I dag är det en dag i Stockholm.
I eftermiddag har det diskuterats EU politik. Vad tycker vi svenskar om detta EU egentligen?
Inser vi vilken kraft det är som håller ihop, och sakta men säkert driver frågorna framåt?
Vi får betänka att det är 27 länder, varav två till tre stycken bedriver val hemma varje år. Ett ständigt rus hos några av valfeber medan andra kämpar på i vardagen.
De 27 medlemsländerna har 47 tankar att tänka d v s vem är för i denna fråga vem är emot, vilka står till höger om oss och vilka står till vänster, vilka är frihandelsvänliga och vilka ej. Här bör vi observera att rött hemma inte är rött i Europa utan kan ligga längre till höger än de blå Moderaterna och detta gäller det att hålla i minnet.
Lissabonavtalet är ett avtal som reglerar. Om vi tänker på alla de olika kulturer och betydelser som finns i olika sätt att uttrycka sig inser vi snart att ett tydligt regelverk är bra för att föra skutan framåt. Dock inte, så att vi ska detaljreglera och komma på förbud utan så att det för alla ska bli tydligt vad som menas. EU politiken måste bli lätt att förstå och vi som i dag lyssnade på Anna Ekström insåg att den tjejen är proffs på metaforer. Aldrig förr har jag hört Lissabonavtalet jämföras med dietlista och dajm. Inte heller visste vi att alla arbetsmarknadsministrar går i stickad kofta och har skägg- vad månne det bli av detta :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar