Efter att ha besökt ett frukostmöte i morse funderade jag på hur vi tänker.
Konsumtion stod på dagordningen och angående vård så ser vi helt olika på möjligheter och hinder för djur och människor. Hos veterinären står kunden i fokus, du får en tid till ditt djur och du är villig att betala för kvalité. I sjukvården finns en tröghet i systemet för att få kontakt samt därefter behandling. Vad är det som gör att det fungerar på ett sätt hos veterinären och på ett annat sätt i sjukvården?
Från skolan togs exemplet med hur utbildningar marknadsförs. Gymnasievalet blir ett kortsiktigt tänk kring vad du erbjuda i form av körkortsutbildning, dator och andra lockelser så som kompis val. Tänk om vi kunde marknadsföra program utifrån vilka möjligheter till försörjning de skapar framöver. Medieprogrammet användes som exempel på hur omvärlden påverkar ytligt. Många går utbildningen och får vissa kunskaper men inte andra. Dessutom är det många som inte får arbete eftersom det inte finns det antal arbeten som krävs för att möta önskemålet. Var tar då dessa medieutbildade vägen? Tar de arbete i äldreomsorgen, vilket de absolut inte tänkt, och i så fall hur blir det då?
Äldreomsorgen ett framtidsyrke med god försörjning. Är det kanske så utbildningar borde marknadsföras?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar