Sidor

måndag 22 april 2013

Vi har träffat eldsjälarna som brinner för sitt uppdrag ...


Vi har träffat eldsjälarna som brinner för sitt uppdrag och som ger kloka lösningar till barn- ungdomar och deras familjer.

I fredags besökte jag Kalmar län för att tala om familjefrågor. Det var både spännande, glädjande och oerhört intressant att se hur tre olika aktörer runt barn – och ungdomar utmanar problem och löser knutar.

På individ och familjeenheten i Borgholm avdramatiserar man kontakten och bygger på det naturliga i vardagen. Det handlar om allt från studiecirklar om föräldraskapet som att ringa en ”hemma hos” kontakt för smarta lösningar mellan ungdomar och deras föräldrar. Det här har vi hört förut tänker ni, och visst så är det säkert, men här gör man lite mer än det egna uppdraget och detta är precis så som jag menar att tillvaron måste vara. För mellan myndigheter och enheter i myndighet finns en gränsdragning. Den gränsdragningen är vårt stora bekymmer i samhället. Uttalanden som ” vi kan inte lägga oss i det som inte är vårt ansvar”. Används som en förklaring till att det inte går. Det går visst säger jag, och det får inte bero på vem personen är som har uppdraget.

”Det går visst” följde mig sedan genom dagen då vi på eftermiddagen besökte Karl-Oskarskolan där man byggt upp teknik med ett innehåll för at möta barn med särskilda behov av alla de slag. Vilken bokstavskombination de har spelar ingen roll, språkträning och stumulans för dem som avancerar till högre nivåer. Denna skola når alla individuellt och utan att skapa en administration utan att det blir pålagor för lärarna. Det är möjligt! Dessutom så sker lärandet i del av veckan utanför klassrummet för att koppla förenings- och arbetsliv tätare skolan. Detta utmanar och skapar nya möjligheter för integration inte minst. Häftigt!

”Har du legat på golvet och sett det som små barn ser någon gång.? Det gjorde vi och efter att ha tittat på alla dessa stolsben bestämde vi oss för att ha verksamhet på barnens villkor och nivå.” Inte nog med det utan på Trollets förskola i Kalmar är arbetssättet ett ifrågasättande för att utmana barnen i att tänka självständigt.

”Hur gör ni för att alla i er åttondeklass ska kunna nå högsta betyget?” Denna fråga ställde rektorn på förskolan till ungdomarna som arbetade med att ta reda på vad leksaker på förskolan kostar inom ramen för samhällskunskap på sin skola. Precis det arbetssättet med att ställa frågor omvänt och på ett sätt utmana tanken säger en hel del om lärande anser jag.

Låt alla dessa goda exempel spridas och bli en naturlig del av alla elevers arbetsdag i Sverige.

lördag 20 april 2013

Börsbolag kan bättre.


Anders Borg har rätt i att det inte duger att inte fler kvinnor tagit plats i börsbolagens styrelserum. Jag tycker dock att det vore tragiskt om det går så långt att det blir tal om kvotering. Börsbolagen kan bättre. Det finns otroligt mycket kompetens som inte tas tillvara i dag och detta missar valberedningar som fortsätter söka i invanda mönster. Så kan vi inte ha det.
Nedan kan ni läsa den artikel som jag och Maria Plass skrev 2010 till Dagens Industri. Artikeln är lika aktuell i dag som då.

"  Här finns styrelsekvinnor
På näringsdepartementet ligger en lista med namn på kvinnor som är kvalificerade för styrelseuppdrag. Samtidigt säger sig svenska bolag söka med ljus och lykta efter kvinnor med just en sådan kompetens, och politikerna diskuterar kvotering. Listan är ett resultat av det uppdrag som regeringen gett till Näringsdepartementet och Almi för att främja en hållbar ekonomisk tillväxt. Styrelsekraft är ett projekt som riktar sig till kvinnor med hög kompetens, erfarenhet och förutsättningar att sitta i en bolagsstyrelse. Här finns en samlad kompetens som många företagsledningar kanske missar.

Näringsdepartementets lista innehåller ett större antal namn på kvinnor som av Almi ansågs vara för meriterade för att få ta del av programmet och därför lämnades utanför. En styrelse blir inte automatiskt bättre genom att vissa kvoter uppfylls. Men har Sverige råd att avstå den potential och kompetens som finns hos kvinnliga ledare? Som med mycket annat handlar det om att hitta en balans för att för få verksamheten att fungera optimalt.

Vi anser att kompetensen på näringsdepartementets lista ska tas till vara. Såväl bolagsstyrelser som företagsledningar bör uppmuntras att rekrytera utanför den egna sfären genom att låta dem få tillgång till de namn och kvalifikationer som dessa kvinnor har. Självklart ska personerna tillfrågas före publicering, men att inte ta till vara denna sammanställning av kompetens är att kasta bort resurser och kompetens för all framtid.

I riktlinjerna för svensk bolagsstyrning står det att en jämn könsfördelning ska eftersträvas. Verkligheten är en annan. I de svenska börsbolagen var siffran för andelen kvinnor i styrelsen förra året 19,6 procent. Några av bolagen, t.ex. Skanska, hade inte en enda kvinna i styrelsen. I andra ser det betydligt bättre ut, som t.ex. Swedish Match, vars styrelse består av sex män och fyra kvinnor. Utvecklingen går framåt, men inte snabbt nog. Om den ökning av kvinnliga styrelsemedlemmar som vi har haft de senaste åren fortsätter i samma takt, kommer det att dröja ungefär 70 år innan vi har nått en jämn fördelning. Är det rimligt i ett modernt samhälle?

Listan ger valberedningar möjligheten att på ett enkelt sätt identifiera de kvinnor som har den kompetens som söks. Att det inte finns tillräckligt många kompetenta kvinnor som platsar i bolagsstyrelser är en myt. Kompetensen finns, det handlar bara om att ta tillvara den.

Låt de kvinnor som vill, ge sitt samtycke för publicering och presentera dem vitt och brett i Sverige. Så får vi slut på diskussionen om att det är svårt att hitta kompetenta kvinnor. Det blir upp till bolagens valberedningar att använda sig av informationen.

Maria Plass
Riksdagsledamot (M), näringsutskottet

Ann-Charlotte Hammar Johnsson
Riksdagsledamot (M), finansutskotet "

 

måndag 15 april 2013

Kväv inte verksamheter.


Vänsterpartiets Ulla Andersson tog i dagens debatt om Vårpropositionen upp att hon vill se fler detaljerade krav på verksamheterna i välfärdsverksamheterna vård, skola och omsorg. Detta är helt fel väg att gå. Ju mer politiken skriver fast verksamheterna i detaljer desto mer kväver politiken handlingsutrymmet för att skapa möjligheter till flexibla lösningar som gynnar såväl personal som barn, ungdomar och äldre.
Med det menar jag att om man t ex anger ett antal vuxna med en yrkesbakgrund för en grupp på ett strikt antal elever eller på en vårdavdelning alternativt på ett äldreboende så förutsätter man också att all verksamhet fungerar på samma sätt och att alla människor har samma synsätt och levererar samma resultat.
Politiska förslag om att reglera mer kring personal med angivande av en sådan gruppstorlek tar inte hänsyn till hur sjuka eller friska omsorgstagarna är i gruppen eller hur elevgruppen/förskolegruppen fungerar i sin sammansättning av individer. Så fungerar det inte i den verkliga världen. Istället ska politiken skriva bra formulerade mål som stimulerar verksamheter och personal. På så sätt får också verksamheterna bra innehåll för elever och omsorgstagare. Jag har tagit del av alldeles utmärkta öppna frågor som fångar just den kvalité som vi inte kan ta på men som är en upplevelse som vi vill beställa av de egna kommunala aktörerna såväl som från de privata. Om det i något fall skulle visar sig att en verksamhet missbrukas eller missköts så ska detta självklart alltid beivras, men låt inte alla verksamheter kvävas och stoppas upp av detaljstyrning och förbud.

fredag 12 april 2013

Utbildning för livet.


I lördags skrev min son högskoleprovet. Som ett skämt när han kom hem så sa han att han nu fyllt i alla C uppgifter och tänker bli lärare. Så kan vi inte ha det!

I dag tar Utbildningsminister Jan Björklund bland andra punkter upp lärarutbildningen som är en oerhört viktig fråga. Signalen till föräldrar och barn måste vara att deras lärare har en gedigen grund och att det är hög status på yrket. Lärare har ett av de viktigaste arbetena i vårt land – att förmedla kunskap och att få individer att växa och utvecklas så långt det bara går. De som utbildar våra barn- och ungdomar utbildar för att de ska klara en okänd resa framåt på 40-50 år. Då behövs det kunskaper och verktyg som överensstämmer med detta mål. Gårdagens kunskapsinhämtning, som var rätt då men är fel i dag, måste lämna facit kunskap och styra till livskunskap och inre motivation. Det egna tänkandet med egna erfarenheter och inte bara det viktiga kognitiva är centralt i lärandet. I Sverige i dag finns det fortfarande alldeles för mycket kvar av den gamla skolan, ett resultat av det industrisamhälle vi kommer ifrån, medan det på andra håll finns skolor som kommit långt i att använda den kreativitet som ligger i de entreprinöriella kompetenserna; mod, kreativitet, initiativförmåga och självförtroende. En sak vet vi. Dagens barn – och ungdomar lever inte i gårdagens industrisamhälle och då kan inte heller lärarhögskolor och skolor göra det. Mycket bra saker görs men mer behöver göras och det behöver ske brettt över Sverige för alla. 

fredag 5 april 2013

(S) tar beslut åt människor


Dagens svar från (S) angående att kommunerna kommer att kunna ha veto mot nyetableringar av friskolor är en tydlig signal till kommuninvånarna om att detta påverkas deras valmöjligheter negativt i (S) ledda kommuner. Familjer som funderar på att flytta till ny ort p.g.a. arbetsmöjligheter, studier eller boende har nu fått en ny parameter att ta in då de ska välja ort. En kommun där (S) politiker tar beslut för dem eller en kommun där de själva får påverka och välja skola utifrån egna önskemål.