Sidor

måndag 12 september 2011

Ekonomi i förändring

Denna vecka öppnar riksmötet och i nästa vecka lägger Finansministern fram budgeten för riksdagen. Två händelser i närtid som markerar att riksdagshösten har satt igång på allvar. Finansutskottet å sin sida har redan hunnit ha tre utskottsmöten.
Nyss hemkomna efter en vecka i de två största ekonomierna i världen, USA och Kina, samlas nu Finansutskottets ledamöter åter för utskottsmöte i morgon. Själv har jag åkt med den delegation som rest till världens andra ekonomi d v s Kina. Ett land som nu förutspås gå om USA redan 2016. Det är nu 13 år sedan jag sist var där och bara genom att följa med i händelseförloppet på håll så visste jag att det skulle vara ett annat Kina som mötte mig. Då sa man att alla landets byggkranar fanns i Shanghai. Nu möttes jag av bilden av ett Beijing som mer liknade det Shanghai som då var en storstad på höjden och som nu var oändligt mycket mer. I Beijing har stora områden fyllts med skyskrapor och övertagit de tidigare kvarteren av låga hus. En stadsdel med äldre bebyggelsen är bevarad och rustas nu upp för modernt boende i gamla skal och unik miljö, men det är också det enda jämte de gamla paradgatorna kring Himmelska fridens torg som känns igen. Detta är de yttre tecknen på ett land i stor förändring. Samtidigt har vi fått en oändlig mängd information och intryck som ger en bild av en inre förändring från såväl makthavare som, banker, institut, forskare och svenskar som lever och verkar på plats . Den kinesiska ekonomin går så det knakar i fogarna samtidigt som de har en inre resa att göra med sitt land.
I Europa och USA brottas man med ekonomiska svårigheter. Vi i Sverige kan vara stolta över att ha en välskött ekonomi och vi har därför hittills sluppit underskott- och skuldkriser. Detta vittnar också svenskar om när man möter dem i Kina. Jag hörde ett samtal mellan två affärsmän som berättade om hur väl det talas om svensk ekonomi och den svenska regeringen med Fredrik Reinfeldt och Anders Borg i spetsen.
Samtidigt ska vi veta att det ligger tunga moln runt omkring och hotar där ute. Sverige är en liten öppen ekonomi som är otroligt beroende av vår omvärld för att göra affärer. Detta skapar såväl möjligheter som hinder. Det som händer i Kina påverkar också oss för investeringar och konsumtion. Vi vet att kineserna är mycket intresserade av svenska lösningar bland annat på välfärdsområdet.
1,3 miljarder kineser är den kända siffran på befolkningen som nu i stor skala tar kliv upp på välfärdsskalan. Det är en stor utmaning för det stora Kina och det är en stor utmaning för oss med 9 miljoner invånare att möta denna värld i förändring och att ta tillvara de möjligheter som kommer i dess spår.

fredag 2 september 2011

Att hitta framgångsrika lösningar i skolan

”Ansvaret gäller inte bara den egna gärningen utan manifesteras också i tydligt formulerade uppdrag att utveckla skolans undervisning och hitta framgångsrika lösningar på undervisningsproblem. Detta förutsätter öppna klassrum och skolledningar som vågar blicka in i dem.” Raderna är hämtade från en debattartikel i Helsingborgs Dagblad skriven av Håkan Sandgren, Utbildningschef för ämneslärarutbildningen Campus Helsingborg. Att jag valt att ta med dem på min blogg beror på att de är talande för de tankar jag har om skolan. De tankarna bygger på att det går att göra många olika saker i skolan som engagerar och stimulerar elever till lärande samtidigt som det skapar möjligeter för pedagogerna. Enligt forskare jag lyssnade till i våras på ett seminarium i Riksdagen handlar ytterst lite om pengar och den stora delen är ledarskapet. Ett uttryck som användes var ” alla elever kan inte vara dåliga varje år”. Det generaliserar men det har en poäng som är tänkvärd. Tänk om alla lärare erfarenheter av lyckade lektioner kunde samlas i en bank för alla att använda . Då skulle så oerhört många positiva exempel på metoder kunna få spridning till så många fler. När jag gick på lärarhögskolan fanns det en lärare som stack ut bland de andra. Han gjorde inte som de och han gjorde tvärtemot vad andra gjorde. Han gav oss lektionstips att använda och sedan fick alla i uppgift att komma med en egen idé om hur man skulle kunna utföra lektionen på ett annat sätt. Denne lärares lektioner har jag haft oerhört mycket nytta av och det är också de lektionerna jag bäst minns.

torsdag 1 september 2011

Infrastruktur på tapeten


Infrastrukturen är på tapeten i och med regeringens satsning i kommande budget. Pressen har skrivit om det från olika infallsvinklar. Summan och åtgärderna står i fokus. Infrastruktur är en ypperlig form av konjunktur åtgärd. Att öka kvalitén på spåren genom att arbeta bort problem på redan befintliga spår och vägar innebär att jobbet blir gjort till en lägre kostnad än i högkonjunktur och därmed får vi mer för pengarna. Åtgärden skapar arbetstillfällen och den är avgränsad i tid. När åtgärd är avklarad så är den klar.
Det gäller att hitta en rimlig summa till den tidsperiod som det tar för att komma igång och att genomföra åtgärderna inom den period man i prognoser ser är tänkbar rent konjunkturmässigt. Därför är det då inte alltid rätt att tillsätta för mycket pengar på ett område av begränsad karaktär då man också har att se till andra budget poster för att hålla igång olika delar av ett land. Det sistnämnda kan vara väl så tänkvärt då oppositionen redan tidigare gjort sin stämma hörd om högre belopp. En åtgärd som inte alltid är den mest effektiva.

Tanken på bananodling på Island

Boken matens pris om odlingar med bekämpningsmedel som används på andra håll i världen medan det är förbjudet i EU. Att odla i växthus för att producera t ex paprika på vinterhalvåret och vad det gör för klimatmål, länders möjlighet att producera och sälja o s v. Alla dessa frågor skapar nya frågor och flera svar. Det tangerar också mitt område offentlig upphandling då diskussionen kommer in på vad kommuner köper in i matväg. Själv kom jag att tänka på växthusen på Island, där man tar tillvara värmen genom att odla inomhus i ett vintrigt landskap. Tanken på bananer på Island är nog inte det första som dyker upp i huvudet.

Hur ser kedjan ut och vad bär framtiden med sig? Biogas som framställs från avfallet i ett slakteri och från grödor i livsmedelsindustrin får som restproduktion en viss mängd co2 som kan användas för att driva ett växthus. Är detta bra eller dåligt eller både och.
Hur är det egentligen med tillsatser? Ska alla köpa berikade produkter för att några är i behov eller ska var och en lägga till det man behöver så att merparten kan få en produkt utan tillsatser? Alla dessa frågor om livsmedel behöver vridas och vändas på från flera olika håll och kanter. Inte minst frågan om kvalité som ganska ofta landar i ekologiska produkter och närodlat med definitionen kvalité är närhet vilket skulle innebära att färskt kött från norra tyskland då generellt skulle vara sämre än skånskt kött, men är det då en sanning? Till detta kommer sedan aspekten på produktion i det egna landet och möjligheten till att exportera sina varor till andra. Det blir i slutänden också en fråga för den enskilde konsumenten och dennes ekonomi och valet av produkt. Ämnet väcker till intressanta diskussioner som måste fortsätta att hållas vid liv.

Seriös hantverkare sökes.

På två helsidor i Expressen under rubriken ” Här är värsta hantverkarna” den 31/8 kan vi läsa om Cecilia och felen i hennes kök. Vi kan också läsa om Råd och Röns svarta lista och de svenska länen radas upp med hantverksfirmors kommentarer och vad enskilda personer råkat ut för. Det finns också ett tips till dig som ska anlita hantverkare. Dessa sidor tangerar det insändar svar jag skrivit med anledning av ROT avdraget. Enskilda personer har hört av sig till mig och berättat om hantverkare som uppger att det går att göra avdrag på arbeten som enligt regelverket inte är avdragbara. En annons i min tidning hemma vid (Helsingborgs Dagblad) beskrev att man utförde plattläggning på tomten till ett pris där ROT avdraget skulle kunna användas. Detta är direkt felaktig information och det är viktigt att som konsument själv ta reda på vad som gäller då det finns aktörer som inte är tillförlitliga. Dessutom angavs svar vid telefonsamtal att det var upp till var och en att ta reda på vad som gäller. Det är trist att det finns de firmor som arbetar med at så uppenbart lura personer. Det är också trist för alla andra hantverkare att det finns de som inte följa lagar. Dåliga rykten gör att tilliten minskar och jag hoppas att enskilda personer som råkar ut för fusk också kan hjälpa såväl andra enskilda personer som duktiga seriösa hantverkare genom att göra en anmälan.