökar sin kvalitets tid är bara bra. Å ena sidan så vill (S), (V) öka jämställdheten mellan kvinnor och män och ge kvinnor fler chanser till heltidsarbete i välfärdssektorn men unnar dem inte att då kunna betala en slant för att på att ett bättre sätt kunna kombinera yrkesliv med familjeliv. Inte heller verkar de tycka att det är en smart idé att låta kvinnor starta företag på tjänsteområdet och sälja tjänsterna till andra. Jag är glad för att Alliansen tog detta initiativ som skapat en växande välfärdssektor.

söndag 9 januari 2011

Se till att vässa skolor.

Läste ett inlägg av Elisabeth Braw i dag under temat utblick London.
Under rubriken ” underklass och överklass i skolvärlden” talar författaren om erfarenheter från England där hon menar att föräldrar väljer skola till sina barn och flyttar till områden, inte för att lärarna är bättre utan för att hamna i en miljö där skolkamraterna är av ”rätt sort”.
Jag har funderat en del på detta och på vad som avgör skolval i Sverige. Säkert finns det exempel på att föräldrar väljer som i det engelska exemplet men merparten väljer efter faktorer som kompetens, intresse, kvalité i innehåll, lokaler d v s skolmiljö och ordning och reda o s v. Det i sig är signal på att det som finns inte varit vad man förväntat sig eller att man ser att det är ännu bättre på ett annat ställe. Här har såväl politiker som skolor ett arbete att göra med att se till att vässa sina skolor för att kunna leva upp till förväntningar. Gör skolorna inte det så borde de inte leva vidare. Ett problem som politiker brottas med utan mod att göra något åt det på sina håll.
I artikeln talar Elisabeth också om fattigdom och utanförskap kopplat till skolor i England. Ett exempel tas från Liverpool där ” folk växer upp, går i skolan, hoppar av skolan och kan inte se fram emot något annat än ett liv på socialbidrag”. Detta är för mig en oerhört tragisk utveckling, men varför tillåts det bli så? Har de som undervisar bestämt sig för att de som de undervisar inte kan eller vill eller har de kapitulerat av annan anledning? Samhället kan ju inte ge upp om sina barn och ungdomar för att deras föräldrar blivit arbetslösa, tvärtom så borde man inrikta ännu mer kraft på att enskilda lyckas med sin utbildning för att kunna bygga sitt eget liv framöver. I dessa sammanhang blir det oerhört viktigt att bryta en dålig trend och se till att människor inte hamnar i en återvändsgränd.

fredag 7 januari 2011

Var god ring senare...

I dag har jag ringt för att boka en tid för vaccination. Ett tips lämnas om att använda Internet tjänster för att slippa köa. Därefter följer att det gäller för förnyade recept och att avboka tid.
Tänk när de kommer så långt att det går att boka in en tid så som man gör på bilprovningen t e x. detta kan inte vara något större logistikproblem.
Jag går ut på länken som berättar om hur öppettiderna ser ut under jul och nyår och där står det begränsad verksamhet. Jaha och vad innebär det då för kunden?
Nu är såväl telefon vägen som webbinformationen otillgänglig för mig.
Jag väljer att lyssna vidare på telefonmeddelandet och i slutet får jag besked om att de tyvärr inte kan ta mitt samtal och att jag ska prova igen senare samt att anknytningen inte tar emot meddelanden. Häromdagen ringde jag till Telia och var nummer 36 i kö, ingen rolig information i sig, men jag fick veta att jag kunde knappa in mitt telefonnummer så skulle de ringa upp. Vilket de gjorde och jag kunde göra annat under tiden. Jag efterlyser lite mer kreativa lösningar inom sjukvården. Tandvården som jag skrev om häromdagen har lyckats på ett antal ställen och utmanar andra att följa efter.

måndag 3 januari 2011

Tandläkare med väntrum i onödan.

I dag har jag gjort besök hos tandläkaren. När jag satt där i väntrummet, själv, kunde jag konstatera att jag nästan alltid är själv i detta väntrum och att de alltid kallar in mig på utsatt tid. Hos den förra tandläkaren var det alltid 4-5 personer i väntrummet och man fick alltid vänta. Jag kan undra om det blivit förändring där sedan den nya tandläkarmottagningen tillkommit eller om det är som det alltid varit kö och väntetid? Det jag kan konstatera är att det går att göra annorlunda på ett bra sätt för kunden.

söndag 2 januari 2011

Det är i det lilla som man når fram i det stora

Varför handlar inrikesdebatten så lite om globaliseringens konsekvenser för svensk ekonomi frågar sig Peter Wolodarski i dag på DN debatt. Därefter följer ett par meningar om att Carl Bildt och Birgitta Ohlsson verkar vara de enda som skaffat sig ett pass. Sorry men jag delar inte författarens påståenden och kanske känner någon igen meningen ”Det går bra för Sverige…” och sedan följer en berättelse om andra länder som inte klarat krisen på samma sätt som vi själva och att Sverige är ett litet export beroende land långt upp i norr. Ett land som befinner sig i en globalvärld och där vi alla påverkas av vad som sker omkring oss.
Jag är övertygad om att detta berör människor och att människor har hört och förstått men till sist så handlar det ändå om människors vardag och vad det innebär för den lilla människan. Hur påverkas jag i dag av räntehöjningar, matpriser, jobbtillfällen, mina barns skolgång och mina föräldrars ålderdom? Inte tänker man på USA eller Kina utan mer på jag här och nu och ändå så vet man någonstans att det eget lilla hushållet är beroende av att det går bra för det egna företaget eller den arbetsplats jag befinner mig på och att det går bra för andra företag och att företag vill finnas i Sverige och att företag vill köpa svenska produkter och tjänster o s v. Vi måste tala om det lilla om vi ska kunna nå människor i det stora.

lördag 1 januari 2011

Kvalité även på rea

Första dagen på nya året. Har varit och handlat. I en frysbox i affären låg det på botten kvar några oxfiléer. Tidigare i veckan har annonsen med extra pris synts i reklambladet. Det kött som i dag fanns kvar hade fettrender gula som den bästa äggula. Såg inte vidare aptitligt ut.
Hur är det egentligen med alla extra priser på mat och saker? I julas visade det sig att i alla fall en butikskedja höjt vissa priser för att sedan sänka dem inför rean enligt information på tv. Hur mycket kan vi konsumenter egentligen lita på kvalité och att det är rea på riktigt? Inte ska det väl vara sämre saker när de erbjuder dem inför helger och inte ska det väl vara lockpriser som egentligen inte är det rea pris som man saluför.