Sidor

tisdag 28 maj 2013

Öka kunskapen om matsvinnets konsekvenser

En miljon ton, eller 1 000 000 000 kilo. Så mycket mat slängdes i Sverige under 2010. Det motsvarar cirka 72 kilo per person och år, och är självklart ett stort problem ur flera aspekter. Det skadar miljön genom onödiga koldioxidutsläpp och försurning, det är dyrt för samhället att hantera och sist men inte minst så är det dyrt för dig som konsument.  

Matsvinn är alltså den mat som slängs trots att den skulle kunna ha konsumerats eller säljas. Problemet med att ätbar mat slängs finns i hela livsmedelskedjan som innefattar såväl primärproduktion, livsmedelsindustrin, butiker, storkök, restauranger och hushåll. Alla led i kedjan behöver ta sitt ansvar i denna fråga, men relativt sett är det faktiskt hushållen som är den största boven. Det handlar om konsumtionsmönster, beteende och attityder. Allt högre förväntningar på materiell standard i kombination med ett allt högre tempo gör att vi inte tar tillvara på maten så som vi borde.

Kostnaden för varje kilo matavfall är även större ju längre ner i livsmedelskedjan man kommer, vilket gör att en minskning av matsvinn på hushållsnivå har störst samhällsekonomisk nytta. Samtidigt som konsumenten sparar pengar på mindre matsvinn, undviks också en rad olika miljökostnader om matavfallet aldrig uppstår. Om hushållen halverar sitt matsvinn så motsvarar det en samhällsekonomisk nytta på cirka 10 miljoner kronor per år, enligt beräkningar från Naturvårdsverket. Det finns stora pengar att spara, men framförallt så finns här en möjlighet att göra en viktig och insats miljön och för en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion.

För att trygga framtidens livsmedelsförsörjning är det viktigt att hela vår livsmedelskedja är resurseffektiv, ända från jord till bord. Varje steg i kedjan bör präglas av etik, resurssnålhet, hållbarhet och säkerhet. Ett steg på vägen mot en resurseffektiv livsmedelsförsörjning är självklart att vi minskar vårt matsvinn. Förra våren tillsatte Moderaterna en rad olika arbetsgrupper för att förnya och utveckla vår politik. Arbetsgruppen ”Föregångsland för klimat och hållbarhet” presenterade nyligen sin slutrapport, och där finns bland annat förslag för hur vi kan minska matsvinnet. Ett konkret förslag är att ge Livsmedelssverket i uppdrag att intensifiera sina informationskampanjer om hur man som konsument kan minska sitt matsvinn. Hushållens konsumtionsmönster styr de själva över, men vi vill öka kunskaperna om detta för att alla ska kunna ta informerade beslut när de handlar, lagar och slänger mat. Det finns goda möjligheter att komma till rätta med detta och här spelar just information en viktig roll. Människor behöver bli medvetna om hur deras sopor påverkar miljön, samhället och den egna plånboken.

 
Bengt-Anders Johansson (M)
Vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet

 
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
Näringsutskottet

Artikeln publicerades i Smålänningen den 27 maj 2013

måndag 27 maj 2013

Ta ett steg längre för smart upphandling


I dagens Helsingborgs Dagblad skriver jag om upphandlingens möjligheter, med anledning av diskussionen kring vilken kaffesort som serveras på äldreboenden. Här är mitt inlägg i debatten:
 
 
Upphandling med smak 
Får man inte köpa Zoegas kaffe till äldreboenden? Den frågan har många frågat sig med anledning av byte av kaffe inom kommunalverksamhet, men också tidigare när sjukhuset i Helsingborg skulle förhandla fram en ny leverantör av kaffe. Svaret på frågan är både ja och nej.

All verksamhet som bedrivs av våra kommuner, landsting (Region Skåne) och staten måste upphandla sina varor och tjänster. Förenklat innebär det att ett förfrågningsunderlag på det man vill köpa läggs ut så att företag kan lämna in offerter på vad de kan erbjuda till vilket pris. I en hel del förfrågningar har man gått ut med lägsta pris. Så behöver det absolut inte gå till. Istället handlar det om att begära bästa pris på en vara eller tjänst som man angett kriterier för. Att kaffe smakar olika det kan vi vara överens om. Det beror på bönorna, hur de rostats och vattnet man på orten kokar kaffet på. Att köpa kaffe som ingen vill dricka är ett dyrt felköp.

En smart lösning när man upphandlar är att låta de som ska dricka och äta de produkter som man tänker köpa vara med och provsmaka produkterna från olika leverantörer. Om skolbarn och äldre får vara med och prova olika köttbullar och kaffesorter så får de som ska köpa in varorna och tillaga dem en direkt feedback på vad de tycker om de olika produkterna. På så vis blir det direkt fokus på hur människorna upplever matens kvalitet.
 
Om det kaffet man gillade bäst visar sig vara just Zoegas så är det också det kaffet man köper. Detta är ett smart sätt att få med kvalitetsaspekten som vi vanligtvis alltid talar om, men som ibland kan vara svår att definiera vid upphandling och inköp. Om de som ska äta maten har varit med och valt den kan man enkelt dra slutsatsen att de kommer känns sig mer nöjda med vad som serveras, och att matsvinnet kommer att minska.

Ta ett steg längre i upphandlingsprocessen och ge människor en möjlighet att påverka maten de äter. Provsmakning är bara ett exempel på att det går att ta smarta beslut inom upphandling.

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Riksdagsledamot för Västra Skåne

 

fredag 24 maj 2013

Får man dricka zoegas på äldreboende?


Får man inte köpa Zoegas kaffe till äldreboenden? Den frågan har många frågat sig med anledning av byte av kaffe inom kommunalverksamhet, men också tidigare.

Svaret är att man får definitivt köpa och dricka gott kaffe.

All verksamhet som bedrivs av våra kommuner, landsting (Region Skåne) och staten måste upphandla sina varor och tjänster.

Förenklat innebär det att ett förfrågningsunderlag på det man vill köpa läggs ut så att företag kan lämna in offerter på vad de kan erbjuda till vilket pris. I en hel del förfrågningar har man gått ut med lägsta pris. Så behöver det absolut inte gå till. Istället handlar det om att begära bästa pris på en vara eller tjänst man angett kriterier för. Kaffe smakar olika det kan vi vara överens om. Det beror på bönorna, hur de rostats och vattnet man på orten kokar kaffet på. Att köpa kaffe eller andra produkter som ingen eller få vill dricka eller äta är ett dyrt fel köp.

Det man kan göra och som är smart är att när man upphandlar låta de som ska dricka och äta de produkter som man tänker köpa vara med och provsmaka produkterna från olika leverantörer. Om skolbarn och äldre får vara med och prova olika köttbullar, kaffesorter och fisk för att ta några exempel så får de som ska köpa in varorna och tillaga dem en direkt feedback på vad de tycker om de olika produkterna. Provsmakningarna utförs som blind test. På så vis blir det direkt fokus på smaken, konsistensen och utseendet på tallrik och i glas och mugg. Resultat gott kaffe och alla blir  glada.
Detta är ett smart sätt att få med kvalitetsaspekten som vi vanligtvis alltid talar om, men som ibland kan vara svår att definiera när man ska köpa varorna.

Om de som ska äta har varit med och tagit fram maten och drycken så kommer de att vara mer nöjda och mindre mat blir till svinn. God aptit ger god kraft till skoldagen och vardagen. Därför är det all idé att lägga in testsmakning i upphandling, något som används alldeles för sällan, både för att få prova nytt men framförallt för att de som ska dricka och äta ska få vara med och påverka innehållet i mat och dryck. Det går att ta smarta beslut med upphandling.

onsdag 22 maj 2013

Innovationsupphandling ja tack


I dag har det varit innovationsupphandling del av dagen. Det är märkligt så många skrönor det finns om detta med upphandling t e x att man inte får föra samtal, klart man får bara alla får samma information.
Att upphandla ett behov genom att efterlysa en sak som inte finns är att upphandla en innovation. Om man på förväg inte vet vad lösningen är men vet att man ska lösa ett problem, ja då är innovationsupphandling ett smart sätt. Tänk er t e x att SJ behöver en teknisk lösning och då skulle ABB kunna vara ett företag som inkom med ett förslag till dem. Så skedde också förr för länge sedan. Vi måste hitta dessa smarta idéer för framtiden som löser våra bekymmer och skapar möjligheter och utvecklar företag. Vi vet att de finns redan nu, många gånger i en skrivbordslåda som projekt, men man tog det aldrig över tröskeln till genomförande i verkligheten. Dags att ta fram dessa projekt och hitta nya produkter, lösningar och processer för utveckling i Sverige. Innovation är framtidens möjligheter för vårt land i både offentlig sektor och i företagarvärlden. Här hemma och i världen.Vad hindrar? Gamla invanda mönster, kulturer och att inte riktigt våga. Dags för nytänk och mod!

måndag 6 maj 2013

När kvarnar ska mala.


Nu på morgonen har jag lyssnat på ett inslag om en tjej som årligen åker på sommarläger efter att hon fått detta beviljat av kommunen.

I år kom svaret från Kommunen efter att ansökningstiden gått ut, och därmed blir det då inte möjligt att åka eller att kunna överklaga beslutet.

Kommunal tjänsteman berättar i inslaget att ärenden kan ta olika lång tid från ett par veckor till några månader beroende på dess komplexitet.

Jag har själv inte alls någon kännedom om detta ärende, men jag anser att det många gånger handlar om förståelse och inlevelseförmåga hos handläggare, verksamheter och myndigheter för hur den person som sitter i andra änden drömmer, längtar och är hoppfulla inför att kunna få det där lilla extra av guldkant. Det kan också handla om att kunna ta sig ut och komma iväg med ett färdtjänstbeslut eller att få ett hjälpmedel från sjukvården. Dessa saker och många andra spelar roll i människors liv. Någon har uttryckt det som att ” vi har inte kundperspektiv utan kundens perspektiv” och det är det som är nyckeln. Att ha den sökandes perspektiv för ögonen och veta vad det betyder för den enskilde. Däri ligger lösningen tillsammans med smart organisation.
 

torsdag 2 maj 2013

Tips till skolan.


Om Sveriges kommuner sattsar ca 40 % av sin budget på skolan och Sverige är ett av de länder som enligt OECD mätning ligger i topp med resurser… Vad är då problemet? Resultat har inte automatiskt likhetstecken med hur mycket pengar som tillförs. Pengar spelar roll, men användningen av pengar i innehåll, där duktiga pedagoger, bra undervisningsmetoder och bra arbetsmaterial med frågor och uppgifter för att ta lärandet vidare är A och O. Detta kräver i sin tur bra målstyrning av politiker med bra ledarskap på förvaltningar och ute på skolorna.

Dagens elever har varit med om en helt annan – och snabbare samhällsutveckling än vad tidigare generationer har. I dag kan små barn klara av att öppna och stänga mobiltelefonen och att klicka på bilder på appar för att nå sitt mål t ex en tecknad film. Förskolan och skolan måste kunna möta dessa barn med ett innehåll som stimulerar dem att tänka vidare. Förskolan har varit duktiga på detta under mycket lång tid. Där har man ställts inför tankar och utmaningar i hur man ska lösa en uppgift t ex att få upp nycklar man tappat i en brunn. Matte kunskaper kan man enkelt lösa genom att fråga hur många kottar det ligger på marken där borta vid granen. Skolan har sedan plockat isär och delat upp kunskaper i bitar- kallar det industri skolan och den tiden är förbi. Frågorna har handlat om att leta upp saker som redan finns angivna i boken många gånger. Det är en bra träning för att lära sig söka och hitta fakta, men stimulerar inte vidare till eget tänkande. I dag har många skolor anammat nya sätt att ställa frågor och titta på kunskaper men den kreativa skolan fanns redan i läroplan 94- så många år har gått i gamla invanda spår. Vi har inte råd med att inte alla elever på alla skolor jobba med dagens lösningar för att få kunskap med sig framåt in i morgondagen. Tips finns här.