Sidor

torsdag 31 december 2009

Ett alternativ till fyrverkerier

Min Mening HD den 31/12-2009

Khom Loy

Nyårsfirandet närmar sig med stormsteg och det innebär ett festligt tillfälle med släkt och vänner. Klassiska inslag med program som Grevinnan och betjänten, god mat och att skåla i champagne eller annan mousserande dryck ingår likaväl som att avfyra fyrverkerier på tolvslaget.
Visst är det festligt att beskåda fyrverkerier, men det innebär också obehag för många.
Det är inte enbart hundar och hundägare som störs eller upplever obehag när det då och då smäller till i närheten. Även om de kanske är den grupp som drabbas hårdast finns det andra i samhället som upplever obehag. Ett problem är att det inte längre bara är ett inslag några minuter vid tolvslaget, utan har utvecklats till ett okynnessmällande.

Det kan inte vara en stor uppoffring för dem som uppskattar fyrverkerier att koncentrera smällandet till tolvslaget på nyårsafton. Bäst skulle det naturligtvis vara om alla kunde njuta av tolvslaget utan buller och bång.
Alternativet kan vara Khom Loy, som är en svävande lykta. Den ger en vacker, tyst och stämningsfull syn som varken låter, skadar eller lämnar rester efter sig.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Thomas Finnborg (M)
Helsingborg
Den 23 december fick jag en artikel om våra välfärdsbesök införda i Helsingborgs Dagblad. Jag fick uppdraget att skriva om förskolebesöken moderaterna genomfört.
Artikeln blev inte införd i närbilagan så jag bifogar den här nedan.


Genom åren har det politiska starbetet präglats av verksamhetsbesök för att skapa kontaktytor med såväl verksamheter som brukarorganisationer. Många gånger har besöken bestått av presentationer för hela nämnder och en gemensam rundvandring på plats. Ambitionen har varit hög från alla håll, och det blir en ögonblicksbild när hela grupper tar sig genom rum och korridorer för att bilda sig en uppfattning. Andra gånger är det egna enskilda besök som ägt rum, ofta med ledningen för en verksamhet. Dessa genomgångar har varit bra men det behövs också tillfällen att sitta ner med personal och tränga in i den vardag som möter dem och medborgarna där ute. Detta har nu Moderaterna tagit fasta på och sedan sommaren 2008 har vi genomfört 1500 lyssnande samtal i den svenska välfärden från Skåne i söder till våra nordligaste kommuner i norr. Vi har gemensamt dokumenterat och sammanställt en rapport som vi nu kommer att presentera. 445 besök har genomförts inom förskola/barnomsorg varav 423 i offentlig drift och 22 stycken inom privatdrift. Vi har tillsammans träffat 1454 personer inom personalgrupperna varav 1388 är kvinnor och 66 män. De frågor som lyfts handlar om barngruppernas storlek, maxtaxan, 15-timmarsbarnen, arbetsuppgifter, lön och status samt barn med långa dagar och föräldrarnas ansvar. Under våren kommer alla verksamheter som öppnat dörrarna för oss att få ett återbesök och en återrapportering av vad vi sett och hört. Dessa berättelser av arbetsglädje, skratt, fantastiska människor, men också hårt arbete och tuffa förhållande ligger till grund för fortsatt arbete inom välfärdens kärna. Målsättningen har varit att få en bred bild av de frågor som berör och upprör. Vilka är de möjligheter personalen upplever och vilka svårigheter och hinder finns på vägen? Och vilka svar har politiken, i detta fall moderaterna, på dessa frågor. En del frågor landar hos den egna ledningen, andra hos lokalpolitiker, och i de fall man har önskat har vi också direkt förmedlat dem på lokalnivå, men en del handlar om att förändra lagstiftning på riksnivå då den inte längre passar det samhälle som växt fram. Vid mina besök har jag sett förskolor som hittat mer egen tid inom personalgruppen samtidigt som pedagogiken kunnat utvecklas. Dokumentation var här en del av den dagliga delen med barnen, inte ett moment som också skulle göras. Detta är de små sakerna i vardagen som leder till de smarta lösningarna för såväl personalens trivsel som barnens utveckling. En del av vardagen ligger i dessa lösningar ute i verksamheterna men den andra handlar om en politisk förnyelse och utveckling för att kunna möta den vardagen. Det är också vår målsättning.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Riksdagsledamot

onsdag 30 december 2009

Kommentar till artikel i Helsingborgs Dagblad

På debattsidan i dagens Helsingborgs Dagblad skriver Christin Hagberg (S) om fel diagnos och fel medicin för arbetsmarknaden. Artikeln är riktad till Centern och Svenskt Näringsliv, men jag kände ett behov av att kommentera. http://hd.se/ledare/2009/12/29/fel-diagnos-och-fel-medicin/
Christin Hagberg berättar en historia där hon blandar siffror om en generell lön för ungdomar på 18 år, enligt handels, på 7500 kronor. Och jämför i mening efter med en 35 åring i samma bransch som i genomsnitt tjänar drygt 17500 kronor.
Vad innebär då genomsnitt, jo att man lägger ihop alla de ungdomar som arbetar i handels och som är 18 år och gör ett snitt på den lönen. Det som då kommer fram är följande. En del ungdomar har lämnat eller aldrig påbörjat gymnasieskolan och en del av dem kanske har ett arbete inom handels och arbetar på projektanställning, heltid eller deltid, men det som inte framkommer är att en genomsnittlig lön även räknar in de som arbetar på helger, kvällar och lov för att de går i skolan övrig tid. Om vi då tänker på detta samtidigt så blir det ganska uppenbart att merparten av ungdomarna vid 18 års ålder går i gymnasieskolan. Gymnasietiden påbörjas vid en ålder av 15-16 år, beroende på när under året du är född, och avslutas vid just 18 års ålder. Det blir då osökt en oerhört märklig jämförelse som Christine Hagberg gör genom att ta in gymnasieungdomar och jämföra med personer i en ålder av 35 år där de senare i mycket större utsträckning arbetar heltid eller deltid.
Christine Hagberg hänvisar vidare i sin artikel till IFAU:s rapport om att ett avskaffande av LAS inte leder till fler jobb. Den slutsatsen har framförts av fler, även om inte jag tagit del av just denna rapporten, men det bör i sammanhanget också nämnas att det har framkommit att det finns en riskbild med LAS som gör att grupper, dit just ungdomar och utlandsfödda räknas, inte tillträder arbetsmarknaden så som är önskvärt. Därför har regeringen, utan att ändra LAS, gjort riktade insatser till dessa grupper på det sätt som politiken kan stimulera med lägre arbetsgivaravgifter och stimulanser för anställning. Dessa stimulanser till ungdomar vill (S) ta bort.
Sedan kan vän av ordning också fråga sig varför dessa förbud och önskan från socialdemokraterna om att vara inne i företagen och styra och ställa Christin Hagberg?

torsdag 3 december 2009

Möjlighet att komma tillbaka.

I dag skriver socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson om sjukförsäkringen.
Syftet är att skapa en bro över mellan sjukförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/husmark-pehrson-ger-forsakrningskassan-uppdrag-se-over-tillampningen-av-regler-for-svart-sjuka-1.1006474

onsdag 2 december 2009

Att våga vittna

Att uppleva trygghet i sin omgivning är A och O för att man ska må bra. Därför är det ett oerhört smärtsamt problem när enskilda personer blir vittne till händelser men inte vågar träda fram i rädsla för att själva bli utsatta. Föräldrar vittnar om en oro för att deras ungdomar ska råka ut för repressalier och därför inte anser att de ska träda fram.
Helsingborgs Dagblad skriver om att våga vittna. Den här frågan tål att diskuteras.
Tänk
- att veta vem som begår brott t e x skadegörelse för enskilda och på allmän plats, men inte våga vittna.
- att känna till vem det är som begår rån mot andra medmänniskor men inte våga vittna.
- att veta vem som trakasserar eller misshandlar men inte våga vittna.
- att veta vem som tänder på bilar såväl som byggnader men inte våga vittna.

http://hd.se/ledare/2009/12/02/att-vaga-vittna/

tisdag 1 december 2009

Tragiska val

Under Helsingborg står det i dag om brand på förskola. http://hd.se/helsingborg/2009/11/28/brand-i-forskola-i-helsingborg/
Jag upplever en oerhörd förtvivlan över att ungdomar gör val som att sätta eld på byggnader eller att roa sig med att förstöra hem för enskilda privatpersoner. Detta är en tragisk utveckling som inte kan få fortgå. Handlingarna är destruktiva och leder bara till sorg och aggressioner. Det är nödvändigt att vi vuxna agerar och reagerar på alla små händelser som inte är ok. Dessa är ofta början till något som blir större och större när barn – och ungdomar inte möter reaktioner från vuxna i sin omgivning. Självfallet har alla ett egenansvar och föräldrar har ett stort ansvar för sina barn men även omgivningens vuxna måste säga ifrån till handlingar som inte är ok. Vi får ett mycket kallt samhälle om vi inte engagerar oss. Själv ska jag försöka hinna med att nattvandra. Får se hur det går.

Möjligheter för alla med data.

I dag är skolan en av punkterna på nyheterna. Det handlar om debatten kring egen dator till varje lärare. Microsoft har haft ett frukost seminarium med temat ” Att utbilda för framtiden med bakbundna händer”. Det är bara att konstatera att skolan ligger långt efter på detta område.
Barn – och ungdomar arbetar allt mer med teknik via sina mobiltelefoner och datorer hemma. Det är viktigt att skolan kan haka i och ta fatt.
I mitten av 80-talet läste jag en del av min lärarutbildning i Umeå. Vi skulle då lära oss datoranvändning. Vi satt med pappers tangenter och skulle träna på att trycka. ” Så tryck i på tabulater läge” sa läraren. ”Kompis” var dåtidens dator som då inte ens var tillgänglig denna dag, utan bestod av en pappskiva. Redan då var utbildningen efter och sedan dess har mycket hänt, och utbildningssidan ligger fortfarande efter. Förr var datorer dyra. Nu kan man få dem till ett rimligt pris. Datorer, smartboard, kanoner för att visa power point är olika delar i att lära sig söka, sätta samman och presentera arbeten. Möjligheterna är många men det krävs att ledarskapet på skolans område hittar möjligheter för att såväl pedagoger som elever.
Länkar även till MAts Gerdau på tema IT. http://gerdausskolblog.blogspot.com/2009/11/traff-med-microsoft-och-framtiden.html

tisdag 24 november 2009

Sjukvård - för vems skull?

http://www.dn.se/fordjupning/europa2009/telekompaketet-eu-parlamentet-rostade-ja-1.1001084

I DN i dag kan vi läs om titthålsoperationer i knäet utan effekt om patienterna är över 40 år.

Den diskussion som förs i ämnet innebär att astroskopi, som dessa operationer benämns, inte har någon verkan på patienter över 40 år. Det innebär i så fall att de görs helt i onödan. Sjukvården gör med andra ord i så fall operationer som kostar skattebetalarna pengar utan att leda till resultat. Artikeln tar upp anledningar till att dessa operationer ändå utförs.
Det är i perspektivet av att operationer utförs och inte har effekt som funderingarna går vidare till att ställa frågan kring hur många andra behandlingar eller olika insatser i sjukvården som det skulle gå att skriva en liknande artikel om?
När vi talar om demografi, människors förväntningar på sjukvården och vissa partiers åsikter om att i alla lägen höja skatten vill jag ställa frågan kring hur man ska komma till rätta med vad som bör utföras och inte inom sjukvården.
Jag anser att det går att göra mer för de pengar vi redan tar in i skatt, och att lösningen inte är att i alla lägen ropa på att det behövs fler skattekronor in i sjukvården.

onsdag 18 november 2009

Skilsmässa vems ansvar?

Läste i Aftonbladet om att skilsmässor drabbar kvinnor hårdare.
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/politik/article6119429.ab

Unni Drougge skriver att: ”Mammor som investerar mest i familjelivet, har blivit systemets förlorare”.

Ja, så är det klart, men måste det vara så? Jag vet förhållanden där parterna löser detta mellan sig genom att den som är hemma får pensionssparande av den part som arbetar.

Två personer i ett förhållande har ju också möjligheten att tillsammans diskutera hur de ska göra med sitt gemensamma liv och planera för eventuella framtida konsekvenser.

Att säga att mammor kanske skaffar mindre bostad och i samma mening skriva att pappor skaffar en ny kvinna och därmed får dubbla inkomster är för mig en märklig kombination.

Jag vet förhållanden där pappan lämnat allt bohag och lite till för att barnen ska ha det bra då mamman krävde att få ha barnen hos sig. Å andra sidan vet jag också förhållande där mamman sagt att pappan är bättre förälder än hon själv och därför bör vara huvudansvarig, vilket båda var överens om.

Unni talar om en tickande bomb då kvinnor trappar ner i arbetstid, tar mest föräldraledigt, gör avkall på karriären, vabbar, springer på föräldramöten och sköter markservicen och sedan blir den stora förloraren vid skilsmässa.

Vabba har riksdagen nu tagit beslut på att du som förälder kan överlåta till vem man önskar och på så vis kan båda föräldrarna arbeta.
I mitt tidigare blogginlägg skriver jag om hushållsnära tjänster som en möjlighet.
Pensionssparande från den som jobbar till den som är hemma nämner jag här ovan.
Jag tycker att det är viktigt att man som enskild individ funderar på hur man vill ha sitt liv och vad olika vägval betyder. Därefter kan man göra ett val men det är viktigt att då veta konsekvenserna av det.

Hushållsnäratjänster för vem?

I dag har det varit debatt i Kammaren angående budgetramarna som sedan är underlag för fackutskottens innehåll.

Återigen var hushållsnära tjänster på tapeten. Det är inget som tilltalar vänstern utan finns som en av de punkter man vill riva upp och ta bort. Vänsterns Ulla Andersson debatterade om att lågavlönade kvinnor inte ska städa åt lågavlönade män.
Carl B Hamilton (FP) frågade varför man ser ner på denna typ av arbetsuppgifter och tycker det är dåliga arbeten. Jag ställer mig själv samma fråga. Tidigt i tisdagsmorse lyssnade jag på radio kring den debatt som ägde rum kring städning. Tjejen talade om hushållsnära tjänster och berättade om hur bra det var. Hon var själv ensamstående och fick tjänsten utförd varannan vecka. Hade jag haft mer pengar så skulle hon som städar få komma varje vecka eller t o m varje dag. Varför ska jag ägna den tid jag har åt städning när jag kan göra annat blev svaret.
I debatten från vänstersidan framförs det alltid att det är rika människor som får subventionerade tjänster från. Detta är inte fallet utan många med små och medelinkomster väljer att få dessa tjänster utförda för att de vill kunna göra annat med sin tid. Samtidigt får många arbeten inom en tjänstesektor som ger både inkomster och pensioner framöver.
Många äldre väljer att använda RUT och ROT avdrag.
Varför ta bort något som är bra och som människor vill ha vänstern?

onsdag 4 november 2009

Ungdomars tankar bör tas tillvara.

http://hd.se/bjuv/2009/10/28/unga-efterlyser-nattvandrare/

I dag efterlyser unga nattvandrare i Bjuvs kommun för att få ner problematiken med förstörelse. Jag tycker det är en alldeles utmärkt idé att unga tillsammans med vuxna nattvandrar för att få ett lugnare klimat i närmiljön.
Initiativ av detta slag bör uppmuntras av vuxenvärlden.

Lokalpolitik på hemmaplan.

På lokalsidan i Helsingborgs Dagblad kan vi i dag under Bjuv läsa om oförändrad kommunalskatt nästa år.
Kommunalrådet Stefan Svalö säger ” Vi är för lägsta möjliga skatt, men även bästa möjliga utförande. Då kan vi inte sänka skatten nu.”
Jag kan förstå att Bjuv inte kan sänka skatten med anledning av det läge som råder, MEN Bjuvs styrande socialdemokrater har inte heller sänkt skatten i tider av högkonjunktur. I kommunen råder enligt min mening inte ett konjunktur problem utan ett strukturproblem. Bästa möjliga utförande finns inte i dag. Invånarna betalar många gånger dyrt för utföranden och det gör att man får än mindre för inbetalda skattemedel. Det senaste exemplet är fördyringen av en upphandling av renovering av vattentornet.
Kritik har framförts av bl.a. skolverket om uppföljning och utvärdering mot mål för verksamheten. Sedan kan man också fundera på vad en baskommun ska göra och vad man inte ska göra. Vilka verksamheter ska man driva själv och vilka ska man inte driva? Att ge invånarna mesta möjliga nytta per skattekrona kräver ett ständigt arbete med mätbar utvärdering av uppnått resultat mot mål. Här finns mycket att göra.
Vidare säger Kommunalrådet Svalö följande om kommunalskatten: ” Jämför man med de andra nordvästskånska kommunerna så ligger vi i topp. Men inte om man tittar på hela regionen. Och ser man på hela landet så ligger vi lägre än riksgenomsnittet.”
Min fråga är vem han tycker att vi ska jämföra oss med? Att vara en ort ca två mil utanför Helsingborg i en utvecklingsregion innebär för mig att det finns potential. Att vara en kommun i Norrlands inland är inte alls samma sak. Människor vallfärdar till Ullared och Kommunalrådet i Haparanda har lyckats få ett IKEA. Därför menar jag att allt är möjligt i Bjuv en ort i Västra Skåne. Denna potential anser inte jag att de styrande Socialdemokraterna utnyttjar. Det går att göra smartare lösningar som inte blir dyrare för invånarna som man i dag väljer att bortse från.

Diskriminering av gravida

I dagarna har frågan kring enskilda kvinnors problematik vid graviditet blivit föremål för rättslig dom. Jag har funderat på frågan själv emellanåt och minns såväl det svar som gavs mig 1996 då jag var gravid med barn två. Foglossning och mycket ont var vad jag led av.
Jag hade fött ett barn 1995 och det var tätt mellan barnen. När jag vände mig till försäkringskassan då för att påtala medicinska problem fick jag till svar att det aldrig ges till gruppen lärare. Det fanns också fler grupper inom ”kontorsyrken” och säkert fler som jag nu glömt som hamnade i Försäkringskassans kategori att inte beviljas sjukpeng. Att överhuvudtaget dela in medicinska åtkommer i grupper för beviljande eller inte istället för att se hur arbetssituationen ter sig för olika individer och med olika medicinska besvär var för mig då fullständigt befängt. Jag är glad för att Försäkringskassan nu 2009 ska titta på hur enskilda personer hanteras. Det är på tiden.


"Gravida blev diskriminerade"
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3745485.svd


"Det var inte ok att behandla oss så"
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3745633.svd

onsdag 21 oktober 2009

Ja till ny gymnasieskola.

I dag har det varit debatt om gymnasieskolan och beslut kl 16.00. Det var inte mycket till svar som oppositionen hade att komma med. Jag tror inte ens en utomstående skulle kunna påstå att det var på något annat sätt.
Jag har skrivit en artikel tillsammans med Margareta Pålsson och en med Mats Gerdau på dagens ämne.
Det kommer nu att ställas högre krav på inträdet till gymnasieskolan. Det går inte att ha en tre ämnes skola d v s att ungdomar lämnar grundskolan med ma, sv, en som de enda godkända delarna efter en nio årig skolgång. Större flexibilitet, mer ansvar, olika krav efter utbildning är några av delarna. http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3120&doktyp=betankande&bet=2009/10:UbU3
Skolans förstatligande var på tapeten i morse på nyhetsmorgon. Jag är rädd för att det finns en ”det var bättre förr” dröm i skolans värld om att få tillbaka den tid som varit. Det är bara det att så blir inte fallet.
Skolan behöver arbeta med tillitsfrågor, ledarskap och sitt friutrymme som ger sådana oerhörda möjligheter i dag och i morgon.

tisdag 20 oktober 2009

Vikten av möten med medborgare.

I går var jag i Nyhamnsläge och lyssnade på invånarnas frågor till Kommunalrådet och gruppledaren för Moderaterna. Det ar ett mycket bra möte d v s jag upplevde att det var ett givande och tagande från lokal politiken till invånarna och vise versa. Politiken behöver komma ut nära människor och lyssna av vad som upptar vardagen. Själv är jag ute regelbundet runt omkring i min valkrets och anstränger mig för att lära känna de lokala värdena. Det finns alltid något nytt att lära och förstå samtidigt som den politiska sidan får möjlighet att förklara tankar och idéer. Redan förra mandatperioden var jag ute på medborgare dialoger och dessa träffar har jag sedan fortsatt genom besöksverksamhet under denna mandatperiod som riksdagsledamot.
Jag har nu fått en ny kontakt och ska boka ett möte för att tala om sjukvård lite längre fram.

onsdag 7 oktober 2009

Näringsliv

I dag är det näringslivsdagar i Helsingborg. Företagande är viktigt. För ett par veckor sedan hade jag möjligheten att få lyssna på unga företagare i Skåne. En av dessa jobbar med fackligt medlemskap som företag för att möte arbetstagarna med ett modernt koncept. Dessutom driver han ett företag som hjälper människor att finna nya arbeten. Detta är spännande områden och intressant i kombination.
Världen går fortare och fortare och när tre knapptryckningar på Google är vad vissa företagare behöver för sin information är det också lätt att dra paralleller till andra områden. Vi behöver inte bara flytta oss snabbt i tid på nätet utan även i verkligheten och jag tänker då på infrastruktur som företag och deras anställda är beroende av.
Via motioner i Riksdagen har jag skrivit en om Europabanan, snabbtåg till Stockholm, tillsammans med Mats Sander och Nordvästskåningarna har skrivit en Alliansmotion om fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Dessutom har den Moderata Skånebänken skrivit om infrastruktur i ett rundare Skåne. Det är oerhört viktigt att planer kommer på banan. Vi är exportberoendeland långt upp i Norr. Det går att korta tidsavstånden och därmed komma närmare andra länder. Dessutom växer våra möjligheter i Skåne och på den danska sidan, vilket ger ringar på vattnet till övriga Sverige. Det är då viktigt att få cirkulation på trafiken. Tåget vänder i Helsingborg och Helsingör och däremellan ska man åka båt, så kan vi inte ha det framöver i ett modernt och tidsenligt land.

måndag 5 oktober 2009

Val eller inte

Häromdagen diskuterade jag allmän politik med en bekant. En av samtalspunkterna var äldreomsorgen. Att själv kunna göra ett val utifrån vad man känner att man har behov av måste vara möjligt, var ingångsvärdet. En äldrepeng som du själv ska hantera efter tycke och smak. Vill man sedan ha tilläggstjänster och betala för dessa så måste det få vara den enskildes egen sak. Vi väljer själv Ica eller Coop varför ska vi då inte kunna planera för var vi ska få vår äldreomsorg. Varför skriver jag då detta? Jo, det finns en tydlig linje i politiken mellan att få göra egna val och att någon annan ska göra valen åt dig. Se nedan.
Själv skrev jag en motion häromdagen tillsammans med två kollegor Mats Gerdau och Betty Malmberg efter att vi lyssnat på ett föredrag kring just äldreomsorg. Det finns på valblanketten ett icke val, ofta kommunalt alternativ som då i realiteten blir ett val. Vi menar i vår motion att man inte ska ha ett icke val.
I dag kan vi i Helsingborgs Dagblad läsa en debattartikel med rubriken ”S kanske hör dåligt”.
De hörselskadade välkomnar valfriheten medan (S) verkar tycka att de vet bäst vad var och en behöver. http://hd.se/ledare/2009/10/05/s-kanske-hoer-daaligt/

fredag 25 september 2009

Generation Y

I dag har jag haft förmånen att få lyssna på unga företagare i Malmö. Vissa av dem agerar i en värld som de vill att vi förstår utifrån tidsaspekten på att efter tre google sökningar annars finns inte informationen. Dessa unga företagare behöver andra hjälpmedel än de våra verk tillhandahåller. Varför finns det inte en lathund på skatteverket för att snabbt se vad det skulle kosta att anställa en person i företaget? Varför måste vi söka på tullverket och flera andra verk för olika information? Gör som webbföretagen som tillhandahåller alla resor på en och samma sida. Vi vill snabbt kunna fylla i vad vi söker och sedan ska det rassla till i systemet med olika möjligheter och information. Ett slags blocket men för företagare. Ett annat företag hjälper dig att söka jobb samtidigt som de har ett företag till som är en variant av ett modernt fackförbund. Det finns i dagens rumme en uppsjö av idéer. Vi behöver lära snabbt och ta tillvara inte bara deras tankar utan de hinder som finns för att fler ska komma igång.

lördag 19 september 2009

Myter och sanning om sjukvård.

I dag skriver Christi Brorsson på debattsidan i Helsingborgs Dagblad om Ängelholmssjukhus.
Jag lämnar sjukhuset därhän i artikeln eftersom det finns en otroligt bra plan för att utveckla sjukhuset och möta framtiden på ett för medborgarna fantastiskt bra sätt, men vill bemöta en del av de påståenden som används i artikeln och som är både felaktiga och direkt skrämmande för medborgarna.
Att likna en centralisering av sjukvård vid hur man har det i kommunistiska stater är en märklig företeelse eftersom man bl.a. i Estland har fler sjukhus än vad vi har i Sverige på betydligt färre medborgare. Detta är en rest sedan Sovjettiden och landet behöver nu genomgå en struktur förändring för att skapa en sjukvård som motsvarar den befolkning man har. Detta är nödvändigt eftersom de som arbetar inom vården måste ha ett stort antal patienter för att kunna bli duktiga på det de gör d v s operera och sätta diagnos. Oavsett land så måste man antingen anpassa kostymen till det egna behovet alternativt ha kapacitet att sälja till andra. För det är både en dålig idé med för få patienter att behandla och kostsamt att ha för många sjukhus. Tanken här hemma är att se till att koncentrera olika delar av sjukvården för att det ska bli många operationer av samma sort så att man underhåller kunskapen och även för att inte behöva investera ny utrustning på många ställen då det genererar bättre nytta att ha dem på ett eller ett par ställen. Inte heller når Christi Brorsson framgång med att hålla en nedvärderande ton mot dem som inte i exakta termer resonerar kring sjukvård så som hon själv gör.
Bolagstiden som framställs som den bästa i Ängelholm var bra, men en bolagsform kan tas bort och skulle med all säkerhet tas bort av en annan majoritet, läs (S).
Att patienter vårdas på vägarna som skribenten tar upp som något negativ, är ju precis tvärtom en tidigare behandling som startar direkt då ambulans personalen når patienten i hemmet. I bilen finns sedan utrustning som gjort att många fler i dag kan överleva just p.g.a. att man inte väntar till dess man når sjukhuset. Färdvägen blir därmed inte heller avgörande så som förr i tiden. Lite sans och reson får det vara i det som skrivs. http://hd.se/ledare/2009/09/19/akutvaard-behoevs-i-aengelholm/

måndag 14 september 2009

Dagen i dag

I dag har jag ägnat en del av dagen åt kontorsarbete i Stockholm. Eftermiddag ägnades åt presentationsmaterial för presentation av riksdagsarbetet hemma i valkretsen.
På gruppmötet med partiet var EU ordförandeskapet på tapeten. Det känns mycket bra och det möte Finansutskottet hade i förra veckan var väldigt uppskattat av deltagande länder.
På det lokala planet har två dagar i pressen ägnats åt (S), (M)och (SD). Jag följer diskussionerna.

onsdag 9 september 2009

Dags att ta bort bjälken ur ögat

I dag kan vi läsa om det möte som ägde rum på Ängelholms kommunhus angående sjukhuset i Ängelholm. Ett upprop var samlat för att överlämna namnunderskrifter för att Ängelholmssjukhus inte ska läggas ner och att det ska vara ett fullvärdigt akutsjukhus.
Båda dessa delar är fel. Ängelholms sjukhus går en framtid till mötes där man ska vara ett närsjukhus och till det ha specialist sjukvård i form av ögon och rygg. Allt detta ska samlas på den norra delen av sjukhusområdet, medan den södra blir öppen för nya möjligheter av sådan karaktär som kan vara bra att ha i anslutning till sjukvården. T ex kan man tänka sig apotek, optiker och andra delar som väl förknippas med sjukvården. Möjligheterna blir många. Detta koncept blir en variant av den gamla tanken på hälsostaden.
Socialdemokraterna vänder sig mot detta, och vill inte utveckla sjukvården i denna riktning. Då kan man fråga sig vad de vill istället. Den tanken är okänd.
Att inte Ängelholm är ett akutsjukhus beror på att det krävs ett underlag på 400000 invånare för att detta ska vara möjligt att genomföra.
Det finns en oro för avstånd, men vi glömmer lätt bort att det numera redan är i ambulansen som liv räddas vid t e x hjärt problem. Behandling påbörjas med andra ord redan vid hemmet.
Vi går också nya möjligheter till väga då röntgen och ekg utrustning kan tas med hem till patienten och därefter skickas resultatet in till en central. Det betyder att vi inte behöver och ska ha all utrustning utspridd på alla ställen. Tvärtom går vi mot mer och mer specialisering av sjukvården då en som ska utföra operationer/ingrepp blir proffs först då de utförs i större skala. Detta gynnar såväl patienten som sjukvården.
Jag tror verkligen på det koncept som nu läggs fram för Ängelholms sjukhus och tycker at det är mycket olyckligt att (S) inte delar uppfattningen utan funderar på att driva minoritets återremiss i beslutsärendet. Det är också olyckligt att myter sprids och att det förs fram en hel del snack om att det inte fungerar när sedan verkligheten är en annan. Det är viktigt att medborgarna och sjukhuspersonalen nu i alla delar får rätt information.
Detta inlägg gör jag med stort engagemang för sjukvårdsfrågor och en bakgrund i Region skåne.

fredag 28 augusti 2009

Sjukvård på Moderaternas arbetsstämma

I dag debatteras sjukvårdspolitik på Moderaternas arbetsstämma i Västerås.
I juli månad skrev jag en debattartikel med fokus på innehållet i vården. Debattsvaret jag fick kom att handla om Ängelholmssjukhus och vad som inte fungerat i vården. Min mening var att komma ifrån den lokala diskussionen och ta höjd för att diskutera vårdens innehåll i ett helikopterperspektiv utifrån patienten. Därför hängde inte de två inläggen ihop. Jag skickade in ett svar som aldrig publicerades, och som finns längst ner i texten.
I gårdagens Helsingborgs Dagblad kunde vi på Ängelholms sidorna nu se vad som sker på det lokala planet, och som verkar vara en lovande lösning.
På moderaternas arbetsstämma i Västerås, där jag nu befinner mig, är nu sjukvårdens innehållet i fokus, vilket är mycket glädjande.
Läs gärna min tidigare publicerade debattartikel och mitt opublicerade svar här nedan.

”Låt Ängelholms sjukhus leva!” står det i insändare och debattartiklar. Vad innebär det konkret? Vad är det exakt för innehåll som åsyftas i detta upprop?
När vi talar om sjukvård handlar det oftast om huskroppar. Det är Ängelholms sjukhus, Helsingborgs sjukhus, Landskrona sjukhus osv.
Sjukvård berör och upprör för det handlar om känslor. Någon är förbittrad för att de inte får vård snabbt nog p.g.a. köer. Någon annan vill berätta om det fantastiska arbete som görs inne på sjukhuset när vi väl är inlagda.
I dag får vi otroligt bra sjukvård och tekniken blir bara bättre och bättre. För detta krävs det att den som ska operera gör ett stort antal operationer för att vara duktig på det han/hon gör. Det krävs också inbetald skatt för att sjukvården ska kunna investera i den utrustning som ska användas.
Ju mer vi smetar ut operationer och skattepengar till utrustning på många olika ställen, desto mindre kvalitet lyckas vi åstadkomma. Det är något som det sällan skrivs om i debatten. Tvärtom så borde vi alla vara angelägna om att resultaten för den enskilda patienten ska vara så bra som möjligt och att ingreppen ska vara så minimala det går.
Ett exempel från verkligheten är tjejen som fått bröstcancer och fått besked om att båda brösten är angripna och inte kan räddas. Vid ett annat besked på ett annat sjukhus innebar samma ingrepp att man tyvärr var tvungen att konstatera att det blev nödvändigt att ta en tårtbit från vart och ett av patientens bröst. Det är stor skillnad på att avlägsna hela bröst och att ta en bit av vardera.
Detta är ett exempel på när husbyggnader i vår närhet blir viktiga, utan att vi fullt ut inser nödvändigheten av att operera ofta och att kunna ha utrustning koncentrerat för att kunna ge bästa möjliga sjukvård.
Låt oss alla sluta tala huskroppar och istället tala om vilket innehåll inom sjukvården som vi behöver ha nära och vilket innehåll vi ska ha inom räckhåll för att uppnå bästa möjliga resultat.



Svar till Christi Brorsson ”Vi behöver fullvärdigt sjukhus i Ängelholm” HD den 21 juli

Christi Brorsson upprörs av min artikel kring resurserna i sjukvården. Jag är ledsen att göra henne besviken, men jag ville med min artikel lyfta diskussionen ovanför perspektivet av våra sjukhus till att handla om ett helhetsperspektiv på vårdens innehåll och hur vi ska möta patientbehovet på bästa möjliga sätt i dag och framöver.
Vi är många som brinner för - och har ett stort engagemang i vårt arbete. Detta innebär inte att vi därför ska låta bli att kritiskt granska – eller att diskutera dessa inte helt enkla frågor. Det är nyttigt att kunna se och att värna vardagen i verksamheten, men det måste kunna kombineras med att se att varje dag ser olika ut för olika yrkeskategorier, på olika arbetsplatser och för olika patienter. Alla dessa komponenter måste med i en helhetsbild. Ytterligare ett perspektiv är att bevaka skattebetalarnas intresse. Det går säkert att räkna upp många exempel, precis som Christi Brorsson gör, på områden där förändringar skett till förmån för vissa och till nackdel för andra. Men vi kommer ändå till vägs ende med att sjukvården, precis som allting annat, måste hitta de smarta vägarna och de effektiva metoderna till rätt pris i takt med tiden. Detta är för mig viktigt att diskutera.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Riksdagsledamot Bjuv

onsdag 26 augusti 2009

Sveriges bästa skolkommun

Är titeln på den undersökning som Lärarförbundet nu genomför runt om i Sveriges kommuner. Jag tog en sådan enkät med hem i går när jag var i Hörby, efter ett besök på en förskola.
Jag tycker det är bra att Lärarförbundet sätter ljuset på skolfrågorna genom att engagera medborgare, tjänstemän och politiker till att fundera på hur det ser ut i den egna kommunen.
När jag läste enkäten så började jag en egen analys. Redan i början får jag veta att det bara gäller kommunala skolor på grundskolenivå. Varför då, blir min omedelbara tanke? Alla barn och ungdomar som bor i en kommun är ju kommunens barn och ansvar. Här kommer en hel del elever att falla utanför mätningarna.
Jag skulle också vilja ha svar på frågor som inte bara är förknippade till antal personer, meritvärden, utbildning och pengar. Dessa parametrar är klart lätta att mäta, då det går att sätta jämförande antal på dem. Det vore bra om diskussionen också kunde förflytta sig från de hårda värdena över till mjuka värden så som metoder i undervisningen, och hur arbetar skolan med förbättringar och smarta lösningar och hur utnyttjar man vardagen genom att tänka utanför klassrummets fyra väggar. Listan kan göras lång och jag menar att vi måste skala löken för att komma in till kärnan i utbildnings frågan.

onsdag 19 augusti 2009

Första veckan i skolvärlden

I veckan startar skolorna runt om i landet. Helsingborgs Dagblad har en artikel i går under opinion kring inflation på betygs sidan. www.hd.se
Jag länkade i förrgår på twitter till artikeln på samma tema i Dagens Nyheter. Jag förstår inte riktigt resonemanget om att det är skolformen som är föremål för granskningen. Det måste, som det i går stod i DN, vara ett kontroll system som ska till. Historiken kring skolan och betyg minns en hel del av oss som ”tyvärr är femmorna slut så du kan bara få en fyra”. Det var helt horribelt at resonera på det sättet. Elever fick inte de betyg de hade kunskap för utan istället behandlades kunskaper som en vara som tagit slut på butikshyllan. Inte var det bättre då. Den debatt som nu förs kring inflation i betyg är sund för att hålla kvalité i systemet, men jag anser inte att det har med skolformen att göra.
I min egen kommun har en kommunalskola fått positiva rubriker vid skolavslutningen då betygen gått från IG till G i kärnämnena Ma, Eng och Sv. Skolformen är oviktig och det som är viktigt är om skolan nu funnit metoder som gör att eleverna klarar skolarbetet bättre eller om det är glädjebetyg. Här krävs kontroll system och uppföljning. Precis på samma sätt måste det vara till skolor där många studiemotiverade elever söker sig. Där bör utslaget vara att många då också går ut med höga betyg. Inte som förr att bara några kunde få sin femma innan de tog slut. Jag välkomnar skolverkets uppdrag att kontrollera och mäta innehållet mellan skolorna, inte att koppla det till skolform.

torsdag 6 augusti 2009

Fångad i tidningarnas værld

Nu på førmiddagen har jag ægnat min tid åt at læsa lite exra artiklar i några dagstiningar.
Anita Bråkenhielm fd landshøvding i Kalmar læn skriver om att det ær hårdare granskning nær kvinnor gør fel. Den kænnslan kan jag också få emellanåt, men ær det så och nær ær det så?

Vinster i sjukvård diskuteras återigen får man væl tillægga. Målet måste alltid vara att få valuta før pengarna d v s att pengarna ær væl anvænda. Att ha vinst innebær att kunna investera i och utveckla vården.

Håll diskussionen igång om turordningsreglerna ær en ann rubrik. Det danska systemet diskuteras mycket, i alla fall nær man bor i Skåne. Jag tycker att det tål at diskuteras mer.

Sist men inte minst så innehåller dagens Dn debatt en artikel av Thomas Idegard kring att kommunen kan spara utan att dra ner på vælfærden. Denna artikel kring våra pengar tilltalar mig, och den har sina pengar om hur vi væljer att anvænda de medel som står tillbuds. En fråga som rør såvæl region som landsting och kommunalverksamhet. æpplen balndas dock med pæron då investeringar blandas med utgifter. Idegard ger sig också in i att knacka på dørren till sjælvbestæmmandet och ta øver ansvar via styrning om vad ansvariga i kommunen ska gøra och inte gøra.
Detta och lite till ær funderingar just nu.

tisdag 4 augusti 2009

Sommarpolitik

Vart tog tiden vägen i sommar? Enskilda träffar med partikamrater i frågor från ungdomsförbund till äldre frågor har avhandlats. Jag för dialoger såväl på nätet, som via telefon och fysiska möten äger rum med medborgare.
Under Almedalsveckan debatterade jag skolpolitik och fick kontakter kring företagande och upphandlingsprinciper. Jag har bokat in möten för att lära mer och jag ska gå en kurs. Jag ska också jobba med funktionshindrades möjligheter och hinder i livet. Får se vart vi landar.
Jag har diskuterat kvinnors företagande och deltidsarbete.
Ett möte inom ramen för EPPW (Den partigrupp som Moderaterna verkar inom i Europaparlamentet). där kvinnor från Europas alla hörn träffades under temat den ekonomiska krisen.
Det blir också många dagliga kontakter, och i dag har jag diskuterat skolpolitik med en arbetskollega. I går diskuterade jag sjukvårdspolitik med ett av de moderata kommunalråden i Skåne, och så fortsätter det med en liten händelse här och ett samtal där. Det bästa är att det hela tiden kan varvas med tid för lite lugnare tempo. Det är ett fantastiskt arbete att få arbeta med politik. Tänk att få ta del av människors vardag, lyssna, lära och föra ett samtal kring olika frågor som berör oss alla och en var.

söndag 19 juli 2009

Svårt beslut

En av dagens nyheter har varit att kristdemokraterna ställer sig positiva till ett register för aborter. Jag kan förstå att de önskar att det blir färre aborter men jag kan inte ställa mig bakom tanken på att registrera kvinnor som utför en abort. Kvinnor och tjejer som överväger att göra en abort befinner sig i en nog svår situation ändå och vi behöver inte komplicera den situationen ytterligare. Det gör inte beslutet lättare om faktorn med att bli registrerad ska läggas till de redan många funderingar inför beslutet.

måndag 13 juli 2009

En modern värld behöver en modern skola.

Läser min mail och följer en länk till lärarförbundet med rubriken ” I krisens spår ” som innehåller en diskussion kring att det finns färre lärartjänster att söka, enligt statistik som Lärarförbundet redovisar. En diskussion kring tidsaspekten för yrkesrollen i skolan och fortbildnings möjligheter är andra delar som tas upp.
Det är säkert så att det finns färre tjänster att söka vilket blir en av konsekvenserna när färre söker sig till andra arbeten om de har en fast anställning i oroliga tider. Vi har också mindre kullar av elever på grundskolan och gymnasiet nu. Lärarförbundet påtalar kommunernas ansvar mot slutet av artikeln och tycker att regeringens pengar kommer för sent.
Jag skulle vilja gå vidare till en mer djuplodad diskussion kring dessa pusselbitar i skolans värld. Oavsett lågkonjunktur, högkonjunktur eller ekonomisk kris så är inte pengar den lösningen som knyter upp knutar i skolans värld i alla lägen. Det finns ett arbete att göra inom skolans område som handlar om att göra de smarta sakerna i det egna arbetet som lärare så att eleverna växer och att jag som pedagog upplever att jag når resultat, hinner med och stimuleras vidare i min yrkesroll. Jag vet att det på skolans områden är långt ifrån där vi är i dag. Gamla invanda mönster att arbeta på byggs på med nya och så står man där med pålagor istället för att hitta sätt att nå målen genom att använda sig av förändrat arbetssätt både för sig själv och för barn- och ungdomar. Det går att hitta läsningar som gör att förståelsen hos de som vi ska undervisa blir lättare att skapa. Det går att arbeta så att aktiviteter främjar egen kunskapsinhämtning och genererar mer tid i verksamheten. Jag har sett detta ute på förskolor och skolor som jag besökt. Jag har också sett motsatsen där hinder inte rivs utan blir till murar som bara växer sig större och större. Någon dag önskar jag att jag tar mig tid att sätta mig ner och samla dessa tankar i skrift. http://www.lararforbundet.se./web/ws.nsf/documents/002BA303?OpenDocument&menuid=003190E1

söndag 12 juli 2009

En handlingens man Lennart Söderberg (M) Landskrona

Efter att Landskrona och Frälsningsarmén under festivalen fått leva med fokus på förbud mot kakor och kaffe i pressen, är det i dag en solskenshistoria att öppna upp tidningen.
Härliga bilder från festivalen och kommunfullmäktiges ordförande Lennart Söderberg (M) har genom eget handlande räddat situationen för Frälsningsarmén. Grattis Lennart till ditt snabba handlande!
När jag läser miljöchefen, Högni Hanssons. Kommentar om att han är trött på lokalpolitiker som lägger sig i myndighetsbeslut, så är det nog många andra som är mer än trötta på ett myndighetsutövande som inte främjar ett positivt handlag i samverkan med hur man löser situationer. Det går att välja den tvära linjen och vara paragrafryttare eller så väljer man en väg där alla kan gå ut som vinnare. Jag delar Lennart Söderbergs uttalande om att det bemötandesätt som använts inte är till gan för någon. Boken det goda värdskapet är att rekommendera.

lördag 11 juli 2009

Trist inställning för Landskrona och mot Frälsningsarmén

I dag kan vi alla läsa i Helsingborgs Dagblad på Landskrona sidorna om hur Frälsningsarmén fick sin verksamhet stoppad av miljö sidan i kommunen. Detta skedde mitt under Landskrona festivalen. Istället för att vara en tillställning av möjligheter och positivitet präglas i dag tidningen av miljöförvaltningens snäva syn på livsmedelshantering. Det går alltid att göra ett val av att tolka lagar och regler och uttrycket ” som f. tolkar bibeln” känns här mer än berättigat. Elin Wrethovs spalt på samma sida (A31) ”Vad döljer sig i grytorna” visar på det extrema förhållningssätt som miljö sidan väljer att arbeta med.
Lagar och regler är själv klart till för att följas men här som i alla andra sammanhang så går det att förena en positiv och möjligheternas attityd för att få ett bra resultat för alla istället för att inta en maktposition och tolka så fyrkantigt det bara går. Det finns personer ute på arbetsplatser runt om i vårt land som gjort det till sitt kall att skaffa sig den makt man kan utifrån det lilla ansvarsområde man har. Här finns allt från att trycka på knappar i en entré när det passar insläpparen till att vara tillgänglig för kunder när det passar till att hitta det som stoppar i lagstiftningen istället för att se möjligheterna tillsammans i ett helhetsperspektiv.
Trist för Landskrona!

onsdag 8 juli 2009

Offentlig sektor som möjlighet eller hinder?

Jag funderar en hel del på arbetsmarknadsfrågorna och företagande. Hur kan det komma sig att vissa politiker inte ser att det finns en outnyttjad potential av möjligheter för enskilda kvinnor att bedriva företag inom kommunalregi? Tänk på alla de kvinnor som dagligen arbetar med de frågor som berör oss när vi behöver hemhjälp, äldreomsorg, behöver rehabilitering eller då vi blir sjuka. Här finns en uppsjö av kunskaper om hur vardagen fungerar och inte fungerar för de personer som behöver stöd och hjälp. Lägger man därtill synen på jämställdhet och ska förhålla oss till kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden så blir det oerhört märkligt när det ena politiska gänget inte vill att alternativ ska drivas inom kommunal verksamhet utan man ska endast kunna vara anställd. Detta medan det andra gänget tycker att det finns en stor outnyttjad resurs att hitta unika lösningar som företagare och alternativa arbetsgivare på den kommunala sidan. Detta behöver vi arbeta vidare med, för den allra största delen av kommunalverksamhet sker i egen regi och så behöver det verkligen inte vara.

tisdag 7 juli 2009

Skicka männen på utbildning!

I dag diskuterades frågan om kvinnor i styrelser på Godmorgon. I Almedalen presenterades projektet med 200 kvinnor som ska genomgå en ett årig utbildning för att kunna ta plats på styrelseuppdrag om ett år. När frågan diskuteras kommer man fram till samma sak, nämligen att det finns ett systemfel. Frågan blir då om det är intressant för styrelser att ändra på rådande ordning eller om man tycker att det är bra som det är? Flera erkänner att man söker erfarenhet i samma interna kretsar gång efter annan. Det behövs bredd i sökandet och det konstateras också att styrelserna går miste om kunskaper som kan tillföra ny kompetens för att öka tillväxt.
Min fråga till alla de valberedningar som nu ska ta krafttag inför kommande styrelse år är om det kommer att finnas fler kvinnor i dessa valberedningar framöver och i fall ni kommer att nyfiket ta er an alla de kvinnor i höst som redan nu anses vara överkvalificerade för att gå den ettåriga utbildning som staten erbjuder? Listan borde skapa ett stort intresse.
Kanske är det rent av så att det är männen som behöver gå en ett årig utbildning för att ta del av all den kompetens som finns på den kvinnliga sidan i vårt land. För det börjar bli parodi på att använda uttryck som att det är svårt att hitta kvinnor. http://svtplay.se/v/1617909/gomorron_sverige/kvinnliga_chefer_politisk_musik?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,1617919/sb,p102831,1,f,-1

måndag 6 juli 2009

Men vad är det här? Om skolan.

Läste två inlägg i Aftonbladet i går som jag reagerade på.
Det första är Åsa Lindberg som skriver att hela ansvaret ligger på barnet i förslaget till ny skollag och att förslaget säger att bara du sköter dig i skolan får du arbete. Vidare saknar Lindborg förslag som kostar pengar.
Men vad är det här? När ska vi i detta land lära oss att vrida och vända på de skattemedel som vi tar in så att de verkligen gör största möjliga nytta? Det går inte att säga att bara skolan får mer pengar så löser sig problemen. Vi behöver en skola vars innehåll är viktigt från dag ett till sista dagen och att den enskilda eleven står i fokus. Så har det inte varit och är inte på många ställen. I detta arbete har alla ett ansvar såväl ledarskap som pedagoger och föräldrar och deras barn och ungdomar. Alla har sitt ansvar att ta för att lyfta den enskilde så långt det är möjligt kunskapsmässigt. Det finns ett glastak av välvilja där pedagoger resonerar kring att elever har det svårt och därför omedvetet inte lyfter elever till den nivå de skulle kunna komma. Detta måste vi ändra på.
Att sköta sitt skolarbete så gott man kan gör också att det blir större möjligheter att komma vidare i livet. Hur många av oss har inte i efterhand sagt att jag skulle ha kämpat mer eller lyssnat på kloka röster. Så kommer det förmodligen alltid att vara, men vi ska inte slussa barn upp genom skolan som vi vet kan mer än som tas tillvara. Här har skolan ett pedagogiskt ansvar som kan utvecklas mycket långt.
Den andre artikeln är skriven av Jan Guillou som utmanar läsaren med orden att ”därför måste vissa barn gå i sämre skolor”. Hans ståndpunkt är att muslimska barn som går i privatskolor får en sämre start i livet än andra barn. Jag lyssnade för ett par veckor sedan på ett exempel från en ort ca 30 mil upp i landet, där barn som gått på en kommunalskola inte fick den hjälp de behövde språkligt och inte heller trivdes de i skolan. De gick sedan över till en religiös friskola, lärde sig språk och utvecklades fantastiskt i den miljön. Jag tror varken att det handlar om kommunalskola eller friskola utan om hur jag som elev får komma till min rätt på skolan och hur jag mår under min skoldag samt hur väl ledarskapet och pedagogerna använder pedagogiken på barn och ungdomars arbetsplats. Tredjepart d v s skolinspektion finns sedan som garant för att skolan lever upp till sina åtaganden.
Jan Guillou tar Tibble gymnasium i Täby som intäkt för att allt blir som där om man väljer att driva i privatregi. Detta är en otroligt grov generalisering av verkligheten där allt framstår som nattsvart. Så är inte verkligheten. Det finns många otroligt goda exempel på skolor där såväl elever som pedagoger kommer väl till sin rätt när energi och engagemang används på rätt sätt.
Allt fler skolor börjar också jämföra sig med varandra, vilket gör att kvalitén i skolan kommer att öka.

fredag 3 juli 2009

Inte alltid en fråga om pengar.

Fler jobb för pengarna skriver oppositionen i DN i dag. Detta inlägg i debatten behöver granskas under ytan. Mer pengar är alltid ett sätt att kortsiktigt vinna popularitet och visa på handlingskraft. Det är för mig inte en lösning om inte den verksamhet som ska använda pengarna ser till att ha en verksamhet där resurser inte används på ett smart sätt. Då ska det till andra åtgärder först och kanske endast.
En arbetsplats inom rättsväendet tog in en konsult för att titta på deras verksamhet. Vid ingångsläget stod verksamheten inför en situation där man sa sig behöva 80 nya tjänster. När verksamheten var genomgången behövdes inte längre dessa tjänster. Hur är då detta möjligt? Jo, om vi arbetar på sätt som genererar mycket arbete men lite resultat och som blir direkt felaktiga. Vi använder kanske osmarta metoder och genom att hitta nya och annorlunda justeringar i arbetsmetoder med högre resultat får vi ut mycket mer av de resurser vi använder. Jag menar att offentlig sektor har en resa att göra på många ställen och områden, där man bör dammsuga den vardag man verkar i för att ta reda på hur man arbetar och om det är så att man arbetar på ett smart sätt för sig själv och för verksamheten. Först därefter kan man tala om vilka pengar som ska till och om de behöver tillföras.

Min syn på Thams matematik

Läste i DN om Carl Thams syn på matematik. Han jämförde med latinet förr och menade i artikeln att matematik inte behövs i alla yrken. Jag delar inte den bild som kom fram om vad Tham tycker. Jag anser att matematiken är oerhört viktig för såväl privatliv som arbetsliv. Att kunna förstå skatteberäkningar på lönen, kunna räkna ut månadskostnader, vad det innebär att handla på kredit jämfört med att betala kontant. Titta på programmet lyxfällan som ett exempel. Många köper teknikutrustning nu och betalar senare. Tänk på all sms lån som leder till stora skulder. Det går inte att plocka bort en dominobricka och säga detta behövs inte.
Många har i dag inte märkt att de fått skattesänkningar på upp till 1000 kronor eller mer.
Det är oerhört viktigt att ha matematiken som ett verktyg med sig från skolåren och ut i livet. Genom att använda och uppleva matematiken på många olika sätt så kan skolan öka kunskaperna till sammans med barn, ungdomar och deras familjer. Detta tjänar vi alla på.

Blogg, twitter eller något annat.

På morgon tv diskuterades i dag bloggande och twitter. Rekommendationerna som kommer fram i dag och vid andra tillfällen spretar. Ska man berätta om sitt sociala liv hela dagarna, vilket gör att vissa har väldigt många anhängare, eller ska man berätta mer om tankar och idéer som ger en annan bild. Vissa lyckas med det ena och vissa lyckas med det andra. Bloggande var i dag ute enligt diskussionens innebörd och det är bara unga tjejer mellan 18 och 25 som bloggar sades det. Jag får väl räkna mig till 25 åringarna då även om man får ta det nästan gånger två i ålder. Oavsett hur saker är så kommer jag att ha min egen linje för mitt bloggande och twittrande. De personliga mötena är oersättliga och de i en kombination med att efter möten kunna vara intressant på nätet tror jag hör ihop, i alla fall för mig.

torsdag 2 juli 2009

Tankar från Almedalen.

Jag blir lite förvånad över att Mona Sahlin i sitt anförande i går kväll i Almedalen lägger så mycket energi på vad statsministern har sagt om henne? I debatten har Fredrik flera gåmger hävdat att oppositionen måste ge svar på vad som ska göras enligt deras sätt att se, om de skulle bilda en tre parti överenskommelse och hur deras innehåll ska se ut. detta måste de ju kunna svara på utan att hänvisa till Moderaterna. Blir lite märkligt i mia öron i alla fall.
I dag på morgon tv diskuterades fyndigheter i Mona Sahlins tal och b l a nämndes att Fredrik Reinfeldt saknar Göran Persson medan Sahlin inte skulle sakna Fredrik Reinfeldt. Det är klart ett fyndigt svar på att hon inte som socialdemokrat skulle sakna en moderat medan andemeningen från början handlar om debatterna som förs.
Mycket ter sig märkligt i debatten från oppositionen. Angående miljön så ska man inte använda smarta lösningar för att åstadkomma mer nytta globalt utan istället riskera att driva mål i lilla SVerige så långt att vi riskerar att kunna klara vår egen framtid i konkurrens och utveckling med andra. Det är nästan som att eliminera sig själv. Det andra exemplet handlar om veckans fråga kring tågtrafik som bara kan köras av ett bolag för det finns inte plats för mer än x antal avgångar. Vilka ska ha plats på spåren då sett ur kund perspektiv? Vem löser bäst det som kunderna har nytta av d v s att komma och avgå i tid till ett pris man är villig att betala samt service ombord? Sist men inte minst måste fastighetsskatten nämnas. I dag skriver ett antal moderata riksdagsledamöter om detta i lokalpressen på Gotland. Varför ägnar oppositionen så mycket tid till att klaga och debattera regeringens genomförda fastighetsskatt för att sedan vilja justera så att det blir mer krångel när de själva ska ha en idé´?

onsdag 1 juli 2009

Vänd blad och öppna styrelserummet för kvinnor

Regeringen har nu gett pengar för att genomföra en ettårig utbildning för fler kvinnor att kunna ta styrelseposter. I dag har Almi seminarie på detta tema i Almedalen. 1465 sökande har önskat gå utbildningen och 200 har blivit utvalda. Av de som inte fått möjligheten att gå är många överkvalificerade. Det är nu angeläget att ta flera grepp samtidigt. 1) Marknadsför och exponera dessa överkvalificerade kvinnor rakt in i näringslivet inför valberedningar som ska ta in friskt blod i styrelsearbetet nu i höst. Kvinnorna inte bara vill och kan utan anses ha hög kompetens och vars resurser vi inte får gå miste om. 2) Projektet som sätter ljus och fokus på kvinnor och styrelsearbete behöver mäta hur väl det går för de 200 kvinnorna efter avslutad utbildning att nå målet med ett styrelseuppdrag inom två år. Utbildning bland kvinnor bara ökar och många svenska kvinnor passerar nu männen i utbildning, och därför tror jag att kontakterna och nätverksmöjligheterna via mentorerna och jurymedlemmarna mer angelägna än själva utbildningen i sig.
Vi behöver ha fokus på att ta reda på vad det är som gör att dörren till styrelserummen inte öppnar upp för hela den svenska kompetensen utan i stor utsräckning vänder sig till den manliga delen av befolkningen. Kommer den statligt arrangerade ett åriga utbildningen och de nu överkvalificerade kvinnorna man fått fram i uttagningen att kunna ge en respons från styrelser? Fortsättning följer.

onsdag 24 juni 2009

Våld, hot och förstörelse

I dag kan vi läsa i Helsingborgs Dagblad om våld och trakasserier på Öresundstågen.
Säkerhet efterfrågas för dem som ska arbeta på tågen. Mina tankar går till alla de krav på kameraövervakningar och andra verktyg för att få bukt på våldsamheter och övergrepp i stort. Vad har hänt med människan? Jag tycker att det är ett grundläggande problem med att inte vi alla var och en tar vårt ansvar och är en medmänniska. Att säga ifrån när det sker saker i vår närvaro som inte är ok måste vara en naturlig del. När inte vi vuxna tar vårt ansvar och lär små barn och ungdomar hur vi ska agera mot varandra får det följder. Om jag ska generalisera om skolor så är det alldeles för få vuxna som arbetar med etik och moral i alla lägen där barn – och ungdomar vistas. Mest i det senare fallet skulle jag tro utan att ha vetenskapliga belägg för det. Det går inte att titta bort och tro att någon annan löser problemet. När man aldrig får en tillsägelse eller order om att städa upp eller åtgärda något man tar sönder så kan vi bara föreställa oss hur saker och ting utvecklas. Vi kan tillsätta hur mycket poliser, vakter och andra personer som helst utan att problematiken minskar så länge inte vi alla tar ansvar i den miljö vi befinner oss.

måndag 22 juni 2009

Fotboja ett alternativ

I dag kan vi läsa om fotbojan som ett alternativ för ungdomar i Svenska Dagbladet. Se länken.

Jag och Margareta Pålsson har under ett par år tagit upp ämnet som en motion i Riksdagen. I vår motion skriver vi om fotbojan som en möjlighet vid stalking. Sture Åström i Helsingborg är en av de personer som drivit frågan länge och på olika sätt.
Moderaternas arbetsgrupp, där jag medverkat, kring ungdomar och deras möjligheter har varit ett annat forum som tittat på frågan.
Jag tycker att det skapar möjligheter både för den enskilde och för samhället om vi inför fotboja som ett alternativ inom rättsväsendet för unga brottslingar.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3097933.svd

torsdag 18 juni 2009

Siffror på pappret

Bosse Ringholm har ställt en interpellation till arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin i dag. Här kommer utbildningsfrågorna i fokus. Ringholm anser att regeringen gör för lite och berättar själv att (S) hade många fler i utbildning strax innan valet 06. Hör Ringholm vad han säger? Alla andra förstår att människor inte ska vara arbetslösa och i utbildningsåtgärder när det är högkonjunktur och goda tider. Varför var så många utanför den reguljära arbetsmarknaden under den förra regeringens goda år? Om en regering, så som (S) gjorde, låter många människor befinna sig i utanförskap i goda tider så blir det ju inte lättare att få dem i arbete under sämre tider. Det är en dålig politik för människor och för samhället.
Den nuvarande regeringen minskade på utbildningsplatser därför att man istället ville få in människor i arbete, vilket har lyckats väl och hade fortsatt så om inte finanskrisen kommit. Nu är vi i ett tufft läge och det får hanteras. Regeringen har därför ökat utbildningsplatserna. Ringholm klagar över att de är färre än de var förr och vill ha en hög siffra. Man löser inte krisen med siffror på pappret. Det trodde jag (S) hade lärt sig efter att de förde arbetslösa över till pensionskolumnen under sin regeringstid. Det handlar istället om att hitta olika typer av åtgärder för att varje enskild individ ska finna sin väg tillbaka.

torsdag 11 juni 2009

Insändaren som inte kom med

I måndags skrev jag en insändare tillsammans med ordförande i Moderaterna i Bjuv med anledning av beslutet om ilka rättigheter för kommunala och friskolor som vi tog i går i riksdagen.
Tyvärr valde pressen hemma att inte publicera inlägget. Därför får ni nu ta del av det här nedan.
Jag vill också hänvisa till debatten i går http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=101&bet=2008/09:129 Offentliga bidrag på lika villkor. Bjuvs kommun nämns ett flertal gånger i debatten och det är inte utan orsak.
Läs även Mats Gerdaus inlägg på bloggen i går
http://gerdausskolblog.blogspot.com/2009/06/nu-blir-det-lika-villkor.html

Insändaren som inte kom med.

I går Onsdagen den 10 juni debatterade och beslutade Riksdagens Utbildningsutskott om offentliga bidrag på lika villkor för olika skolformer.
Där står det klart och tydligt att regler för kommunal planering och verksamhetsutövning inte får användas för att försämra friskolors möjlighet till etablering och överlevnad. Ett sådant exempel är tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen.
Ändå är det precis detta som socialdemokraterna i Bjuvs Miljö - och byggnadsnämnd tänker göra i dag torsdagen den 11 juni.
De styrande socialdemokraterna väljer att använda detaljplanen för att stoppa skolverksamhet. Socialdemokraterna skulle kunna göra ett annat val genom att ändra detaljplanen för att tillåta skolverksamhet.
Men nu är det de socialdemokratiska politikerna som använder sin politiska makt och ställer sig över medborgarna. De bestämmer att våra barn inte får välja att gå på Fibergatan i Billesholm. Detta tycker vi Moderater är fel.
Vi vill se ett samhälle där det är föräldrarna och deras barn och ungdomar som ska bestämma var man väljer att gå i skola, och det ska gälla alla kommunens barn och ungdomar. Den moderata inställningen är att varje förskola eller skola måste förtjäna sina barn och elever. Detta är till fördel för att garantera kvalitetsutvecklingen inom kommunens skolor och förskolor.

onsdag 10 juni 2009

Bort med klåfingriga politiker

I dag har riksdagen debatterat ärende Ubu13 om offentliga bidrag på lika villkor.
Det blir nu tydligt att plan- och bygglagstiftningen inte ska användas som ett sätt att stoppa etablering av skolverksamhet. Innehållet i betänkande klarlägger också att det ska finnas en fullständig öppenhet kring hur kommuner beräknar ersättningen till enskilda verksamheter. Därefter beslutar riksdagen i ärendet.
Jag kan inte annat än välkomna detta beslut. I min hemkommun, Bjuv, har vi haft problem med att plan- och bygglagen använts sedan slutet av 90 – talet för att svälta ut Friskolan. Detta trotts att denna skola har mycket nöjda föräldrar och elever. Att skolan fungerar väl och att resultaten är bra tar inte de styrande socialdemokraterna hänsyn till.
Marie Granlund (S) i riksdagens utbildningsutskott är hjärtligt välkommen att titta på den rättvisa hennes parti skapat i min kommun. Här är det bara (S) politikernas egna åsikter som gäller och deras syn på att de vet bättre än både elever och föräldrar vad de vill ha. Kommunen har fått backning på att systemet för att räkna ut skolpengen är så ogenomträngligt att inte ens granskarna förstod det hela. Skolpliktsavdraget har man också valt att själva behålla delar av i kommunen under viss tid. Från och med nästa år blir inte detta möjligt, då får friskolorna de 6 % utan kommunal inblandning och under tiden ska en utredning titta på vilken % som ska gälla framöver.

fredag 5 juni 2009

De artiklar som inte kom med...

Under EU valrörelsen har jag skrivit en artikel om den ekonomiska delen som är en stor bit i valrörelsen. Jag har också skrivit en artikel om de dagliga nära förhållanden för oss medborgare.
Jag har fått svar att det kommit in flera hundra artiklar som inte hinner publiceras.

Här nedan kan du läsa mina artiklar.


En röst i Europa att räkna med!

Vi moderater arbetar aktivt för att göra Sveriges röst hörd i Europa och tar fasta på möjligheterna med Europasamarbetet. Detta gör vi väl.
När det inte gick vägen i alla lägen vid förhandlingar i Bryssel lämnade den förra (S) regeringen walk over och åkte hem. Så är det inte längre. Idag sitter Sverige kvar vid förhandlingsbordet även om vi inte alltid får igenom allt som vi önskar. Det har medfört att vår borgerliga regering har skapat ett förtroende i Bryssel, och det förtroendet kommer vi att förvalta väl under det svenska ordförandeskapet.
Den ekonomiska politiken har kommit att stå i centrum och i dag är det europeiska samarbetet långt viktigare än någonsin p.g.a. den finansoro som svept över Världen. Svensk ekonomi, vår tillverknings industri, bygger på att vi kan sälja våra produkter till andra länder. Detta blev mycket tydligt för alla i och med bilindustrins totalstopp i höstas. I spåren av finans oron börjar ropen på protektionism ljuda runt om i världen, inte minst i Europa. Detta är sakfrågor som måste lösas på Europa nivå, det löser vi inte hemma. Vi behöver också skapa gemensamma regler för tillsyn an banker i Europa. De har tillåtits expandera utan kontroll och lagstiftning har saknats för krishantering. Detta tittar ekonomiska företrädarna på nu i en grupp, tillsatt med svensk representant, i den så kallade De Larosiéreutredningen.
Därför är det avgörande att vi skickar personer som tror på samarbetet över nationsgränserna i frågor som behöver lösas i större sammanhang än hemma i Sverige. Gör vi inte det förlorar Sverige handlingskraft i Bryssel.
Låt oss se till att det förtroendet förvaltas väl och att Sverige fortsätter vara en röst man lyssnar på.
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Riksdagsledamot Finansutskottet

Europapolitiken måste engagera och beröra människor.

Europapolitiken har haft en tendens att komma långt bort från människors vardag.
Dialogen och förklaringarna till goda tankar har lyst med sin frånvaro trotts att de många gånger bidrar till ett mycket bättre samhälle. En sådan fråga är måtten på bussdörrar. Vid första tanken verkar det säkert befängt med att bussdörrar i Bjuv, Helsingborg, Höganäs, Ängelholm och Åstorp ska beslutas i Bryssel. Jag kan förstå den tanken, och då är det politikens uppgift att kommunicera vad det egentligen handlar om.
Den goda iden bygger på tillgänglighet. Människor med funktionshinder ska kunna ta sig fram i samhället. Som funktionshindrad ska du veta att vart jag än kommer i Europa så kan jag ta mig in på bussar och åka kollektivt dit jag ska. Plötsligt inser vi alla hur en liten fråga får en enorm betydelse för den lilla människan då värdet av den öppnar upp stora möjligheter över nationsgränserna.
Ett annat exempel skulle kunna vara teknik området. Att kunna använda samma system i mer än ett land innebär praktiska lösningar för konsumenterna som kan köpa varor i olika länder och att dessa sedan fungerar hemma i köket likaväl som elektroniken i vardagsrummet till musik, datorer och mycket annat. Säkert har flera av er varit frustrerade över skillnader mellan USA, Asien och Europa när ni köpt artiklar som inte passar hemma i Sverige. Själva är vi ganska små landsmässigt med våra 9 miljoner människor, men med en röst med stöd av 500 miljoner människor gör att Europa blir en röst att räkna med för att påverka omvärlden.
Visst finns det mycket kvar av byråkrati men en del är myter så som de sneda gurkorna som har en helt annan berättelse. Annat är svensk byråkrati så som regler kring lekplatser som oförtjänat och på ett negativt sätt gör att människor ser samarbetet i Bryssel som något negativt. Låt oss sluta sprida myter och sluta lägga pålagor hemma via våra länsstyrelser och istället värna de bra saker som vi åstadkommer för svensk del i Bryssel.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Riksdagsledamot, Bjuv

söndag 31 maj 2009

Skolan ett inlägg från i går.

Den senaste tiden har jag kommit i kontakt med skolan på olika vis. dels genom egna besök, men även via ungdomar jag mött i valrörelsen och deras föräldrar. Bemötande frågorna i skolan och hur personer uttrycker sig eller hur det som sägs upplevs av de som är nrukare i skolan får mig att fundera.
En IG varning i julas utan att uppleva att man får svar på frågan "vad ska jag göra för att bli godkänd". Vid föräldrakontakt låter en rektor meddela, enligt förälder, att ungdomar som läser på dessa program inte bryr sig om teoretiska ämnen. Detta trotts att eleven har betyget, VG, i ett annat ämne enligt föräldern. Och hur kan det vara möjligt att generalisera ungdomar på dett sättet över lag och dessutom inom professionen?
Ett par tjejer jag träffade häromdagen, den ena gick ut gymnasiet förra året och den andra slutar nu i år, berättade om pedagoger som sagt att de som åkte på examensresa skulle få IG i betyget. Detta var deras upplevelse. Kan man sätta betyg på att någon gör en resa svar nej. Som pedagog ska man tydligt berätta vilken kunskap en elev har att tillgodogöra sig. Det ska också sägas att om eleven åker i väg och dessa kunskaper inte uppvisas för betygssättande lärare så är det inte heller möjligt att sätta betyget.

torsdag 14 maj 2009

Med fokus på förbättringar i vården!

I dag talas det om bemötande i vården. Jag behöver inte gå långt hemma i Skåne för att råka ut för patientfientligt beteende. Det har inte gått att gå till vårdcentralen utan att ringa först. Det värsta exemplet i Skåne var när jag fick höra att en patient stått i kassan och önskat boka tid. Svaret blev att ” du måste ringa hit”. Då tog patienten upp telefonen och frågade om han kunde få telefonnumret. Svaret blev ”nej”.

Om man vill göra en You Tube film av detta skulle man låta en patient gå in på vårdcentralen för att boka besök och få nej till detsamma. Därefter ser man hur patienten går utanför lokalen och ringer in.

Nu kommer Skåne att ha hälsoval, där patienten är bäraren av pengar. Detta gör att vården ska spetsa sig för att leva upp mot patientkvalité. Tydligen är det fortfarande svårt att komma ur det gamla mönstret på sina håll. Hörde av en patient att denne fått veta vid kontakten på vårdcentralen att man inte fick komma dit om man inte var patient på plats. Många gamla som råkar ut för detta kommer att tro att det är sanningen, vilket det ju inte är.

Tänk den dagen man säger välkommen till oss, vad kan vi hjälpa er med i dag? Efteråt skulle man artigt kunna fråga hur patienten känner sig. Det är så enkelt att med några få väl valda ord göra skillnad för de som i ett utsatt läge av sjukdom behöver detta så mycket mer än vanligtvis.

onsdag 13 maj 2009

JHur mäter vi kvalité?

En av nyheterna i dag var bonusar för sjuksköterskor som svarar snabbt på patientärenden i telefon. Ju fortare ett samtal kan avslutas desto bättre. 1000 kronor i månaden om man har en kortare tid. Detta är klart till för att hinna med alla som ringer inom en rimlig tid. Problematiken ligger i att det blir mer effekt på tid än att det blir kvalité i arbetet. Det tragiska var det lilla barn som dog av tarmvred p.g.a. fel information p.g.a. tidsbristen enligt rapportering på nyheterna.
Det gäller att se upp och inte få en så stort fokus på tid att det tar ut innehållet i samtalet. En jämförelse skulle kunna göras med skolan s betyg där betyget G. Det gäller att lärarnas uppdrag inte fokuseras till målsättning G på ett sådant sätt att man använder ”genvägar” för att nå sina individuella mål. Det finns då en risk för att elever inte har den kunskap de ska ha för att uppnå betyget och komma vidare. Detta förlorar vi kunskaper på och vidareutbildningar samtidigt som vi ger kredit på falska grunder till pedagoger för betyget G hos eleverna som egentligen inte motsvarar det de har lärt sig längs vägen, och som kan lägga hinder för deras fortsatta studier.

måndag 27 april 2009

P J Anders Linder SvD kommenterar Göran Pettersson (M)

Så här skriver P J Anders Linder på min partikollega Görann Petterssons blogg idag.
http://blogg.svd.se/pj?id=13276

Läs Görans inlägg nedan
http://dinledamot.blogspot.com/2009/04/varning-for-moralpanik.html

Två löner och ett jobb!

I dag kan vi i Aftonbladet läsa att Socialdemokraternas nya partisekreterare d v s Ibrahim Bayland tänker behålla jobbet som riksdagsledamot samtidigt som han ska arbeta heltid som partisekreterare. Det innebär i så fall att han har två heltidstjänster samtidigt och alltså två löner. Det är precis detta som gör att föraktet för politikerna växer.
En morgon i sommarsoffan på tv berättade Baylands partikamrat Thomas Bodström att det går alldeles utmärkt att skriva böcker och ha juridiskt arbete samtidigt som man är riksdagsledamot. Något är fel. Antingen så har man en heltidstjänst och kopplar sitt uppdrag med utskott, möten, debatter och voteringar med att träffa människor, besöker företag, skolor, sjukhus, äldreboenden, intresseorganisationer med flera, eller så använder man sin tid för egen del.
Frågan till Bayland i dag blir om han i dessa tider kommer att vara på två jobb samtidigt och om han kommer att lyfta två löner på ett jobb? Kan bli klurigt att debattera med det utgångsläget.

måndag 20 april 2009

Rosa och ljusblått

En blomma på overallen är rubriken i DN i dag. Detta är ett intressant ämne som har en intressant bakgrund i den gång man på BB bytte kläder på två nyfödda barn. Pojken fick rosa och tjejen fick ljusblått. Temat återkommer också i filmer och tv program. Varför hanterar vi flickor på ett visst sätt och pojkar på ett annat? En fråga att ställa sig är också varför det kan vara ok att få vara ”pojkflicka” men inte som i artikeln att klä sig i glitter om man är pojke.
Detta är ett angeläget ämne att diskutera.

http://www.dn.se/insidan/en-blomma-pa-overallen-betyder-flicka-1.846625

torsdag 16 april 2009

AMS

I går fick Moderaterna veta att de för (S) politik och att det är samma gamla AMS åtgärder som nu återkommer som man tidigare kritiserat. Men är det så? Jag säger absolut inte. Det är en stor skillnad på att i alla lägen, speciellt i högkonjunktur, sätta människor i åtgärder och att inte stimulera till arbeten som socialdemokraterna gjort . I dagsläget befinner vi oss i en djup global kris och med den följer ett stort tapp i vår bas sektor och därmed arbetstillfällen.
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin sa i Tv soffan att det handlar om att övervintra, jag tycker att det var en bra beskrivning för det handlar om att stå i startgroparna varje dag och vara beredd på att det kommer arbeten. Vi får inte fastna i en arbetslöshetskultur utan det gäller att hålla aktivitet uppe även då det blåser snåla vindar.

onsdag 15 april 2009

VÅPEN i tid eller otid?

Med anledning av dagens debatt om vårbudgeten kan vi i DN läsa att ordförande för Lärarförbundet Eva-Lis Siren är besviken över att kommunerna inte får några extra pengar i år. Är det inte fel på mängden pengar regeringen ger så är det fel på tidpunkten. Kan det inte vara skäl att titta på hur läge ser ut? Följer vi de pengar som kommunerna fått så ser man att det är 2010 som det börjar bli problematiskt för dem d v s om de sköter sin ekonomi. Är det inte då smart att nu på våren 2009 inför budget planering i kommunerna gå ut och berätta att ni kommer att få pengar för kommande år som ni kan planera för. Eva-Lisa Siren säger vidare att det är just det kommunerna gör d v s planerar 2010 nu. Kanske kan det då vara en god idé att titta på hur olika kommuner väljer att göra med sin personal. Vi har ett stort antal lärare som inom en snar framtid lämnar skolan för pension, ska man då säga upp för att återanställa om ett år? Alla måste vara med och ta ansvar. Det kan också vara värt att veta att 17 % av kommunernas ekonomi kommer från staten och övriga 83 % har kommunerna själva via skatteintäkter och avgifter. Det är väl en bra uppmaning till kommunerna att också själva använda pengar inom sin egen budgetram på kärnverksamheter så som skola, omsorg och vård. http://www.dn.se/nyheter/sverige/lararforbundet-besvikna-pa-budgeten-1.844061

tisdag 14 april 2009

Att blogga med den rätta knycken!

I går läste jag listan på att bli en bättre bloggare i Aftonbladet och i dag återkom diskussionen i tv soffan. Jag tillhör inte de som hittat den rätta knycken när det gäller att blogga men jag ska försöka bli bättre innan jag ger upp. Jag har fått lite knuffar här och där för att komma i gång ordentligt och nu med Aftonbladet som påminnare i går och tv soffan i dag så ska vi se vad det går att åstadkomma.

måndag 6 april 2009

En vanlig måndag i Skåne

Är det en möjlighet eller en begränsning att få en brottsförebyggande påföljd att kunna vistas i frihet med en begränsning i vart man kan gå eller inte? Kan man begränsa en persons rörelseutrymme via en GPS för att personen ska ta rätt beslut? Baksidan av det myntet är att personens frihet inskränks till en viss del. Å andra sidan så kanske personen hittar bort från platser och umgänge som skapar problem. Denna fråga har vi vänt in och på i dag under ett möte i Landskrona.

Dagen fortsatte sedan med en diskussion kring skolutveckling i Helsingborg. Vilka redskap ger vi våra barn och ungdomar? Överensstämmer innehållet i skolans värld med den verklighet som ungdomar möter där ute? Hur gör man för att möta och väva ihop skola, fritid och arbetsliv till en helhet?

Dagen avrundades sedan med ett personligt möte kring politik och varför vissa väljer att sticka ut medan andra tycker det är bäst att hålla en ”neutral” linje. Därefter snabb förflyttning från en kommun till en annan under temat att samverka inom politiken. Ett internt politiskt möte i Perstorp.

Sist men inte minst så funderar jag på om den artikel jag fick publicerad på Min mening i Helsingborgs Dagblad i dag kommer att bemötas? Insändaren som behandlar temat kring sjukt barn och en skyldighet att införskaffa läkarintyg åttonde sjukdagen landar på utbudet på vårdcentraler. I fredags var jag på ett möte hos läkare i Helsingborg, där jag fick veta att de tagit emot föräldrar för intyg utanför lokalen ungefär som en drive in. Distriktssköterskorna på plats berättade att de sedan länge fixar sådana här intyg. Varför vet inte alla medborgare detta? Hur sprids information och vilken information sprids?

torsdag 26 mars 2009

Läkares övertid

Jag tycker att det är bra att socialstyrelsen nu går in och tittar på övertids arbetet hos läkarna, med fokus på patientsäkerhet. Om övertid tas ut i pengar så blir det lite vila för läkarna. Tas all övertid ut i ledighet så får vi långa tider av ledighet när läkare inte arbetar och då får man en brist i kontinuitet för patienten. Svensk sjukvård måste hitta smarta lösningar för hur arbetet i vården bedrivs.

onsdag 18 mars 2009

Gnällig debatt

I dag hade Finansutskottet debatt om verksamhet i den kommunala sektorn. Det hela spårade tillbaka till pengar och den diskussion som vi redan haft gång efter annan. S debattinlägg var gnälliga och Vänstern ville ta bort hushållsnära tjänster för kvinnor men vill ha rotavdrag för män.
Mantrat från vänstern om ofinansierade skatter återkom. Jag vet inte varför de är så angelägna om att minska människors plånböcker. Jag efterlyser vilka skattesänkningar som de tänker föreslå? En kvinna som tjänar 20000 kr/ månad har får ca 1200 kr mer kvar att leva för. Detta tycker vänstern är en dålig idé och vill öka deras skatt mitt i brinnande lågkonjunktur.

onsdag 4 mars 2009

Jag tycker detta är mycket fel.

Har nu på morgonen lyssnat på diskussionen om eleven som i sitt konstprojekt satte färg på tåg och väggar ute i samhället och detta sedan filmades. Vi ska tycka att detta är bra enligt uttalande i debatten nu på morgonen och inte stoppa kreativitet. Jag måste säga att jag inte riktigt förstår logiken i det. Hur mycket värden har man rätt att fördärva? Ett exempel är när ungdomar har och ägnar sig åt graffiti. Är det ok att filma detta och att ha en djupare tanke kring det också så att det blir konst vi ska tillåta. Vilka har rätt att använda det offentliga utrymmet till att göra saker som dessutom kostar andra människors arbetstid och pengar för att återställa. Ska vi använda gemensamma skattemedel till att ta städa dyrt efter konsten när vi har sagt att varje enskild krona som tas in ska ge största möjliga nytta tillbaka till medborgaren som arbetar ihop till den gemensamma välfärden? Vad är alternativet för det kan få för samma pengar som detta har kostat att städa upp.
Var går gränserna – hur mycket får man fördärva på vägen för att uppnå ett högre eget syfte?

fredag 27 februari 2009

En tänkbar regering?

I tidningen Fokus finns ett flersidigt reportage om Mona Sahlins höst i förhandlingar utan (V) med (MP) och deras slutgiltiga förening. I en analys gjord av Fokus på sidan 24 till 25 räknas ministrarna i en tänkbar Mona Sahlin regering upp. För den som har svårt att få grepp om vad det skulle kunna innebära gör jag här en uppräkning av det som beskrivs i Fokus.

Näringsdepartementet: De som ska verka för vårt företagande. Vems politik ska råda?
Hur blir det med energi kostnader för företag och hur blir det med skatterna?
Sven-Erik Österberg (S), Ulf Holm (MP), Josefin Brink (V)

Infrastruktur ska byggas av Mikaela Valtersson (MP). Ett parti som ser ner på bilar, vägar och bränsle kostnader som ska kännas.

Arbetsmarknaden sköter Luciano Astudillo (S) Jag var med på ett föredrag där en tjej berättade om hur hon förmedlar arbeten till människor med erfarenheter från andra länder. Astudillo berättade för tjejen hur verkligheten såg ut och fungerade medan tjejen själv försökte nå fram med att det inte var så hennes vardag såg ut. Vad hjälper väl det när (S) vet hur det ska vara…

På kulturdepartementet hittar vi Rossana Dinamarca som kulturminister, Leif Pagrotsky som utbildningsminister och Marie Granlund som skolminister. Vad händer med betygen? (V) vill inte ha några alls (S) vill ha betyg, men bara under högre studier..

På utrikes sidan finner vi en hemvändare, nämligen Margot Wallström och vänsterpartiets Alice Åström som biståndsminister.

På socialdepartementet finner vi Socialminister Lars Ohly (V) tillsammans med partikamrat Ingrid Burman som sjukförsäkringsminister. För (S) Ylva Johansson, sjukvårdsminister med stora väntrum och Thomas Bodström med ansvar för hälsa och idrott. Storstads och integrationsminister blir Ilma Reepalu och jordbruksminister med ansvar för gröder och djur Maria Wetterstrand.
Finansfrågorna lämnas åt Thomas Östros som i dagens debatt fick repliker av Gunnar A (FP) om var han ska hämta alla sina gratis pengar som inte finns. Jens Henriksson blir finansmarknads- och kommunminister.

I Rosenbad har Fokus tänkt Mona Sahlin som statsminister och Åsa Westlund som EU minister och justitieminister posten får Pär Nuder.

Ja, då har man fått en möjlig bild att fundera på...

Hyrläkare

DN skriver i dag att notan för hyr läkare har ökat. Mot slutet av artikeln skriver Hanna Johansson med hänvisning till enligt Rustan Rimner ”Dessutom menar han att hyr läkare ofta hinner behandla fler patienter och på så vis gör skäl för lönen.” Jag skulle gärna vilja veta hur detta är möjligt. Arbetar dessa läkare mer effektivt än andra eller är de så att de gör ett slarvigare arbete?


http://www.dn.se/nyheter/sverige/sa-lange-landstingen-inte-betalar-battre-fortsatter-jag-1.809207
http://www.dn.se/nyheter/sverige/hyrkostnad-for-lakare-okade-en-miljard-1.809218
http://www.dn.se/polopoly_fs/1.809201!hyrlakaregrafik.swf

torsdag 19 februari 2009

Intyg i välfärden

Har precis tittat på Debatt om sjukförsäkringen och Försäkringskassans uppdrag.
Maria Wetterstand säger att det är en kollektiv bestraffning att lämna sjukintyg för vård av barn. Jag har en helt annan uppfattning. Ett system som bygger på att alla betalar skatt till en gemensam välfärd måste också kunna ställa krav på intyg.

måndag 16 februari 2009

Grattis skatteverket!

I dag var jag och lyssnade på ett intressant föredrag om kyrkans roll och bakgrunden till folkbokföringen.
Föreläsaren berättade att han varit mycket skeptisk till att skatteverket skulle överta rollen som folkbokförare, då myndigheten haft en mer kontrollerande funktion vilken inte alltid ingav förtroende. Nu fick vi veta att han fått ta tillbaka sina farhågor och istället hyllade skattemyndigheten med god service och ett positivt sätt att hjälpa sina kunder.
Grattis skatteverket. Kanske finns det en hel del att lära av detta för andra.

söndag 15 februari 2009

Söndag blev måndag

En minut över 24.00.

En helg präglad av Partirådi Stockholm, MUF Skåne i Ängelholm och i dag så stod gasledningen i Östersjön på agendan. Det växlar fort och snabbt i politiken.

fredag 13 februari 2009

Elledningar går på två håll

I dag håller Moderaterna partiråd. Listan till EU valet är tagen och något citat gör sig väl i sammanhanget. Gunnar Hökmark lyckades på ett fantastiskt sätt sätta pricken över i när han beskriver (S) energipolitik som innebär att de vill se svensk hålla sig innanför svenska gränser Snacka om protektionism, och varför ska vi inte sälja bra el till andra? Kan någon i (S) leden förklara det? Med det sagt citerar jag Gunnar ” elledningar går i två riktningar” slut citat.

onsdag 11 februari 2009

Sänkt ränta med Riksbanken

I dag sänkte riksbanken räntan till 1%. Detta kommer nu att ge såväl den icke sektorn, den offentliga som hushåll med rörlig ränta sänkta kostnader. Detta är bra för Sverige.

tisdag 10 februari 2009

Politiker nekades besöka verksamhet.

I dag finns det en artikel i Helsingborgs Dagblad sid A24 som belyser en situation som för mig är unik. Ett besök som var inbokat sedan två månader ställdes in.
Vi är ute på en farlig väg om verksamhets besök ska redigeras från Kommunhus så som i mitt fall. Som jag ser det blir detta ett beslut som naggar demokratin i kanten, vilket inte är en trevlig väg att gå. På tv sänds debatt program på debattprogram om att politiker måste bli mer synliga och veta vad politiska beslut får för effekter ute i vardagen. Därför är detta ett märkligt agerande i mina ögon.

http://misc.hd.se/dagenstidning/hd/10/HD20090210.pdf

måndag 2 februari 2009

Socialförsäkringsministern besökte Bjuv



I dag har jag varit med Socialförsäkringminister Cristina Husmark Pehrsson på besök på 4 Y i Bjuvs kommun. Här samverkar utbildning med arbetsförmedling, försäkringskassan, Region Skåne och vårdcentral för att hitta individuella lösningar för personer som behöver nya vägar för att komma tillbaka till arbetsmarknaden.

Dagens besök innefattade även Rotary i Bjuv.

söndag 1 februari 2009

Belöna eget ansvar

Läste Svenska Dagbladets artikel ” Det är typiskt svineri att tala om kvinneri”
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2395189.svd . Anna Larssons artikel får mig att fundera på det tillåtande ledarskapet. Jag tänker spontant på de anställda som med sina berättelser till grannar och bekanta tar upp en problematik de sett på arbetsplatsen. Varför tar de inte upp detta på sitt arbete blir lätt följdreaktionen. Svaret är att de många gånger upplever att det inte är lönt, ingen lyssnar, man upplever att man inte tas på allvar och tror att det beror på att man bara är sur på någon annan o s v.
Jag kommer att tänka på berättelsen om oljefläcken på golvet. Person A går förbi och konstaterar att det finns en oljefläck på golvet, trist men eftersom man inte själv är skyldig till den så får någon annan lösa det problemet. Person B konstaterar också oljefläcken, funderar på varför den hamnat där, följer upp och inser att företaget har ett läckage som med inköp av bättre packningar, lite dyrare än de som de har men billigare med tanke på läckaget, löser problemet och svinnet för företaget.
Tänk om privata företag såväl som myndigheter och olika inrättningar i vår offentliga sektor lyckades skapa samma inställning hos sina anställda som finns hos person B. Belöna och uppmuntra personer till att ta ansvar och låt dem känna att det lönar sig.

torsdag 29 januari 2009

Infrastrukturmöte i Stockholm

Den 30 till den 31 januari är det infrastruktur dagar i Stockholm.
Den svenska såväl som den danska infrastrukturministern är på plats. För såväl Sverige som Danmark med placering långt norr över på världskartan är det viktigt att komma närmare Europa. Det är också av stor vikt att få igång cirkulationen kring Öresund. Malmö till Köpenhamn tur och retur har blivit en så stor succé att det är tufft att möta mer trafik. Precis som med vårt hjärta behövs det en omloppsbana. Tänk om trafiken kunde gå runt från Köpenhamn till Helsingör, under Öresund till Helsingborg och vidare ner till Malmö över bron. Tänk när vi dessutom kan se Europakorridoren från Stockholm ner under Helsingborg/Helsingör och vidare ner genom Danmark till Tyskland. Stockholm kan bara komma närmare världen om vi ser möjligheterna.

Dålig träffyta

Skrotbilspremie har dykt upp i debatten för att stimulera bilköp. Frågan är hur många nybilsköp en sådan åtgärd leder till i den situation vi befinner oss. Åtgärden stimulerar personer som har ”dåliga” bilar att byta upp sig . En sådan lösning är bra om vi vill göra oss av med de gamla bilmodellerna men ger inte träffsäkra resultat för nybilsköp av en eller annan bilmodell.

torsdag 22 januari 2009

(s) räcker inte till!

På DN debatt skriver socialdemokraterna Sven-Erik Österberg och Luciano Astudillo om arbetsmarknadspolitik sett ur deras synvinkel. De beklagar sig över att regeringen drog ner på utbildningsplatser i högkonjunktur, vilket de själva gjort under en tid, och som är helt naturligt eftersom det i de lägena finns många arbeten att söka och få. Omställning till vidareutbildning och omskolning ökar politiskt i tider av brist på arbeten och då arbeten försvinner och ersätts av andra. Därför är det nu befogat att skapa fler utbildningsplatser och se fram emot 2012 då många kommer att gå i pension. Det är då också viktigt att fokusera på vilka arbeten som kommer att bli gångbara och det är ett sådant arbete som påbörjats inom arbetsförmedlingen under denna mandatperiod.
Det är bra att Österberg och Astudillo är självkritiska till 12 års eget socialdemokratiskt styre utan att ha lyssnat på omvärlden. Det är positivt att höra att delar av (s) kan se att det finns saker att lära av de privata aktörerna. En hel del meningar finns som är direkt anammade från alliansens politik ” långvarigt beroende av försörjningsstöd måste brytas”, ” förmedlingen måste få en mycket starkare fokus på att utbilda människor för de jobb som växer fram” för att ta två exempel. Men vad är det nya då? Detta pågår ju redan nu och är en del av regeringens politik.
Mer resurser, mer resurser, mer resurser är (s) mantra, men på vilket sätt och hur ska de användas? Inga svar ges på den egna politiken och det kan tydligen kosta vad som helst och nyttan med de skattemedel som de tänker sätta sprätt på vad är den? Och vems förslag ska egentligen gälla är det (s) eller (v) eller (mp) förslag eller en mix av alla tre? Dessa frågor måste vara de som ställs inför användandet av svenska folkets intjänade skattekronor och ännu har vi inte sett något av det.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=876051

torsdag 15 januari 2009

Toppar och dalar i sjukvården.

Nu på morgonen debatterade Catharina Elmsäter - Svärd och Ylva Johansson sjukvårdspolitik i tv med anledning av debatten kring varsel på Karolinska sjukhuset. Ylva Johansson drar växlar på skattesänkningar och på finanskrisen och talar om mer pengar till systemet. Hur mycket pengar ska tillföras och hur länge ska dessa pengar tillföras av Ylva Johansson? Problematiken är inte så enkel som (s) gör den. Det handlar om hur de pengar används som tillförs vården från skattebetalarna. Som företag kan man inte gå med förlust år ut och år in och så fyller en givmild givare på i systemet efterhand som pengar behövs utan att företaget kontrollerar sina läckage. Inte heller i sjukvården, vars givare är skattebetalarna, låter detta sig göras. Det finns systemfel och det går att hitta smarta lösningar. Ylva Johansson borde vara lite mer realistisk som tidigare socialminister. Det finns all anledning att fundera på hur sjukvården framöver kan bli mer pro cyklisk vid toppar och dalar i konjunkturen.

onsdag 14 januari 2009

Att lyssna eller inte.

I dag var det partiledardebatt i kammaren. Exakt på sekunden när Mona Sahlin avslutat sitt anförande reser sig 2/3 av (s) riksdagsledamöterna och lämnar salen. Maud Olofsson var snabb och säger i sitt anförande att det kanske kan vara bra att lyssna på även andra partier än det egna. Maud har en poäng i detta.

söndag 11 januari 2009

Påverkan

Boken "Den hemlige kocken" berättar för oss om tillsatser i maten. Hur stort blir konsumenttrycket på att kött och mjölkprodukter är från när och inte fjärran? Kommer vi svenskar att vara intresserade av att betala mer för det som finns nära och det som anses hålla en högre kvalité?
I Skåne har listor börjat cirkulera för att City Gross ska använda Skånemejerier. Jag tycker det är bra när konsumenterna säger ifrån. Det måste vara marknaden som styr och inte politiker som fördelar bidrag.

lördag 10 januari 2009

Vilda västern med (s) ekonomi

Heléne Fritzon, Morgan Johansson och Anders Karlsson tre socialdemokrater från Skåne med höga poster inom sitt parti höjer sina röster för att luckra upp budgetreglerna. De anser att situationen kräver detta. Det finns en stor risk med det de föreslår och det är att det blir lätt att nalla i skafferiet. För mig är det ett tecken på en stress och ändå är det just i problematiska situationer som det gäller för en ansvarstagande regering att hålla fokus på uppgiften. Med socialdemokraternas uttalande känns det som om hela havet stormar och nu har de rest sig upp i båten och gungar och vinglar på alla håll. Är detta den regering vi vill se framför oss där några står och pekar åt ett håll och de andra åt andra hållet och det blir osäkerhet på att både navigera och styra? Nu verkar båten ha fått spinn och kör runt runt med vågorna yrande runt öronen på dem. Det känns betydligt tryggare att sitta i båten där manskapet sitter ner och styr mot målet och det känns mycket angeläget att hålla sig ifrån den allt farligare båtturen på det andra fartyget kallat opposition.

söndag 4 januari 2009

Hur bra är din skola egentligen?

Expressen listar skolor i dag”Här hittar du bästa skolan”. De 16 bästa ämnena räknas samman och delas med antalet elever. Detta är bra, men det räcker inte. Vi måste också ha andra nyckelfaktorer som mäter innehållet i den verksamhet som eleverna erbjuds. Når eleverna så långt som de kan nå utifrån sin förmåga? Får eleverna utmanande frågor och uppgifter som gör att de får visa sin förståelse eller mäter man fortfarande vilka kunskaper som eleverna kan rapa upp till provet, läxförhöret och redovisningen? Vet eleverna hur deras betyg räknas fram och vad de ska åstadkomma vid olika mättillfällen för de olika betygen? Används fortfarande siffror för att berätta om resultat fast vi har ett annat betygssystem med bokstäverna IG, G, VG och MVG sedan flera år tillbaka? På många ställen har skolan förändras med utvecklingen men det finns fortfarande skolor eller delar av skolor där mycket ser ut som det gjorde innan 1994.

http://stockholm.expressen.se/nyheter/1.1263589/sa-bra-ar-din-skola-egentligen

Tack Expressen

På ledarsidan under rubriken ” Håll ut Husmark” förtydligar man regeringes avsikt med det nya sjukförsäkringssystemet, nämligen att ta tillvara människors kompetens och arbetsförmåga samt ge rehabilitering. Så var inte fallet tidigare vilket Veronica Palm (s) gärna glömmer att berätta för våra medborgare. Därför blir det också intressant när man ett par rader ner i texten kan läsa ” Socialdemokraternas system var knappast godhjärtat tvärtom.”
http://www.expressen.se/ledare/1.1421212/hall-ut-husmark

lördag 3 januari 2009

Är skola ett negativt begrepp som bör bytas ut?

Blir en verksamhet bättre av att byta namn? Det kan man fråga sig då en skola i Sheffield valt att förbjuda ordet skola som de anser har en negativ klang. Jag kan delvis förstå tanken med att försöka förändra en bild av verksamheten med att sätta ett annat varumärke.
Självklart är i alla fall att det inte går att byta varumärke utan att anpassa innehållet till den bild man vill sätta av verksamheten som bedrivs. I dag har jag diskuterat erfarenheter från skolan med personer som arbetar såväl i skolmiljö som i privat verksamhet. Vi landade i ledarskaps frågor och hur man arbetar med förändringar och attityder.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3561&a=869773

fredag 2 januari 2009

Sjukvård för vem?

Sjukvårdsfrågan är på tapeten igen. I veckan har det debatterats i pressen hemmavid och jag har själv svarat på en insändare i ämnet. Det finns saker att fundera kring i vården som inte handlar om pengar. Om var och en tänker på sig själv så kommer vi att se att vi har rätt olika behov av vårdapparaten. I mitt eget fall behöver jag förnya recept ett par gånger om året och ta några blodprov ungefär lika ofta. Detta innebär att en del av min vård kan ske och bör ske via receptinlämning där jag inte besöker läkaren. Väntrummet passar därför bättre för de som fysiskt behöver komma i kontakt med vårdpersonal.
Jag såg framför mig en annons där jag beskriver mitt behov och att vården hörde av sig till mig för att få mig som patient. Detta är klart inte möjligt men ett system där du listar dig och sedan ska stå på kö för att få komma till är inte rimligt. Vi måste vända på diskussionen och göra det attraktivt att ta emot patienter. Så sker redan i viss mån men mycket gamla invanda mönster lever kvar och de måste förändras om vården ska förändras.

torsdag 1 januari 2009

Gott nytt år!

Det har varit mycket debatt om fyrverkerier i veckan som gått. Själv tillhör jag dem som oftast ser baksidan av den färgsprakande himlascenen.
Fyrverkerier är en del av nyårsfirandet, men det är inga leksaker. Som det ser ut idag börjar det smällas vid jul och fortsätter sedan fram till veckan efter nyår. Tjusningen övergår för många till ett irritationsmoment över att det smäller i tid och otid.
Alla uppskattar inte fyrverkerier på samma sätt och det borde finnas en större förståelse för att det drabbar såväl människor som djur.
För att köpa fyrverkerier i Sverige måste man vara arton år gammal. Det innebär rimligen att de barn och ungdomar som skadas varje år antingen har köpt fyrverkerierna hos handlare som inte kontrollerar att de har åldern inne, eller att någon över 18 år köpt fyrverkerierna åt dem. Båda alternativen är lika illa.
Det vilar ett tungt ansvar på de handlare som säljer fyrverkerier att följa de regler och förordningar som finns. Att sälja till minderåriga är inte acceptabelt. Hur många av olyckorna som hade kunnat förhindras om legitimationskontrollerna varit hårdare är ett mörkertal.
Även föräldrar har ett stort ansvar. Det är klart att det finns en tjusning med fyrverkerier och att det är roligt när det smäller. Men tänk om det som inte får hända ändå händer.
Alla olyckor innebär inte trasiga fingrar eller brännskador, en del blir värre än så. Till min glädje fanns det i år affärer som tydligt deklarerar att de inte längre säljer fyrverkerier p.g.a. skada för djur och människor.