Skoldebatten

I går talade jag skolfrågor och medverkade vid en dialog mellan LR och politiker i Skåne.
En av frågorna som var uppe var väljarnas benägenhet att välja parti efter hur man ser på skolfrågan. Detta är säkert sannolikt likaväl som jobbfrågan och andra frågor som berör människor.
Frågan om hur frågor ställs och vilka svar man då får var på tapeten. Jag menar att man många gånger får de svar man frågar efter eftersom det går att få in svaret i efterfrågad kolumn.
Exempelvis kan en fråga se ut så här: ”Är skolfrågan en av de frågor som skulle kunna vara avgörande för vilket parti du kommer att rösta på i riksdagsvalet i höst?”

”Skulle kunna” svar kan öppna upp för att täcka in otroligt många svar. Det behöver inte vara fel för det, men ofta är frågor ställda på ett sådant sätt att man kan få svaret att som i detta fall många skulle kunna vara avgörande för valet men det kan också bli jobbfrågan eller trovärdighet i ekonomi o s v.
Jag vill påpeka att skolfrågan är oerhört viktig och att det är stor skillnad på en skola med mätbara mål, uppföljningsbara mål och betyg och ett parti som (V) som är emot betyg. Det är ett stort vägval att välja Allianspartierna och att välja de rödgröna.
Ett förstatligande av skolan drivs fackligt, och själv var jag med den gången skolan kommunaliserades och hade då inte en önskan om att så skulle ske. Att det finns en tanke på att likvärdigheten blir lika om den utgår från staten kan jag förstå men samtidigt vill jag poängtera att staten inte kan ersätta alla de frågor som rör hur undervisningen ska ske och hur en skola styrs. Den största frågan av alla tycker jag är innehållet och hur det går till. I dag finns det inspektioner för att se hur skolor fungerar och dessa ska följas upp och åtgärder vitas om sådana påpekas.
Jag tror också att öppna resultat och målbeskrivningar är nyttigt för att få förändringar tillstånd. Jämför du dig med andra så skapar detta en kraft i att följa med och utvecklas.