Sidor

torsdag 14 november 2013

Synen på kvinnor inom offentlig sektor...


Det är något märkligt med vänsterpartiets syn på anställningar inom den offentlig sektor. När Ann-Louise går in genom dörren på den offentliga vårdcentralen för att svar i telefon och möta patienter är det en undersköterska som lovordas, hennes arbetsinsatts värderas högt och hon trivs utomordentligt på jobbet. När samma Ann-Louise istället går in genom dörren på en vårdcentral som drivs privat och svarar i telefon och möter patienter blir hon plötsligt en undersköterska som utnyttjas och inte trivs på jobbet.
Jag anser att detta är en riktigt dålig förvanskning av verkligheten som vänsterpartiet driver.
Det positiva är att vi alla träffar tjejer som trivs på sina arbeten och som anser att de gör ett fantastiskt arbete oavsett vad det står på dörren.

Trotts Rossana Dinamarca och Jonas Sjöstedts påståenden så finns det en hel del kvinnor som faktiskt aktivt valt att arbeta på såväl friskolor som privata vårdcentraler och för privata arbetsgivare inom hemtjänsten. De säger också att de fått en bättre arbetsmiljö med mindre stress och mer trivsel. Äldre trivs och ungdomar gillar sin skola och patienter känner att de får ett bra bemötande på sin vårdcentral. Trotts detta driver vänsterpartiet på för att skrämma upp och fördärva för bra verksamheter genom att framställa dem som dåliga. Det finns bara ett enda syfte oavsett om människor själv har en annan syn så ska det inte finnas några alternativ i Vänsterpartiets värld. Vänsterpartiet är också det parti som från riksdagens talarstol och ut i olika politiska sammanhang hjälpt till att sprida myten och skrönan om kissblöjor. Ett fruktansvärt övertramp mot en hel arbetskår inom den kvinnodominerande offentliga sektorn och våra medborgare. Att väga kissblöjor är en del av svensk omsorg på äldreboenden, kommunala och privat drivna. Syftet är att den äldres tillvaro ska förbättras. Första dygnet i det nya hemmet prövas rätt inkontinensskydd ut, bland annat för att den äldre ska kunna sova ostört under natten. Ingenstans har jag hört talas om att  man återanvänder vägda blöjor, och inga pengar sparas. Metoden ett hjälpmedel för de äldre väl och ve, har vänts till att framställas som vanvård av äldre vilket är fel. Jag anser att detta har varit att gå för långt. Personal har anklagats och fått lida på sitt arbete och sina arbetsplatser. Samma personal som vänsterpartiet säger sig värna.
I dag har kvinnor fått flera olika arbetsgivare att ta anställning hos och därmed också möjlighet att välja sin arbetsplats och påverka sin lön.
Äldre, barn- och ungdomar samt patienter har fått möjligheter att välja hemtjänstpersonal, vårdcentral och skola.
Vår uppgift som politiker är att tillse att det finns uppföljning av verksamheterna och att de alla har ett bra innehåll för de som de är till för. Alla avarter av verksamheter ska alltid bekämpas, så gäller på alla områden i samhället, och så gäller även inom vård, skola och omsorg. Bra verksameter ska kunna fortleva och utvecklas oaktat om den är privat eller offentlig.  

måndag 4 november 2013

Se upp med abonemnagsförsäljare på telefon!


I dag blev jag uppringd av teleoperatör som ville ge mig ett bättre abonnemang.
”Hej! Är du nöjd med ditt abonnemang, funkar telefonen bra? I så fall kan vi erbjuda dig sänkt kostnad med x kr/månad”. Inte ett ord om att det inte skulle handla om det abonnemang jag redan har, utan om att de vill byta ut det du har till ett nytt. Jag kände med en gång att detta samtal skulle vara svårt att förstå för den som har nedsatt hörsel eller inte hänger med i de snabba orden. Här kommer enskilda personer att känna sig lurade och det är lätt att förstå varför. Inte ok, vilket jag också berättade för killen som ringde. Budskapet är otydligt och bygger på att kunden ska koppla till det egna abonemanget.
- Intressant hur ni lagt upp er strategi sa jag och fick till svar att de inte ville lura någon.
- Men då kan ni ju lägga in informationen om att det handlar om ett helt nytt abonemang i början av samtalet sa jag.
Viktigt som konsument att vara uppmärksam på de sätt på vilka säljare lägger fram sina erbjudanden. Kommer nya sätt hela tiden.
Detta var dock nytt för mig.

torsdag 31 oktober 2013

SFI som framgångsfaktor istället för bromskloss


Svenska för invandrare, som SFI står för, är vägen in till det svenska samhället via det svenska språket. Tyvärr finns det en historik av att allt för många hamnat i lång utbildning utan att komma vidare in på arbetsmarknaden och utan att tillgodogöra sig språket. Detta har nuvarande Allians regering tagit tag i och i dag finns olika kombinationer av arbete och utbildning för att komma vidare ut på arbetsmarknaden.

Med ett exempel från 2005 och IVIK, introduktionsutbildning för nyanlända elever inom ramen för gymnasieskolans individuella program, hänvisades elever till ett antal provtillfällen på kurser under året. Ingen hänsyn togs till om eleverna arbetade fortare och lättare tog till sig mer kunskaper. Det gjorde att eleverna fastnade i systemet och fick väntetider för att komma vidare. Det var och är en dålig lösning.

Nu skriver den särskilde utredare Christer Hallerby i DN om ytterligare förbättringar i SFI där man tittat på kommuner som gått före för att sätta utbildare /skolor med goda resultat i fokus och snabba vägar framåt för de studerande i centrum. Moderatstyrda Helsingborg och Nacka har infört ett valfrihetssystem som gör att eleverna får tillgång till de utbildningar som ger bäst resultat och inte bli sittande i systemet.  Viktigt för den enskilde och viktigt för samhället med kvalitetskrav som sätter den studerandes framgång i fokus. 

tisdag 29 oktober 2013

Öppna dörren för småföretagande i offentlig upphandling


I dag skriver jag och Katarina Brännström i ”Smålänningen” om att öppna dörren för småföretagande i offentlig upphandling. Lagstiftningen får många gånger klä skott för det som går att förändra genom att förändra hur man skriver underlag på upphandlingar. Växjö kommun är ett exempel på en kommun där man förändrat arbetssättet med upphandlingsförfaranden.

Här nedan vår artikel.

 

Öppna dörren för småföretagare i offentlig upphandling

 

Sveriges småföretagare är en viktig del i vår framtida tillväxt, och därför vill vi göra det så enkelt som möjligt att starta och driva företag. Alliansen har sedan 2006 genomfört en lång rad reformer och satsningar för att stärka företagsklimatet och förutsättningarna för att befintliga företag kan expandera, utländska företag kan etableras och nya företag kan startas. Förenklingsarbetet måste fortsätta, och dörren på riktigt öppnas för småföretagares att delta i offentlig upphandling.

 

Studier som gjorts av småföretagens upplevelser av offentlig upphandling ger en bild av en ganska snårig situation där små detaljer har blivit stora hinder. Företagen upplever problem med kommunikationen av kommande upphandlingar, information som kommer med kort varsel och underlag som känns krångliga och svåra att förstå. Kraven som ställs i offentliga upphandlingar upplevs ofta av småföretagarna som allt för standardiserade och kanske inte alltid relevanta för den enskilda upphandlingen. Kontrakten som upphandlas är ofta för stora för att de små och lokala företagen ska kunna delta i upphandlingen, och upphandlingarna är ofta utformade för just större företag som har tidigare erfarenhet av offentlig upphandling. Allt för högt ställda krav på storlek och erfarenhet kan bli en ond cirkel för de mindre företagen som aldrig kommer in i processen.   

 

Det här kan låta som en väldigt problematisk situation där omfattande åtgärder krävs, men i själva verket kan små förändringar göra stor skillnad. Genom att dela stora upphandlingar i delkontrakt, anpassa kraven i den enskilda upphandlingen, undvika allt för hög grad av standardisering och ge företagen tillräckligt med tid att utforma anbuden är mycket vunnet. Det öppnar upp möjligheten för fler företag att delta, och därmed även för att växa.

 

Medborgarna har mycket att vinna på att kommuner hittar lösningar för att fler företag ska ta steget och vilja delta i upphandlingar, då stort deltagande ger bättre produkter till bättre priser.  I dag används bara en bråkdel av de möjligheter som finns inom ramen för LOU (lagen om offentlig upphandling) fullt ut. I Kronobergs län är det till exempel bara 12 procent av småföretagen i länet deltar i offentliga upphandlingar. Småföretagares möjligheter att delta i offentlig upphandling är viktigt för deras utvecklingsmöjligheter, och kan hjälpa till att förkorta steget ut på större marknader och mot större tillväxt. Låt inte den fulla potentialen hos svenska småföretagare förbli outnyttjad.

 

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Riksdagsledamot i näringsutskottet

 

Katarina Brännström (M)

Riksdagsledamot från Kronobergs län

 

 

 

lördag 26 oktober 2013

Företag med service till kund är framtidens vinnare.


I dag har jag talat konsumentfrågor. En familj som byter kök berättade för mig att de hade lagt på många veckors marginaler för att vara ute i god tid för att allt skulle klaffa när alla delarna ska in i köket. Ändå blir det förseningar, och när de hör av sig till säljaren så vet inte personen att det blivit förseningar på deras varor. Familjen kör själv en vända till Hässleholm för att hämta hem varor som blivit försenade. En dag innan det är dags för installation av vitvarorna (en av de stora kedjorna) får de veta att det är förseningar i leverans och i olika omgångar. Diskmaskinen kommer i sista vändan.

Det är enkelt att konstatera att den som säljer varorna inte sedan följer upp den kund som ska få leveransen. Man släpper sin kund och säljer till nya utan att veta att allt klaffade på vägen och att kunden blev nöjd. Inte heller finns det inlagt en kund information så att kunden kan förbereda sig på att det blir förändringar av leverans, utan det sker först då leveransen ska vara hos kund i stort sätt.

I dag kan vi följa våra paket från det de lämnar företaget till dess de kommer fram till oss där vi bor. Det borde därmed vara mycket enkelt att kunna veta när ett kylskåp, en frys och en diskmaskin mm lämnar för vidare transport och när de kommer att vara framme hos kunden. Med den teknik vi har så finns alla förutsättningar för att ge kunden en bra leverans och ändå så sker det inte.

Företag som har kundfokus och som levererar service och visar att de bryr sig kommer att vara vinnare i framtiden – det är jag övertygad om.

torsdag 19 september 2013

Angående jobbskatteavdraget och hur det hänger ihop.


 

Med anledning av jobbskatteavdraget och varför det spelar roll.
När vi får mer pengar att röra oss med så innebär det att vi handlar mer och vi köper mer tjänster. När vi handlar mer i våra dagligvarubutiker innebär det att de tar in mer personal och att det leder till anställningar. Samma sak gäller för tjänster som vi tar i anspråk med RUT och ROT och så vidare. Personer som arbetar ser det också som lönt att arbeta lite mer när de får behålla mer av sin lön. Företag som anställer försörjer familjer. När detta sker samtidigt med att stora belopp pengar avsatts för att rusta upp vår infrastruktur, så mycket det går utifrån att det finns resurser d v s utförare, och planer igång, samtidigt som skolan ställt om med kunskapsfokus ( OBS ! Beslut togs för ett antal år sedan men den nya skolan har precis satts i sjön vilket inte alltid framkommer i debatten) samt att lärlingssystem byggs ut, forskningspengar och insatser med många olika verktyg i verktygslådan för arbete, lägre kostnader för att anställa med riktade resurser för unga och ett arbete för innanförskap. Allt detta sammantaget är delar för att stimulera arbete, bygga för framtiden och att hjälpa industrin och företagen att rusta och kunna sälja än mer och ha försprång när konjunkturen vänder. Därför är också Sverige på hugget i Bryssel och driver på för frihandelsavtalet med USA. En angelägenfråga som också Statsministern tryckte på vid president Barack Obamas besök i Sverige. Vi är ett litet land som konkurrerar på en global marknad och vi har ordning och reda på statsfinanserna något vi får mycket beröm för från omvärlden. Detta ska vi ta vara på och det hänger ihop med jobbskatteavdraget.

söndag 18 augusti 2013

Mats Edman gör en fortsättning från skolan till äldreomsorgen.


Dagens Samhälle den 15 augusti finns en artikel med rubriken " Björklund och Bayland saknar vänner i skolan". Artikeln handlar om skolan belyst på ett sätt som jag önskar att fler funderar över. I artikeln får vi veta att 90 % av grundskolorna är kommunala och 75 % av gymnasierna. Det är sällan detta framkommer i debatten, vilket också författaren belyser med följande mening ” av sommarens nyhetsflöde skulle man kunna tro att deras problem beror på friskolorna och danska kapitalistsvin. Men den slutsatsen är osannolik, om man tänker statistiskt…”
 
Jag kan inte låta bli att tänka på hur det skulle se ut om Mats Edman skrev en liknande artikel om äldreomsorgen. Hur ser personalen där på sitt eget arbete och hur ser privata respektive kommunalt anställda på varandra på de olika boendena. Det jag vet är de erfarenheter jag själv har från möten jag haft med personal från privata boende, där de säger att de inte vågar gå ut och berätta om sitt arbete då samhällsdebatten i press och på tv bestämt hur verkligheten är. En sanning som man verkligen kan och ska ifrågasätta. Privata alternativ är inte dåliga och kommunala bra så är det bara och det är högst olyckligt hur debatten har blivit.

Artikeln belyser ett antal punkter som beskrivs utifrån den av skolverket framtagna statistiken. En sådan mening lyder ” Går man igenom Skolverkets frågor utfaller lärarbedömningarna till friskolornas fördel med siffrorna 75-25. Paradoxalt nog är de kommunala lärarna ändå starkt övertygade om att friskolor är sämre än de skolor de själva arbetar på.”
Det går ju inte att låta bli att fråga sig varför det är så här, i alla fall kan inte jag låta bli att fråga mig det, och det känns oerhört angeläget att få veta hur det då förhåller sig mellan kommunala och privata boenden i äldreomsorgen? Som ni fårstår så har jag en hypotes om utfallet. Jag hoppas att artikel i Dagens Samhälle kan få en uppföljare om äldreomsorgen och att artikeln tillsammans med andra artiklar kan förflytta debatten till en mer nyanserad diskussion om innehållet istället för den snedvridna debatt som fått råda ett tag nu.

torsdag 15 augusti 2013

Potatis, skolmat och skaleri


I dag har det varit fokus på upphandling. Besök i Helsingborg.

Att knyta ihop trådarna från besök hos potatisodlare som skulle kunna leverera, upphandlare som ser möjligheter, kostchefer som inte har skaleri på enheterna utan vill ha skalad och tärnad potatis för att det ska vara lätt att hantera i en budget med begränsningar. Kommuner och landsting har lagt ner sina kök, och endast centralkök finns kvar. På vissa ställen har man bevarat kök och på andra bygger man nu igen för att mat och kvalité har kommit i centrum. För egen del talar jag en hel del om möjligheter för småföretagare att delta i upphandlingar. De å sin tur är inte vana vid upphandlingsunderlag utan behöver veta hur systemet fungerar. Men allt förutsätter också att de som ska få leveranserna tänker ha kök och skaleri. Det är komplext men inte olösligt.

onsdag 14 augusti 2013

Besök i den skånska företagsamheten


I dag har jag besökt en företagare i Bjuvs kommun som har en palett av olika uppdrag inom rollen för sitt företagande. Mental hälsa kopplas till föreläsningar, kurser och jobbcoaching. Oerhört intressant att höra hur hon bygga självförtroende och positivt tänkande.

På det andra besöket i Vallåkra träffade vi en företagare vars verksamhet faller mellan ramarna på det sätt som vi kategoriserar kultur, företagande och restaurangverksamhet. Det spännande här är att en historia i det skånska landskapet kombineras med de produkter som tillverkats som en sidoprodukt av kolbrytning, nämligen Höganäs krus i olika former. Dess historia, ett kultur arv på plats, kombineras på ett snillrikt sätt som ett levande museum där kärl och krukor fylls med ett innehåll såväl i rastaurangen som i affären och i tillverkningen där nya användningsområden tas fram.

Sist men inte minst har vi gjort ett företagsbesök i Viken, där jordbruksprodukten potatis samt rotfrukter förädlas till chips. På gården säljs produkter av skilda slag kopplade till hushållet.

tisdag 30 juli 2013

Ledighet då ökar våld i nära relationer.


Nu på morgonen har jag lyssnat på Carin Götblad, regeringens samordnare mot våld i nära relationer, som berättat om arbetet i tv4. Hon talar om starkare påföljder, att kontaktförbud fungerar bra för de allra flesta men inte för de som är aggressiva och har drivkrafter av våld. Då fungerar kontaktförbudet inte alls.

Carin Götblad tar också upp våld i nära relationer kopplat till våld inom idrotten. Våld inom fotboll d v s huliganvåld använder hon för att göra en jämförelse med hur vi skulle se på samma sak om det handlade om hästsport och att ett stort antal kvinnor i samband med dessa arrangemang skulle puckla på varandra, med stora kostnader och skador som följd. Skulle vi då acceptera detta frågar hon?
Oerhört viktigt tycker jag också det är när Carin Götblad tar upp att vi ska flytta på förövaren när det är tal om våld i nära relationer. Jag tycker att det är tragiskt att de brottsutsatta, involverar också barnen, ska behöva lämna sina hem och att deras liv ska rivas upp. Jag delar därför hennes åsikt att vi ska flytta på den som begår brottet. Om detta har jag skrivit (med min dåvarande partikamrat) genom åren i en motion om lokatorn. Självklart behövs det också andra insatser men det är ett sätt på vilket de brottsutsatta kan få trygghet och där polisen skulle kunna få ett redskap.

onsdag 3 juli 2013

Jämställdhet och arbetsliv.


Tänk att kunna öka svensk BNP med en summa på mellan 360 miljoner och 500 miljoner per år genom att inkludera kvinnor på samma sätt som män på den svenska arbetsmarknaden.

I dag har moderaterna haft jämställdhetsseminarium på temat i Almedalen. Moderaternas rapport om att motverka osakliga löneskillnader, glastak och en könssegregerad arbetsmarknad hittar du här.

Några särskilt viktiga punkter är;

Bättre möjligheter för att kunna kombinera familjeliv och karriär.

Fler kvinnor på ledande positioner.

Möjligheterna till att arbeta heltid måste förbättras.

Fler kvinnor behövs som arbetsgivare och företagare.

Vägen till lika möjligheter för flickor och pojkar börjar redan i skolan.

Vårt samhälle har förändrats från det att kvinnor var hemma och män var familjeförsörjare till att vi i dag är ett land där det finns många ensamhushåll med barn, nya familjebildningar samt två personer i hushållet som familjeförsörjare. Ändå skiljer sig livsinkomsten rejält mellan kvinnor och män. En summa på 3,6 miljoner har nämnts i skillnad i livsinkomst. Detta påverkar såväl kvinnors pension som oberoendet i livet.

Hemma i Skåne kan man se att kvinnor har en mindre arbetsmarknad än män beroende på att det oftast är de som hämtar och lämnar barnen i förskolan och omsorgen. Det är också de som åker mest kollektivt och tid gör att man inte kan ta sig lika långt och på samma sätt som män, som ofta har en rak sträcka till arbetet utan inköp och att hämta och lämna barn. Självklart finns det också den omvända situationen och det gäller inte alla men generellt är det så statistiskt.

I England, och vad jag förstår även i Stockholm, finns det exempel där man gjort lösningar kring förskolan som också inkluderar en plats där det går att hämta och lämna tvätt, köpa sin lunch och sin matkasse på hemvägen från jobbet. Det finns med andra ord service tjänster knutna till en plats för att minska tider och underlätta vardagen för dem som önskar få tillgodosett flera saker på en och samma plats.Detta är i mina tankar spännande lösningar för människor att få vardagen att gå ihop som närmare bör studeras.

Många kvinnor, fler än i landet som helhet, arbetar deltid i Skåne. En del gör dessutom "gratis” arbete genom att de del av sin tid arbetar på den gemensamma gården, där mannen står som ägaren. Detta funkar så länge man är i arbetsför ålder och rask, pigg och inte skiljer sig, men pensionsmässigt blir det en katastrof. Med andra ord är det A och O att tidigt fundera på och planera för samt bestämma sig för inte bara dagens situation utan även räkna på och fundera på det liv som kommer framöver och då man lämnar arbetsmarknaden för tiden som pensionär.Välj väg, men det är viktigt att veta vilka val man gör och hur man gör dem.

tisdag 2 juli 2013

En stol är inte bara en stol... på tal om uppandling och funktion.

I dag debatterar jag upphandling i Almedalen. Ett hett ämne är möbelinköp till offentliga rum.
När kommuner gemensamt gör en stor upphandling för att få stordriftsfördelar biter de sig i svansen om de vill ha möbler som passar till det egna lilla äldreboendet eller till den lokala skolan. Alla skolor ser inte likadana ut och rum kan och ska utformas olika beroende på funktion och form. Kunderna som ska vara i skolan d v s elever, lärare m.fl. har olika behov. Man köper med andra ord mer än en möbel man köper en funktion och en inredning. Dessa hänsyn tas inte tillvara när man gör ett stort inköp för alla kommuner och landsting i en enda gemensam ramupphandling. Då övergår det individuella behovet till en genomsnitts stol, ett bord och ett skrivbord. Sådana inköp gynnar ingen. Det leder till att slutanvändaren blir missnöjd eller köper möbler olagligt utanför avtalet och de som säljer kan inte känna stolthet för sina möbler som inte fått den miljö och därmed den funktion som var avsedd. Det blir med andra ord en dålig affär för alla. Därför är det viktigt med köp som anpassas för behovet lokalt och som inte bara är en produkt utan en lösning. Detta gör man genom att göra upphandlingar i den egna kommunen enligt modellen förnyad konkurrens utsättning. På så vis kan fler vara med och lämna anbud vid olika inköpstillfällen, man får de möbler som stämmer med den lokala lösningen, håller över tid och är lagligt inköpta. Vi undviker att skapa monopolsituationer för flera år med leverantörer som kan luta sig tillbaka utan att stå på tårna för att vara bäst, samtidigt som monopolsituationen dränerar marknaden på företag och därmed i förlängningen ökade priser för kommuner, landsting och myndigheter. Det måste vi undvika.

måndag 1 juli 2013

Att konkurrera med kommun.


Varför bedriver kommuner verksamhet som konkurrerar med, konkurrerar ut eller förhindra företag att etablera sig där det finns en marknad. Denna fråga var ett hett ämne i dag på ett av Almedalsveckans seminarier under rubriken ”Politikern som startade företag”. 

2010 kom det en lagstiftning som är tydlig på vad som gäller om konkurrerande verksamhet. Alla i panelen var överens om att lagstiftningen är bra, men att inte mycket hänt. Konkurrensverket har uppmärksammat fall inom olika branscher och dagens exempel på företagare var ett brandskyddsföretag och en gym verksamhet som båda har respektive kommun som konkurrent om kunderna.

Deras berättelser är riktigt tråkiga och det värsta är att det tydligen är många uppåt 500 (inte säkerställt) som kan berätta om sina upplevelser och erfarenheter av kommunen som konkurrent.

Jag ser fram emot att det kommer rättspraxis på området, vi går i väntans tider, en process som tagit tid och behöver snabbas upp. Det är också bra att Konkurrensverket under året kommer med sin rapport om det inventerade kommun Sverige vad gäller konkurrens med företag, neutralitet och förslag på verktyg framåt. Under tiden hoppas jag att debatten och det som i dag gick under benämningen ”skämslistan” gör att verksamheter själva synar sig i sömmarna angående sitt uppdrag inte minst mot lagstiftning. 

tisdag 25 juni 2013

Ipaden som hjälpmedel till patienter.


I dag har jag haft möjligheten att få ta del av Region Skånes projekt kring ipads till personer som av olika anledning behöver den typen av tekniskt hjälpmedel.

Det är helt fantastiskt vilka möjligheter till att kunna konversera som erbjuds via program som individanpassas och provas ut till patienterna. Det blir en ny värld som öppnar sig för personer som t ex fått afasi och inte längre kan tala. Att mista sitt tal innebär en stor frustration av att inte längre kunna tala med sin omgivning och göra sig förstådd. Ipaden råder bot på detta och tänk att kunna konversera med nära och kära i vardagen, kunna gå på en fest och föra ett samtal eller att gå till affären och kunna berätta vad man vill köpa. Saker som vi andra tar för givet. Får man ont kan man berätta detta, att man behöver vila eller vad man tänker på. Inser också vad dessa hjälpmedel, idag och framöver i nya former, kommer att innebära för personer med speciella behov och för oss alla på ålderns höst. Fantastiskt.
Hörde om en man i 80 års åldern som är super duktig på att använda ipadens möjligheter i sin kommunikation med omvärlden. Jag blir glad inombords när jag får ta del av dessa möjligheter för patienter.

tisdag 11 juni 2013

Varför kvotering inte är lösningen

Idag skriver DN om hur det blir allt färre kvinnor i svenska bolagsstyrelser, en utveckling som väcker frågan om hurvida kvotering är ett bra sätt att skynda på utvecklingen eller inte. Samtidigt skriver jag i tidningen Entreprenör om varför just kvotering är fel väg att gå.


Kvotering fel väg att gå
När jag som Moderatkvinna sammanfattar läget för kvinnor i näringslivet gör jag det med blandade känslor. Sverige ligger en bra bit över medel i EU vad gäller andel kvinnor i bolagsstyrelser med våra 25,5 procent, samtidigt som bara 3,8 procent av de verkställande direktörerna i börsnoterade företag är kvinnor. De statliga bolagen har däremot gått i bräschen för att förändra strukturer utan kvotering. I statens ägarpolicy framgår att för att få en balans avseende jämställdhet är målsättningen att andelen av vardera kön ska vara minst 40 procent. De senaste siffrorna visar att i de helägda statliga bolagen är 49 procent av styrelseledamöterna och 43 procent av ordföranden är kvinnor. Jag vill främja en jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser men jag vill inte kvotera in kvinnor. Däremot tycker jag att det är dags för näringslivet att följa de statliga bolagens utveckling.   

Jag välkomnar att koden för bolagsstyrning, som infördes 2004, uppmanar styrelser att eftersträva en jämnare könsfördelning.  Många bolag är idag enligt noteringskraven på Stockholmsbörsen skyldiga att tillämpa denna kod. Sedan 2004 kan man se att andelen kvinnor i börsnoterade bolags styrelser har ökat med 0,9 procentenheter per år. Detta är positivt, men jag tror att utvecklingen skulle kunna gå mycket snabbare om näringslivet ansträngde sig lite mer. I den här hastigheten kommer det att dröja ytterligare 15 år innan världens mest jämställda land har en jämlik representation i sina bolagsstyrelser.  

Varför är då inte kvotering lösningen för att påskynda en förändring? Jag anser inte att kvinnor som grupp kan företrädas av varandra bara för att man är kvinna lika lite som jag tror på det motsatta hos män. En styrelse blir inte per automatik bättre genom att vissa kvoter uppfylls. Tvärtom är de redan existerande kvoteringar som sker med snäva sökvägar inom små grupper förödande för framtiden.  Jag vill inte kvotera in kvinnor i bolagsstyrelser, men jag vill att bolagsstyrelser och företagsledningar uppmuntras att rekrytera utanför det egna nätverket. För att synliggöra kvinnors företagande, ge kvalificerade kvinnor tillgång till befintliga styrelsenätverk och vidareutveckla sin kompetens inom styrelsearbete har regeringen tagit initiativ till det nationella styrelseprogrammet för kvinnor – Styrelsekraft. Intresset för att delta i programmet har varit mycket stort – 1 400 kvinnor från hela landet ansökte om att få delta. Nästa steg blir nu ett program som utbildar och certifierar valberedningsledamöterna för att få in fler kvinnor i bolagsstyrelserna. Valberedningarna måste bland annat bli bättre på att definiera uppdraget och att identifiera vilken kompetens som bäst kompletterar styrelsen.

Jämställdhetsutvecklingen i bolagsstyrelser ska bygga på frivillighet. Men det betyder inte att vi kan luta oss tillbaka och vara nöjda med dagens situation. Regeringen har vidtagit en rad olika åtgärder för att stimulera denna utveckling, inte minst genom att själv vara ledande vad gäller könsfördelningen i statliga bolag. Vårt arbete fortsätter framåt, och detsamma måste gälla för bolagen. Gårdagens arbetssätt kan inte vara morgondagens svar på utveckling. Staten har tagit sitt ansvar för styrelsers sammansättning utan kvotering. Nu är det dags att för näringslivet att göra slag i saken. 

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Riksdagsledamot och styrelseledamot för Moderatkvinnorna

Artikeln publicerades av Entreprenör den 10 juni 2013

 

måndag 10 juni 2013

Smarta lösningar för morgondagens äldreomsorg.


I dag har jag lyssnat på smarta lösningar för äldreomsorg.

”Smarta golv” kan med den boendes steg känna av och räkna fram snitt tid i vardagen för när en person befinner sig i vardagsrummet, sovrummet, köket och i badrummet. Olika morgon sysslor, lunch, eftermiddag samt kvälls aktiviteter i hemmet tar olika tid. Om en person skulle tillbringa mer tid i badrummet än vad som är ”normalt” skulle detta betyda att golvet känner av att personen fortfarande finns i rummet och därmed skicka iväg en signal om avvikelse. Personalens uppmärksamhet skulle påkallas för att kontrollera att allt är som det ska. En sådan teknisk utveckling i framtida boenden gör att trygghet skapas på ett smart sätt.

Med teknikens hjälp kan vi framöver också känna oss trygga med tekniska hjälpmedel i form av trygghetslarm som fungerar långt utanför vårt eget boende. Detta och mycket annat har jag fått ta del av i dag på mitt verksamhetsbesök hos Tunstall.

tisdag 28 maj 2013

Öka kunskapen om matsvinnets konsekvenser

En miljon ton, eller 1 000 000 000 kilo. Så mycket mat slängdes i Sverige under 2010. Det motsvarar cirka 72 kilo per person och år, och är självklart ett stort problem ur flera aspekter. Det skadar miljön genom onödiga koldioxidutsläpp och försurning, det är dyrt för samhället att hantera och sist men inte minst så är det dyrt för dig som konsument.  

Matsvinn är alltså den mat som slängs trots att den skulle kunna ha konsumerats eller säljas. Problemet med att ätbar mat slängs finns i hela livsmedelskedjan som innefattar såväl primärproduktion, livsmedelsindustrin, butiker, storkök, restauranger och hushåll. Alla led i kedjan behöver ta sitt ansvar i denna fråga, men relativt sett är det faktiskt hushållen som är den största boven. Det handlar om konsumtionsmönster, beteende och attityder. Allt högre förväntningar på materiell standard i kombination med ett allt högre tempo gör att vi inte tar tillvara på maten så som vi borde.

Kostnaden för varje kilo matavfall är även större ju längre ner i livsmedelskedjan man kommer, vilket gör att en minskning av matsvinn på hushållsnivå har störst samhällsekonomisk nytta. Samtidigt som konsumenten sparar pengar på mindre matsvinn, undviks också en rad olika miljökostnader om matavfallet aldrig uppstår. Om hushållen halverar sitt matsvinn så motsvarar det en samhällsekonomisk nytta på cirka 10 miljoner kronor per år, enligt beräkningar från Naturvårdsverket. Det finns stora pengar att spara, men framförallt så finns här en möjlighet att göra en viktig och insats miljön och för en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion.

För att trygga framtidens livsmedelsförsörjning är det viktigt att hela vår livsmedelskedja är resurseffektiv, ända från jord till bord. Varje steg i kedjan bör präglas av etik, resurssnålhet, hållbarhet och säkerhet. Ett steg på vägen mot en resurseffektiv livsmedelsförsörjning är självklart att vi minskar vårt matsvinn. Förra våren tillsatte Moderaterna en rad olika arbetsgrupper för att förnya och utveckla vår politik. Arbetsgruppen ”Föregångsland för klimat och hållbarhet” presenterade nyligen sin slutrapport, och där finns bland annat förslag för hur vi kan minska matsvinnet. Ett konkret förslag är att ge Livsmedelssverket i uppdrag att intensifiera sina informationskampanjer om hur man som konsument kan minska sitt matsvinn. Hushållens konsumtionsmönster styr de själva över, men vi vill öka kunskaperna om detta för att alla ska kunna ta informerade beslut när de handlar, lagar och slänger mat. Det finns goda möjligheter att komma till rätta med detta och här spelar just information en viktig roll. Människor behöver bli medvetna om hur deras sopor påverkar miljön, samhället och den egna plånboken.

 
Bengt-Anders Johansson (M)
Vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet

 
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Näringsutskottet

Artikeln publicerades i Smålänningen den 27 maj 2013

måndag 27 maj 2013

Ta ett steg längre för smart upphandling


I dagens Helsingborgs Dagblad skriver jag om upphandlingens möjligheter, med anledning av diskussionen kring vilken kaffesort som serveras på äldreboenden. Här är mitt inlägg i debatten:
 
 
Upphandling med smak 
Får man inte köpa Zoegas kaffe till äldreboenden? Den frågan har många frågat sig med anledning av byte av kaffe inom kommunalverksamhet, men också tidigare när sjukhuset i Helsingborg skulle förhandla fram en ny leverantör av kaffe. Svaret på frågan är både ja och nej.

All verksamhet som bedrivs av våra kommuner, landsting (Region Skåne) och staten måste upphandla sina varor och tjänster. Förenklat innebär det att ett förfrågningsunderlag på det man vill köpa läggs ut så att företag kan lämna in offerter på vad de kan erbjuda till vilket pris. I en hel del förfrågningar har man gått ut med lägsta pris. Så behöver det absolut inte gå till. Istället handlar det om att begära bästa pris på en vara eller tjänst som man angett kriterier för. Att kaffe smakar olika det kan vi vara överens om. Det beror på bönorna, hur de rostats och vattnet man på orten kokar kaffet på. Att köpa kaffe som ingen vill dricka är ett dyrt felköp.

En smart lösning när man upphandlar är att låta de som ska dricka och äta de produkter som man tänker köpa vara med och provsmaka produkterna från olika leverantörer. Om skolbarn och äldre får vara med och prova olika köttbullar och kaffesorter så får de som ska köpa in varorna och tillaga dem en direkt feedback på vad de tycker om de olika produkterna. På så vis blir det direkt fokus på hur människorna upplever matens kvalitet.
 
Om det kaffet man gillade bäst visar sig vara just Zoegas så är det också det kaffet man köper. Detta är ett smart sätt att få med kvalitetsaspekten som vi vanligtvis alltid talar om, men som ibland kan vara svår att definiera vid upphandling och inköp. Om de som ska äta maten har varit med och valt den kan man enkelt dra slutsatsen att de kommer känns sig mer nöjda med vad som serveras, och att matsvinnet kommer att minska.

Ta ett steg längre i upphandlingsprocessen och ge människor en möjlighet att påverka maten de äter. Provsmakning är bara ett exempel på att det går att ta smarta beslut inom upphandling.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Riksdagsledamot för Västra Skåne

 

fredag 24 maj 2013

Får man dricka zoegas på äldreboende?


Får man inte köpa Zoegas kaffe till äldreboenden? Den frågan har många frågat sig med anledning av byte av kaffe inom kommunalverksamhet, men också tidigare.

Svaret är att man får definitivt köpa och dricka gott kaffe.

All verksamhet som bedrivs av våra kommuner, landsting (Region Skåne) och staten måste upphandla sina varor och tjänster.

Förenklat innebär det att ett förfrågningsunderlag på det man vill köpa läggs ut så att företag kan lämna in offerter på vad de kan erbjuda till vilket pris. I en hel del förfrågningar har man gått ut med lägsta pris. Så behöver det absolut inte gå till. Istället handlar det om att begära bästa pris på en vara eller tjänst man angett kriterier för. Kaffe smakar olika det kan vi vara överens om. Det beror på bönorna, hur de rostats och vattnet man på orten kokar kaffet på. Att köpa kaffe eller andra produkter som ingen eller få vill dricka eller äta är ett dyrt fel köp.

Det man kan göra och som är smart är att när man upphandlar låta de som ska dricka och äta de produkter som man tänker köpa vara med och provsmaka produkterna från olika leverantörer. Om skolbarn och äldre får vara med och prova olika köttbullar, kaffesorter och fisk för att ta några exempel så får de som ska köpa in varorna och tillaga dem en direkt feedback på vad de tycker om de olika produkterna. Provsmakningarna utförs som blind test. På så vis blir det direkt fokus på smaken, konsistensen och utseendet på tallrik och i glas och mugg. Resultat gott kaffe och alla blir  glada.
Detta är ett smart sätt att få med kvalitetsaspekten som vi vanligtvis alltid talar om, men som ibland kan vara svår att definiera när man ska köpa varorna.

Om de som ska äta har varit med och tagit fram maten och drycken så kommer de att vara mer nöjda och mindre mat blir till svinn. God aptit ger god kraft till skoldagen och vardagen. Därför är det all idé att lägga in testsmakning i upphandling, något som används alldeles för sällan, både för att få prova nytt men framförallt för att de som ska dricka och äta ska få vara med och påverka innehållet i mat och dryck. Det går att ta smarta beslut med upphandling.

onsdag 22 maj 2013

Innovationsupphandling ja tack


I dag har det varit innovationsupphandling del av dagen. Det är märkligt så många skrönor det finns om detta med upphandling t e x att man inte får föra samtal, klart man får bara alla får samma information.
Att upphandla ett behov genom att efterlysa en sak som inte finns är att upphandla en innovation. Om man på förväg inte vet vad lösningen är men vet att man ska lösa ett problem, ja då är innovationsupphandling ett smart sätt. Tänk er t e x att SJ behöver en teknisk lösning och då skulle ABB kunna vara ett företag som inkom med ett förslag till dem. Så skedde också förr för länge sedan. Vi måste hitta dessa smarta idéer för framtiden som löser våra bekymmer och skapar möjligheter och utvecklar företag. Vi vet att de finns redan nu, många gånger i en skrivbordslåda som projekt, men man tog det aldrig över tröskeln till genomförande i verkligheten. Dags att ta fram dessa projekt och hitta nya produkter, lösningar och processer för utveckling i Sverige. Innovation är framtidens möjligheter för vårt land i både offentlig sektor och i företagarvärlden. Här hemma och i världen.Vad hindrar? Gamla invanda mönster, kulturer och att inte riktigt våga. Dags för nytänk och mod!

måndag 6 maj 2013

När kvarnar ska mala.


Nu på morgonen har jag lyssnat på ett inslag om en tjej som årligen åker på sommarläger efter att hon fått detta beviljat av kommunen.

I år kom svaret från Kommunen efter att ansökningstiden gått ut, och därmed blir det då inte möjligt att åka eller att kunna överklaga beslutet.

Kommunal tjänsteman berättar i inslaget att ärenden kan ta olika lång tid från ett par veckor till några månader beroende på dess komplexitet.

Jag har själv inte alls någon kännedom om detta ärende, men jag anser att det många gånger handlar om förståelse och inlevelseförmåga hos handläggare, verksamheter och myndigheter för hur den person som sitter i andra änden drömmer, längtar och är hoppfulla inför att kunna få det där lilla extra av guldkant. Det kan också handla om att kunna ta sig ut och komma iväg med ett färdtjänstbeslut eller att få ett hjälpmedel från sjukvården. Dessa saker och många andra spelar roll i människors liv. Någon har uttryckt det som att ” vi har inte kundperspektiv utan kundens perspektiv” och det är det som är nyckeln. Att ha den sökandes perspektiv för ögonen och veta vad det betyder för den enskilde. Däri ligger lösningen tillsammans med smart organisation.
 

torsdag 2 maj 2013

Tips till skolan.


Om Sveriges kommuner sattsar ca 40 % av sin budget på skolan och Sverige är ett av de länder som enligt OECD mätning ligger i topp med resurser… Vad är då problemet? Resultat har inte automatiskt likhetstecken med hur mycket pengar som tillförs. Pengar spelar roll, men användningen av pengar i innehåll, där duktiga pedagoger, bra undervisningsmetoder och bra arbetsmaterial med frågor och uppgifter för att ta lärandet vidare är A och O. Detta kräver i sin tur bra målstyrning av politiker med bra ledarskap på förvaltningar och ute på skolorna.

Dagens elever har varit med om en helt annan – och snabbare samhällsutveckling än vad tidigare generationer har. I dag kan små barn klara av att öppna och stänga mobiltelefonen och att klicka på bilder på appar för att nå sitt mål t ex en tecknad film. Förskolan och skolan måste kunna möta dessa barn med ett innehåll som stimulerar dem att tänka vidare. Förskolan har varit duktiga på detta under mycket lång tid. Där har man ställts inför tankar och utmaningar i hur man ska lösa en uppgift t ex att få upp nycklar man tappat i en brunn. Matte kunskaper kan man enkelt lösa genom att fråga hur många kottar det ligger på marken där borta vid granen. Skolan har sedan plockat isär och delat upp kunskaper i bitar- kallar det industri skolan och den tiden är förbi. Frågorna har handlat om att leta upp saker som redan finns angivna i boken många gånger. Det är en bra träning för att lära sig söka och hitta fakta, men stimulerar inte vidare till eget tänkande. I dag har många skolor anammat nya sätt att ställa frågor och titta på kunskaper men den kreativa skolan fanns redan i läroplan 94- så många år har gått i gamla invanda spår. Vi har inte råd med att inte alla elever på alla skolor jobba med dagens lösningar för att få kunskap med sig framåt in i morgondagen. Tips finns här.

 

måndag 22 april 2013

Vi har träffat eldsjälarna som brinner för sitt uppdrag ...


Vi har träffat eldsjälarna som brinner för sitt uppdrag och som ger kloka lösningar till barn- ungdomar och deras familjer.

I fredags besökte jag Kalmar län för att tala om familjefrågor. Det var både spännande, glädjande och oerhört intressant att se hur tre olika aktörer runt barn – och ungdomar utmanar problem och löser knutar.

På individ och familjeenheten i Borgholm avdramatiserar man kontakten och bygger på det naturliga i vardagen. Det handlar om allt från studiecirklar om föräldraskapet som att ringa en ”hemma hos” kontakt för smarta lösningar mellan ungdomar och deras föräldrar. Det här har vi hört förut tänker ni, och visst så är det säkert, men här gör man lite mer än det egna uppdraget och detta är precis så som jag menar att tillvaron måste vara. För mellan myndigheter och enheter i myndighet finns en gränsdragning. Den gränsdragningen är vårt stora bekymmer i samhället. Uttalanden som ” vi kan inte lägga oss i det som inte är vårt ansvar”. Används som en förklaring till att det inte går. Det går visst säger jag, och det får inte bero på vem personen är som har uppdraget.

”Det går visst” följde mig sedan genom dagen då vi på eftermiddagen besökte Karl-Oskarskolan där man byggt upp teknik med ett innehåll för at möta barn med särskilda behov av alla de slag. Vilken bokstavskombination de har spelar ingen roll, språkträning och stumulans för dem som avancerar till högre nivåer. Denna skola når alla individuellt och utan att skapa en administration utan att det blir pålagor för lärarna. Det är möjligt! Dessutom så sker lärandet i del av veckan utanför klassrummet för att koppla förenings- och arbetsliv tätare skolan. Detta utmanar och skapar nya möjligheter för integration inte minst. Häftigt!

”Har du legat på golvet och sett det som små barn ser någon gång.? Det gjorde vi och efter att ha tittat på alla dessa stolsben bestämde vi oss för att ha verksamhet på barnens villkor och nivå.” Inte nog med det utan på Trollets förskola i Kalmar är arbetssättet ett ifrågasättande för att utmana barnen i att tänka självständigt.

”Hur gör ni för att alla i er åttondeklass ska kunna nå högsta betyget?” Denna fråga ställde rektorn på förskolan till ungdomarna som arbetade med att ta reda på vad leksaker på förskolan kostar inom ramen för samhällskunskap på sin skola. Precis det arbetssättet med att ställa frågor omvänt och på ett sätt utmana tanken säger en hel del om lärande anser jag.

Låt alla dessa goda exempel spridas och bli en naturlig del av alla elevers arbetsdag i Sverige.

lördag 20 april 2013

Börsbolag kan bättre.


Anders Borg har rätt i att det inte duger att inte fler kvinnor tagit plats i börsbolagens styrelserum. Jag tycker dock att det vore tragiskt om det går så långt att det blir tal om kvotering. Börsbolagen kan bättre. Det finns otroligt mycket kompetens som inte tas tillvara i dag och detta missar valberedningar som fortsätter söka i invanda mönster. Så kan vi inte ha det.
Nedan kan ni läsa den artikel som jag och Maria Plass skrev 2010 till Dagens Industri. Artikeln är lika aktuell i dag som då.

"  Här finns styrelsekvinnor
På näringsdepartementet ligger en lista med namn på kvinnor som är kvalificerade för styrelseuppdrag. Samtidigt säger sig svenska bolag söka med ljus och lykta efter kvinnor med just en sådan kompetens, och politikerna diskuterar kvotering. Listan är ett resultat av det uppdrag som regeringen gett till Näringsdepartementet och Almi för att främja en hållbar ekonomisk tillväxt. Styrelsekraft är ett projekt som riktar sig till kvinnor med hög kompetens, erfarenhet och förutsättningar att sitta i en bolagsstyrelse. Här finns en samlad kompetens som många företagsledningar kanske missar.

Näringsdepartementets lista innehåller ett större antal namn på kvinnor som av Almi ansågs vara för meriterade för att få ta del av programmet och därför lämnades utanför. En styrelse blir inte automatiskt bättre genom att vissa kvoter uppfylls. Men har Sverige råd att avstå den potential och kompetens som finns hos kvinnliga ledare? Som med mycket annat handlar det om att hitta en balans för att för få verksamheten att fungera optimalt.

Vi anser att kompetensen på näringsdepartementets lista ska tas till vara. Såväl bolagsstyrelser som företagsledningar bör uppmuntras att rekrytera utanför den egna sfären genom att låta dem få tillgång till de namn och kvalifikationer som dessa kvinnor har. Självklart ska personerna tillfrågas före publicering, men att inte ta till vara denna sammanställning av kompetens är att kasta bort resurser och kompetens för all framtid.

I riktlinjerna för svensk bolagsstyrning står det att en jämn könsfördelning ska eftersträvas. Verkligheten är en annan. I de svenska börsbolagen var siffran för andelen kvinnor i styrelsen förra året 19,6 procent. Några av bolagen, t.ex. Skanska, hade inte en enda kvinna i styrelsen. I andra ser det betydligt bättre ut, som t.ex. Swedish Match, vars styrelse består av sex män och fyra kvinnor. Utvecklingen går framåt, men inte snabbt nog. Om den ökning av kvinnliga styrelsemedlemmar som vi har haft de senaste åren fortsätter i samma takt, kommer det att dröja ungefär 70 år innan vi har nått en jämn fördelning. Är det rimligt i ett modernt samhälle?

Listan ger valberedningar möjligheten att på ett enkelt sätt identifiera de kvinnor som har den kompetens som söks. Att det inte finns tillräckligt många kompetenta kvinnor som platsar i bolagsstyrelser är en myt. Kompetensen finns, det handlar bara om att ta tillvara den.

Låt de kvinnor som vill, ge sitt samtycke för publicering och presentera dem vitt och brett i Sverige. Så får vi slut på diskussionen om att det är svårt att hitta kompetenta kvinnor. Det blir upp till bolagens valberedningar att använda sig av informationen.

Maria Plass
Riksdagsledamot (M), näringsutskottet

Ann-Charlotte Hammar Johnsson
Riksdagsledamot (M), finansutskotet "

 

måndag 15 april 2013

Kväv inte verksamheter.


Vänsterpartiets Ulla Andersson tog i dagens debatt om Vårpropositionen upp att hon vill se fler detaljerade krav på verksamheterna i välfärdsverksamheterna vård, skola och omsorg. Detta är helt fel väg att gå. Ju mer politiken skriver fast verksamheterna i detaljer desto mer kväver politiken handlingsutrymmet för att skapa möjligheter till flexibla lösningar som gynnar såväl personal som barn, ungdomar och äldre.
Med det menar jag att om man t ex anger ett antal vuxna med en yrkesbakgrund för en grupp på ett strikt antal elever eller på en vårdavdelning alternativt på ett äldreboende så förutsätter man också att all verksamhet fungerar på samma sätt och att alla människor har samma synsätt och levererar samma resultat.
Politiska förslag om att reglera mer kring personal med angivande av en sådan gruppstorlek tar inte hänsyn till hur sjuka eller friska omsorgstagarna är i gruppen eller hur elevgruppen/förskolegruppen fungerar i sin sammansättning av individer. Så fungerar det inte i den verkliga världen. Istället ska politiken skriva bra formulerade mål som stimulerar verksamheter och personal. På så sätt får också verksamheterna bra innehåll för elever och omsorgstagare. Jag har tagit del av alldeles utmärkta öppna frågor som fångar just den kvalité som vi inte kan ta på men som är en upplevelse som vi vill beställa av de egna kommunala aktörerna såväl som från de privata. Om det i något fall skulle visar sig att en verksamhet missbrukas eller missköts så ska detta självklart alltid beivras, men låt inte alla verksamheter kvävas och stoppas upp av detaljstyrning och förbud.

fredag 12 april 2013

Utbildning för livet.


I lördags skrev min son högskoleprovet. Som ett skämt när han kom hem så sa han att han nu fyllt i alla C uppgifter och tänker bli lärare. Så kan vi inte ha det!

I dag tar Utbildningsminister Jan Björklund bland andra punkter upp lärarutbildningen som är en oerhört viktig fråga. Signalen till föräldrar och barn måste vara att deras lärare har en gedigen grund och att det är hög status på yrket. Lärare har ett av de viktigaste arbetena i vårt land – att förmedla kunskap och att få individer att växa och utvecklas så långt det bara går. De som utbildar våra barn- och ungdomar utbildar för att de ska klara en okänd resa framåt på 40-50 år. Då behövs det kunskaper och verktyg som överensstämmer med detta mål. Gårdagens kunskapsinhämtning, som var rätt då men är fel i dag, måste lämna facit kunskap och styra till livskunskap och inre motivation. Det egna tänkandet med egna erfarenheter och inte bara det viktiga kognitiva är centralt i lärandet. I Sverige i dag finns det fortfarande alldeles för mycket kvar av den gamla skolan, ett resultat av det industrisamhälle vi kommer ifrån, medan det på andra håll finns skolor som kommit långt i att använda den kreativitet som ligger i de entreprinöriella kompetenserna; mod, kreativitet, initiativförmåga och självförtroende. En sak vet vi. Dagens barn – och ungdomar lever inte i gårdagens industrisamhälle och då kan inte heller lärarhögskolor och skolor göra det. Mycket bra saker görs men mer behöver göras och det behöver ske brettt över Sverige för alla. 

fredag 5 april 2013

(S) tar beslut åt människor


Dagens svar från (S) angående att kommunerna kommer att kunna ha veto mot nyetableringar av friskolor är en tydlig signal till kommuninvånarna om att detta påverkas deras valmöjligheter negativt i (S) ledda kommuner. Familjer som funderar på att flytta till ny ort p.g.a. arbetsmöjligheter, studier eller boende har nu fått en ny parameter att ta in då de ska välja ort. En kommun där (S) politiker tar beslut för dem eller en kommun där de själva får påverka och välja skola utifrån egna önskemål.

lördag 30 mars 2013

Det ska fungera för familjen.

I dag skriver ledaren på Helsingborgs Dagblad om jämställdhet och föräldraförsäkringen. Fler pappa månader och delad föräldraförsäkringen har varit en angelägen fråga under en längre tid. Jag delar uppfattningen om att det vore bra för såväl kvinnors delaktighet på arbetsmarknad och för barn att föräldrar mer jämt tar ut föräldraförsäkringen. Samtidigt ser många familjers ekonomiska situation ut så att det är mannen som tjänar betydligt mer och kvinnor arbetar i stor utsträckning mer deltid. Detta påverkar familjers hushålls ekonomi.  Många familjer använder en stor del av sin ekonomi till boende och förändringar av räntor och matkostnader etc påverkar ekonomin. Detta bör man ha i åtanke vid förslag på hur färäldraförsäkringen ska se ut. En minskad ekonomi skapar en mindre hushållsbudget och mindre ekonomiskt utrymme för familjen. Förutom det jag redan tagit upp så finns det familjer där mannen är egen företagare och där verksamhet inte kan lämnas över på den andre föräldern eller på någon annan. Det kan vara mamman som har eget företag och där pappan behöver ta ut större delen eller hela försäkringen. Kanske är de båda företagare och behöver kunna hitta andra lösningar. Vi behöver ge lika förutsättningar på arbetsmarknaden men också tänka på lösningar som fungerar för familjer. 

onsdag 27 mars 2013

Skolans innehåll i fokus


Kreativitet tar fram den egna kraften. Detta gäller såväl för vuxna som för barn. Vi har en föreställning om vad skolan ska vara men tänk om det är någonting annat. Det är väldigt enkelt att falla in i invanda nedärvda mönster av att fastna i att det ska vara som det alltid har varit - det ligger en trygghet i detta. Tyvärr är denna trygghet också vår ryggsäck för att göra på nya och annorlunda sätt, och den första förändringen måste börja hos oss själva.

Det är viktigt att synliggöra eleverna och få dem intresserade av att lära. Det går att nå kunskap på andra sätt genom att titta på verksamheter ute i vårt samhälle. Genom att med nya ögon hitta mattematik i ett bageri och räkna på vad det kostar att driva en verksamhet kan vi nå kunskaps förståelse på ett annat sätt än att göra uppgifterna på sidan 80-85 i matteboken.

Skolan borde vara de 12 bästa åren av vårt liv. Vi har möjlighet att skaffa oss kunskaper och vi har personer som dagligen hjälper oss med detta.

Barn – och ungdomar vill bli utmanade de behöver använda kunskap kreativt. De lever i en värld där svar kan hämtas på ipaden, iphonen och med datorer på ett par klick tar sig fram på Internet. Detta behöver vi möta och stimulera mycket bredare på barn - och ungdomars arbetsplats skolan.

onsdag 20 mars 2013

Lägsta pris en myt!


I dag har jag pratat offentlig upphandling på längden och tvären. Utgångspunkten den bästa produkten, varan och tjänsten till det bästa priset. Fortfarande finns det tydligen åsikter som cirkulerar i vårt land om att man alltid ska välja lägsta pris.
Fel fel fel säger jag. Utgå ifrån syftet med köpet d v s varför ska vara/produkt eller tjänst upphandlas? Vilken funktion ska fyllas, ändamål samt användning i förfrågningsunderlaget. Affärsmässighet. Då alla faktorer för tänkt köp finns på plats och man erbjuder företag att lägga anbud kommer därför deras svar på vilket pris de kan erbjuda att vara grunden utifrån kvalité man bestämt sig för. Om man får en bra slutanvändning och/eller produkt beror alltså på hur man utformat kraven och man är aldrig tvungen att välja lägsta pris utan att detta beaktats det är en myt.

söndag 3 mars 2013

Min vecka i omsorg och service.


Sen söndag kväll. I morgon börjar jag veckan med offentlig upphandling igen. Den gångna veckan har jag varit i Hörby, Ängelholm och Helsingborg. Jag har praktiserat på ett av Caremas äldreboenden och två av Kosmo äldreboenden. Jag önskar att alla människor skulle göra samma resa som jag inom omsorgen. Varför? Jo därför då skulle de själva kunna berätta om hur det är och inte läsa de beskrivningar som getts i media om hur det är. En kvinna jag träffat berättade för mig att en person berättat för henne om hur förfärligt det är på privata boenden. Hon svarade ” Hur kan du säga så? Det stämmer ju inte alls. Jag jobbar på ett sådant boende du beskriver och så är det inte.” Det pågår mycket bra omsorg i Sverige, och det är sorgligt att myter blir till sanningar. Det positiva är att ju fler personer som med egna ögon ser hur väl verksamheter fungerar också kan ge sin bild i kontrast till den som emellanåt sprids i media. Jag har vid ett antal tillfällen läst att anhöriga skriver om den fantastiska verksamhet som deras anhöriga fått på plats på så väl privata som offentliga boenden.
Jag kommer att fortsätta min resa inom äldreomsorgen under våren och framöver för att skaffa mig en bred bild av innehåll och verksamheter.
I veckan gjorde jag även praktik inom service och RUT tjänst. Det var lärorikt, inte minst då jag fick ny insikt i INSTA kvalitetsverktyg. Det är ett kvalitetsverktyg som beskriver de olika nivåer på städning som offentliga utförare ofta köper.

fredag 22 februari 2013

Sjukvårs inspel med exempel på olika resultat

Det är mycket diskussioner om sjukvården i Skåne. När man sitter på insidan och styr så ser man en sak som inte alltid överesnstämmer med den bild som redovisas i media. Hur det är med den saken vet bara sjukvårdspolitikerna och de som arbetar i verksamheterna.
Men det som jag ibland saknar i debatten i pressen är det som patienten och brukaren borde fundera på, och det är vad det innebär att man slår samman verksamheter och gör mer av en sak på ett ställe istället för att sprida ut saker på olika ställen. En längre resa kan vara föremål för debatten om att allt ska finnas nära mig som patient - men har man då tänkt på själva orsaken och innebörden av ett eventuellt ingrepp som kommer att behöva göras? Med följande lilla berättelse vill jag säga att allting inte alltid är som det verkar.
Någonstans i Sverige fick en kvinna beskedet att hon drabbats av bröstcancer. Med anledning av den uppkomna situationen fick hon också veta att hon tyvärr skulle komma att förlora hela sitt bröst, då detta inte gick att rädda. En annan kvinna som fick samma besked på samma sjukhus bestämde sig för att efterfråga en andra bedömning från ett annat sjukhus. På det senare sjukhuset gav de patienten beskedet om att de tyvärr skulle bli tvungna att avlägsna en tårtbit från hennes bröst. Det är stor skillnad för en patient att få borttaget en tårtbit från bröstet eller att få hela bröstet borttaget.
Om ett sjukhus är koncentrerat på att göra många bröstoperationer så blir de också duktiga på det och det finns resurser på ett annat sätt om man förlägger dessa bröstoperationer till att inte utföras på ett flertal ställen utspritt. Det är viktigt att arbeta för smarta lösningar till fördel för alla.

torsdag 7 februari 2013

Angående näthat.


Gårdagens uppdrag granskning gav en fördjupad reaktion på det vi benämner näthat. Ett bekymmer kopplat till sociala mediers möjlighet att på långt håll utsätta enskilda personer för kränkningar och hot av diverse slag.

Jag upplever att näthat är en företeelse som börjar långt ner i åldrarna där ungas språkbruk i samtal och tilltal passerat en för mig oacceptabel nivå. Som exempel vill jag nämna tjejer som använder ordet hora till varandra.

När sedan åsiktsutbyten når de sociala medierna där olika personer för fram åsikter om varandra om allt från kläder till fritidsintressen och hur man ska bete sig för att vara en i gänget, om man nu får vara med, når elakheterna nya höjder. Inte sällan följer dessa meningsutbyten, och utestängande av en eller några personer i en grupp, med in i skoldagen där konflikter blir en del av raster och lektionerna. På samma sätt som med tjej- och killgrupperingar där ett ”gäng” styr och ställer mot dem som inte tillåts delta förekommer också liknande företeelser på sociala medier och på sms i mobiltelefoner. Som exempel på det sistnämnda har uttryck som ”din mamma är en hora” förekommit.

Ungdomar lider i det tysta, befinner sig i utanförskap,blir påhoppade verbalt och psykiskt och kanske vägrar gå till skolan med allvarliga konsekvenser.

Jag vill se ett samhälle där vi alla på olika sätt tar avstånd från denna typ av beteenden och jag är glad att gårdagens program skapat reaktioner som gör att människor sluter upp för att inte acceptera dessa beteenden.

Det är viktigt att alla vuxna i samhället reagerar och agerar på språkbruk. I dag möter kommentarer av tillmälen, könsord och vålduttryck ofta en tystnad. Reaktioner är nödvändiga för att skicka signaler.

 

tisdag 5 februari 2013

Är nationella prov THE END?


Jag har med intresse läst artikeln på DN ekonomi om överbetyg på nationella prov i matte och slutbetyg i ämnet. Många viktiga tankar förs fram i texten, men en aspekt saknar jag. När jag från skolans insida följt resonemang kring betygssättning har nationella prov varit DET provet, har du varit borta eller sjuk så har det många gånger påpekas att du p.g.a. detta inte kunnat få det betyg du jobbat för. Prov har också lagts samman och gett ett snitt på antal prov till ett medelbetyg. Många ånger har inte hänsyn tagits till elevens kunskaps inhämtning och utveckling. Vilket jag anser är fel. meningen är att du som elev ska göra framsteg, inte att ett tidigare resultat ska sänka dig då du nu kan visa dina kunskaper.

Meningen med nationella prov har varit att få en likriktighet över landet och en sammantagen information om elevens kunskaper. Efter avlagt prov har meningen varit att eleven ska kunna tillgodogöra sig och arbeta med den/de delar där man inte haft tillräcklig kunskap. Frågan är då hur olika skolor arbetat? Har de fortsatt en process efter provtillfället för att lyfta eleverna i kunskap eller är och har nationella prov varit THE END?

måndag 4 februari 2013

Sjukvården var god dröj


Verksamhetslösningar och system kan många gånger verka rationella utifrån hur den interna logistiken ska och måste fungera. Lika ofta, kanske inte, blir verksamheten i sig ett hinder för dem som den är till för att hjälpa och besvara. Ett sådant exempel är telefontider mellan t ex 09.00-10.00. Ett smart sätt att få avklarat samtal för att därefter ägna dagen åt annat. I andra änden sitter en kund vars största puckel på dagen är förmiddagar och det är också många möten som äger rum samt transporter som ska lämna o s v. Det gör att den som ska sitta i telefonkö med andra inte kan vara verksam på arbetet.

Ett exempel är när en mamma eller pappa en fredag tar kontakt med sjukvården bara för att få veta att de ska ringa ett annat nummer och det är på måndag mellan klockan 09.00-10.00. Här skickas kunden/patienten vidare i systemet och ska under helgen bära med sig en klump i magen och börja om från början på måndagen med kö, eventuell ny omdirigering till nytt nummer, ny kontakt och gå ifrån arbetet. Det här är det långt ifrån alla verksamheter som tar hänsyn till eller tänker på. Börja bygg verksamhetsupplägg med fokus på hur man kan vara tillgänglig för de man är till för och som kan skapa korta enkla kontakter till förmån för både patienten och de som ska utföra arbetet.

onsdag 23 januari 2013

Tror inte det Löfven...


I dag skriver socialdemokraternas partiledare Stefan Löfvenpå DN debatt om jobb, framtid och kopplar det till offentlig upphandling.

Att arbeta för att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden är bra. Men det är inte rätt väg att offentlig upphandling ska uppfylla alla önskemål. Förslag till åtgärder för att få människor med funktionsnedsättningar i arbete menar jag handlar om andra åtgärder ska till.

Bara en sådan enkel sak som att arbetsgivare får frågan om de har arbetsuppgifter som matchar personen som söker arbete får en helt annan signal än om arbetsgivaren blir tillfrågad om denne kan ta hand om en person. Det handlar också om att information och kommunikation ska nå fram om möjligheter till arbetsgivare och vad det innebär i praktiken.

Ibland kan offentlig upphandling innebära att företag har anställda som stått långt ifrån arbetsmarknaden men det förslag som socialdemokraterna presenterat i dag går helt fel väg som jag ser det. Det påverkar företags villkor, det påverkar verksamheters villkor, det påverkar vilka företag som kan komma ifråga.

Socialdemokraterna ger också i slutet av artikeln både ja och nej eller alltid och ibland svar när man säger att alla enligt lag ska göra denna typ av upphandlingar alltid vid alla tillfällen. För att sedan i nästa mening säga att det kan finnas upphandlingar där detta inte passar, för att sedan avsluta med att man ska pröva om det går att göra denna typ av upphandlingar.

Offentlig upphandling börjar bli en trång åtgärd där (S) snart ska lösa de flesta frågor. Det kommer att bli svårt, byråkratiskt och uteslutande.

torsdag 17 januari 2013

Konsekvenser när sakfrågor far iväg utan rim och fason.


Det som debatteras och diskuteras måste vara trovärdigt. Jag ogillar när det i press och politiska debatter far iväg i sakfrågor utan rim och fason. Exemplet från gårdagen om barnfattigdom blir nu ett tydligt exempel på hur fel och farligt detta kan bli. Baksidan av myntet kan vara att organisationerna nu har svårt att bli trovärdiga i sina budskap och personer undrar varför man denna gång ska kunna lita på det som skrivs. Konsekvensen kan också bli att personer som behöver stöd och hjälp i samhället försvinner och bekymmer inte längre tas på allvar och det är en annan farlig väg som behöver beaktas. 

Jag ser också att det här mönstret avspeglar sig på andra områden. Så sent som i dag har jag varit inne ett ärende på SKLs hemsida angående en skolfråga. Här hittar jag en sida som handlar om fakta och myter i skolan. I den politiska debatten handlar vänsterretoriken om att det är för få vuxna i skolan och hur stora grupper barn ska samsas på en liten yta. (Jag skulle här och nu kunna ägna ett helt inlägg åt att diskutera pedagogiska lösningar men ger det eget utrymme i eget inlägg.) Den här sidan på SKL ger rimlighet i debatten tycker jag. Det är dags att stanna upp och skilja på det som uppenbarligen är riktiga bekymmer, men också att fundera på lösningar som är smarta och flexibla istället för rop på förbud och ännu mer gränsdragningar.

Som ett tredje exempel kan äldreomsorgen nämnas där det i dag sprids myter om privata entreprenörer generellt utan att fakta får visa på hur det faktiskt är. Ett exempel från en händelse har gett stora spridningar utan rim och fason med märkliga ageranden av rädsla för att hamna i drev och detta får tråkiga konsekvenser för utveckling av kvalité. Ett sådant exempel är när inte avvikelserapportering får användas som förbättringsredskap med konsekvensen att man kanske inte skriver dem, inte arbetar aktivt med dem eller avstår från att rapportera dem vidare i kvalitetsarbetet. Redovisningen stoppas tydligen ibland på vägen till politiska nämnder för avvikelser uppfattas negativt. För mig är detta helt feltänkt och det får felaktiga konsekvenser. Detta medan innehåll, förhållningssätt och bemötande fått stå tillbaka för ägarformer. Det leder diskussionen bort från det viktigaste av allt. Och det är att arbeta smart med korta beslutsvägar till nytta för utförare och de som behöver hjälp och stöd. Nu börjar debatten så smått komma på banan om precis detta och det är bra.

onsdag 16 januari 2013

Kul att få positiv uppmärksamhet i press ...

Det är inte varje dag man får beröm i pressen när man skrivit ett debattinlägg, men i dag hände det.
När man använder konkreta exempel från verkligheten som inte kommer att handla om privat och offentlig utförare utan om den som det berör och vad olika arbetssätt leder till får vi en helt annan diskussion.
Här nedan följer dagens positiva insändare från  MIN MENING HELSINGBORGS DAGBLAD den 16/1 2013.


Att själv få bestämma över sitt liv

Svar till Ann-Charlotte

Hammar Johnsson (M), riksdagsledamot

och rubriken

”Utgå från den äldres vilja”,

A3 Debatt, 7/1.

Det är helt riktigt när du anför

”Jag tycker att det är

dags att fokusera helt och

hållet på vad det kunden får

när personer från hemtjänsten

ska vara behjälpliga med

stöd i den enskildes vardag”.

För det är ju helt klart så

att äldre människor, inte

minst de som uppnått 80

plus, upplever saknaden

över att kanske inte längre

kunna klara sig själva och att

inte längre känna att man är

den man alltid varit och då

måste ha hjälp av andra, till

exempel hemtjänsten.

Men som mottagare av

hemhjälpen vill man ju vara

med och bestämma vad man

är i behov av och vad man

vill ha hjälp med. Livet ska

ju inte behöva bli så mycket

annorlunda än det var före

anlitandet av hemtjänsten.

Behov av insatser som

egentligen ska kunna varieras

dag från dag utifrån mottagarens

önskemål.

Den äldre ska få ha inflytande

över ”utformningen” av den

hjälp han/hon är i behov av och

således ha rätt att själv bestämma

över tider och rutiner, som

givetvis inte ska vara schemalagda

på minuten, utan det kan

vid tillfällen förekomma spontan

och akut hjälp som inte är

”inbokad”, eller hur? Man

måste hela tiden vara klar

över att det rör sig om människor

som till följd av hög ålder

och kanske viss rörelseoförmåga

hamnat i ett beroendeförhållande.

Helt riktigt slutar du ditt uttalande

med att hemtjänsthjälpens

utövares kanske olika

bemötanden av mottagaren

är ”det vi måste tala om”

då sådana bemötanden kan

vara ytterst olika.

Roland Klintman

Landskrona