Öka kunskapen om matsvinnets konsekvenser

En miljon ton, eller 1 000 000 000 kilo. Så mycket mat slängdes i Sverige under 2010. Det motsvarar cirka 72 kilo per person och år, och är självklart ett stort problem ur flera aspekter. Det skadar miljön genom onödiga koldioxidutsläpp och försurning, det är dyrt för samhället att hantera och sist men inte minst så är det dyrt för dig som konsument.  

Matsvinn är alltså den mat som slängs trots att den skulle kunna ha konsumerats eller säljas. Problemet med att ätbar mat slängs finns i hela livsmedelskedjan som innefattar såväl primärproduktion, livsmedelsindustrin, butiker, storkök, restauranger och hushåll. Alla led i kedjan behöver ta sitt ansvar i denna fråga, men relativt sett är det faktiskt hushållen som är den största boven. Det handlar om konsumtionsmönster, beteende och attityder. Allt högre förväntningar på materiell standard i kombination med ett allt högre tempo gör att vi inte tar tillvara på maten så som vi borde.

Kostnaden för varje kilo matavfall är även större ju längre ner i livsmedelskedjan man kommer, vilket gör att en minskning av matsvinn på hushållsnivå har störst samhällsekonomisk nytta. Samtidigt som konsumenten sparar pengar på mindre matsvinn, undviks också en rad olika miljökostnader om matavfallet aldrig uppstår. Om hushållen halverar sitt matsvinn så motsvarar det en samhällsekonomisk nytta på cirka 10 miljoner kronor per år, enligt beräkningar från Naturvårdsverket. Det finns stora pengar att spara, men framförallt så finns här en möjlighet att göra en viktig och insats miljön och för en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion.

För att trygga framtidens livsmedelsförsörjning är det viktigt att hela vår livsmedelskedja är resurseffektiv, ända från jord till bord. Varje steg i kedjan bör präglas av etik, resurssnålhet, hållbarhet och säkerhet. Ett steg på vägen mot en resurseffektiv livsmedelsförsörjning är självklart att vi minskar vårt matsvinn. Förra våren tillsatte Moderaterna en rad olika arbetsgrupper för att förnya och utveckla vår politik. Arbetsgruppen ”Föregångsland för klimat och hållbarhet” presenterade nyligen sin slutrapport, och där finns bland annat förslag för hur vi kan minska matsvinnet. Ett konkret förslag är att ge Livsmedelssverket i uppdrag att intensifiera sina informationskampanjer om hur man som konsument kan minska sitt matsvinn. Hushållens konsumtionsmönster styr de själva över, men vi vill öka kunskaperna om detta för att alla ska kunna ta informerade beslut när de handlar, lagar och slänger mat. Det finns goda möjligheter att komma till rätta med detta och här spelar just information en viktig roll. Människor behöver bli medvetna om hur deras sopor påverkar miljön, samhället och den egna plånboken.

 

Bengt-Anders Johansson (M)

Vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet

 

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Näringsutskottet

Artikeln publicerades i Smålänningen den 27 maj 2013