Svårt beslut

En av dagens nyheter har varit att kristdemokraterna ställer sig positiva till ett register för aborter. Jag kan förstå att de önskar att det blir färre aborter men jag kan inte ställa mig bakom tanken på att registrera kvinnor som utför en abort. Kvinnor och tjejer som överväger att göra en abort befinner sig i en nog svår situation ändå och vi behöver inte komplicera den situationen ytterligare. Det gör inte beslutet lättare om faktorn med att bli registrerad ska läggas till de redan många funderingar inför beslutet.

En modern värld behöver en modern skola.

Läser min mail och följer en länk till lärarförbundet med rubriken ” I krisens spår ” som innehåller en diskussion kring att det finns färre lärartjänster att söka, enligt statistik som Lärarförbundet redovisar. En diskussion kring tidsaspekten för yrkesrollen i skolan och fortbildnings möjligheter är andra delar som tas upp.
Det är säkert så att det finns färre tjänster att söka vilket blir en av konsekvenserna när färre söker sig till andra arbeten om de har en fast anställning i oroliga tider. Vi har också mindre kullar av elever på grundskolan och gymnasiet nu. Lärarförbundet påtalar kommunernas ansvar mot slutet av artikeln och tycker att regeringens pengar kommer för sent.
Jag skulle vilja gå vidare till en mer djuplodad diskussion kring dessa pusselbitar i skolans värld. Oavsett lågkonjunktur, högkonjunktur eller ekonomisk kris så är inte pengar den lösningen som knyter upp knutar i skolans värld i alla lägen. Det finns ett arbete att göra inom skolans område som handlar om att göra de smarta sakerna i det egna arbetet som lärare så att eleverna växer och att jag som pedagog upplever att jag når resultat, hinner med och stimuleras vidare i min yrkesroll. Jag vet att det på skolans områden är långt ifrån där vi är i dag. Gamla invanda mönster att arbeta på byggs på med nya och så står man där med pålagor istället för att hitta sätt att nå målen genom att använda sig av förändrat arbetssätt både för sig själv och för barn- och ungdomar. Det går att hitta läsningar som gör att förståelsen hos de som vi ska undervisa blir lättare att skapa. Det går att arbeta så att aktiviteter främjar egen kunskapsinhämtning och genererar mer tid i verksamheten. Jag har sett detta ute på förskolor och skolor som jag besökt. Jag har också sett motsatsen där hinder inte rivs utan blir till murar som bara växer sig större och större. Någon dag önskar jag att jag tar mig tid att sätta mig ner och samla dessa tankar i skrift. http://www.lararforbundet.se./web/ws.nsf/documents/002BA303?OpenDocument&menuid=003190E1

En handlingens man Lennart Söderberg (M) Landskrona

Efter att Landskrona och Frälsningsarmén under festivalen fått leva med fokus på förbud mot kakor och kaffe i pressen, är det i dag en solskenshistoria att öppna upp tidningen.
Härliga bilder från festivalen och kommunfullmäktiges ordförande Lennart Söderberg (M) har genom eget handlande räddat situationen för Frälsningsarmén. Grattis Lennart till ditt snabba handlande!
När jag läser miljöchefen, Högni Hanssons. Kommentar om att han är trött på lokalpolitiker som lägger sig i myndighetsbeslut, så är det nog många andra som är mer än trötta på ett myndighetsutövande som inte främjar ett positivt handlag i samverkan med hur man löser situationer. Det går att välja den tvära linjen och vara paragrafryttare eller så väljer man en väg där alla kan gå ut som vinnare. Jag delar Lennart Söderbergs uttalande om att det bemötandesätt som använts inte är till gan för någon. Boken det goda värdskapet är att rekommendera.

Trist inställning för Landskrona och mot Frälsningsarmén

I dag kan vi alla läsa i Helsingborgs Dagblad på Landskrona sidorna om hur Frälsningsarmén fick sin verksamhet stoppad av miljö sidan i kommunen. Detta skedde mitt under Landskrona festivalen. Istället för att vara en tillställning av möjligheter och positivitet präglas i dag tidningen av miljöförvaltningens snäva syn på livsmedelshantering. Det går alltid att göra ett val av att tolka lagar och regler och uttrycket ” som f. tolkar bibeln” känns här mer än berättigat. Elin Wrethovs spalt på samma sida (A31) ”Vad döljer sig i grytorna” visar på det extrema förhållningssätt som miljö sidan väljer att arbeta med.
Lagar och regler är själv klart till för att följas men här som i alla andra sammanhang så går det att förena en positiv och möjligheternas attityd för att få ett bra resultat för alla istället för att inta en maktposition och tolka så fyrkantigt det bara går. Det finns personer ute på arbetsplatser runt om i vårt land som gjort det till sitt kall att skaffa sig den makt man kan utifrån det lilla ansvarsområde man har. Här finns allt från att trycka på knappar i en entré när det passar insläpparen till att vara tillgänglig för kunder när det passar till att hitta det som stoppar i lagstiftningen istället för att se möjligheterna tillsammans i ett helhetsperspektiv.
Trist för Landskrona!

Offentlig sektor som möjlighet eller hinder?

Jag funderar en hel del på arbetsmarknadsfrågorna och företagande. Hur kan det komma sig att vissa politiker inte ser att det finns en outnyttjad potential av möjligheter för enskilda kvinnor att bedriva företag inom kommunalregi? Tänk på alla de kvinnor som dagligen arbetar med de frågor som berör oss när vi behöver hemhjälp, äldreomsorg, behöver rehabilitering eller då vi blir sjuka. Här finns en uppsjö av kunskaper om hur vardagen fungerar och inte fungerar för de personer som behöver stöd och hjälp. Lägger man därtill synen på jämställdhet och ska förhålla oss till kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden så blir det oerhört märkligt när det ena politiska gänget inte vill att alternativ ska drivas inom kommunal verksamhet utan man ska endast kunna vara anställd. Detta medan det andra gänget tycker att det finns en stor outnyttjad resurs att hitta unika lösningar som företagare och alternativa arbetsgivare på den kommunala sidan. Detta behöver vi arbeta vidare med, för den allra största delen av kommunalverksamhet sker i egen regi och så behöver det verkligen inte vara.

Skicka männen på utbildning!

I dag diskuterades frågan om kvinnor i styrelser på Godmorgon. I Almedalen presenterades projektet med 200 kvinnor som ska genomgå en ett årig utbildning för att kunna ta plats på styrelseuppdrag om ett år. När frågan diskuteras kommer man fram till samma sak, nämligen att det finns ett systemfel. Frågan blir då om det är intressant för styrelser att ändra på rådande ordning eller om man tycker att det är bra som det är? Flera erkänner att man söker erfarenhet i samma interna kretsar gång efter annan. Det behövs bredd i sökandet och det konstateras också att styrelserna går miste om kunskaper som kan tillföra ny kompetens för att öka tillväxt.
Min fråga till alla de valberedningar som nu ska ta krafttag inför kommande styrelse år är om det kommer att finnas fler kvinnor i dessa valberedningar framöver och i fall ni kommer att nyfiket ta er an alla de kvinnor i höst som redan nu anses vara överkvalificerade för att gå den ettåriga utbildning som staten erbjuder? Listan borde skapa ett stort intresse.
Kanske är det rent av så att det är männen som behöver gå en ett årig utbildning för att ta del av all den kompetens som finns på den kvinnliga sidan i vårt land. För det börjar bli parodi på att använda uttryck som att det är svårt att hitta kvinnor. http://svtplay.se/v/1617909/gomorron_sverige/kvinnliga_chefer_politisk_musik?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,1617919/sb,p102831,1,f,-1

Men vad är det här? Om skolan.

Läste två inlägg i Aftonbladet i går som jag reagerade på.
Det första är Åsa Lindberg som skriver att hela ansvaret ligger på barnet i förslaget till ny skollag och att förslaget säger att bara du sköter dig i skolan får du arbete. Vidare saknar Lindborg förslag som kostar pengar.
Men vad är det här? När ska vi i detta land lära oss att vrida och vända på de skattemedel som vi tar in så att de verkligen gör största möjliga nytta? Det går inte att säga att bara skolan får mer pengar så löser sig problemen. Vi behöver en skola vars innehåll är viktigt från dag ett till sista dagen och att den enskilda eleven står i fokus. Så har det inte varit och är inte på många ställen. I detta arbete har alla ett ansvar såväl ledarskap som pedagoger och föräldrar och deras barn och ungdomar. Alla har sitt ansvar att ta för att lyfta den enskilde så långt det är möjligt kunskapsmässigt. Det finns ett glastak av välvilja där pedagoger resonerar kring att elever har det svårt och därför omedvetet inte lyfter elever till den nivå de skulle kunna komma. Detta måste vi ändra på.
Att sköta sitt skolarbete så gott man kan gör också att det blir större möjligheter att komma vidare i livet. Hur många av oss har inte i efterhand sagt att jag skulle ha kämpat mer eller lyssnat på kloka röster. Så kommer det förmodligen alltid att vara, men vi ska inte slussa barn upp genom skolan som vi vet kan mer än som tas tillvara. Här har skolan ett pedagogiskt ansvar som kan utvecklas mycket långt.
Den andre artikeln är skriven av Jan Guillou som utmanar läsaren med orden att ”därför måste vissa barn gå i sämre skolor”. Hans ståndpunkt är att muslimska barn som går i privatskolor får en sämre start i livet än andra barn. Jag lyssnade för ett par veckor sedan på ett exempel från en ort ca 30 mil upp i landet, där barn som gått på en kommunalskola inte fick den hjälp de behövde språkligt och inte heller trivdes de i skolan. De gick sedan över till en religiös friskola, lärde sig språk och utvecklades fantastiskt i den miljön. Jag tror varken att det handlar om kommunalskola eller friskola utan om hur jag som elev får komma till min rätt på skolan och hur jag mår under min skoldag samt hur väl ledarskapet och pedagogerna använder pedagogiken på barn och ungdomars arbetsplats. Tredjepart d v s skolinspektion finns sedan som garant för att skolan lever upp till sina åtaganden.
Jan Guillou tar Tibble gymnasium i Täby som intäkt för att allt blir som där om man väljer att driva i privatregi. Detta är en otroligt grov generalisering av verkligheten där allt framstår som nattsvart. Så är inte verkligheten. Det finns många otroligt goda exempel på skolor där såväl elever som pedagoger kommer väl till sin rätt när energi och engagemang används på rätt sätt.
Allt fler skolor börjar också jämföra sig med varandra, vilket gör att kvalitén i skolan kommer att öka.

Inte alltid en fråga om pengar.

Fler jobb för pengarna skriver oppositionen i DN i dag. Detta inlägg i debatten behöver granskas under ytan. Mer pengar är alltid ett sätt att kortsiktigt vinna popularitet och visa på handlingskraft. Det är för mig inte en lösning om inte den verksamhet som ska använda pengarna ser till att ha en verksamhet där resurser inte används på ett smart sätt. Då ska det till andra åtgärder först och kanske endast.
En arbetsplats inom rättsväendet tog in en konsult för att titta på deras verksamhet. Vid ingångsläget stod verksamheten inför en situation där man sa sig behöva 80 nya tjänster. När verksamheten var genomgången behövdes inte längre dessa tjänster. Hur är då detta möjligt? Jo, om vi arbetar på sätt som genererar mycket arbete men lite resultat och som blir direkt felaktiga. Vi använder kanske osmarta metoder och genom att hitta nya och annorlunda justeringar i arbetsmetoder med högre resultat får vi ut mycket mer av de resurser vi använder. Jag menar att offentlig sektor har en resa att göra på många ställen och områden, där man bör dammsuga den vardag man verkar i för att ta reda på hur man arbetar och om det är så att man arbetar på ett smart sätt för sig själv och för verksamheten. Först därefter kan man tala om vilka pengar som ska till och om de behöver tillföras.

Min syn på Thams matematik

Läste i DN om Carl Thams syn på matematik. Han jämförde med latinet förr och menade i artikeln att matematik inte behövs i alla yrken. Jag delar inte den bild som kom fram om vad Tham tycker. Jag anser att matematiken är oerhört viktig för såväl privatliv som arbetsliv. Att kunna förstå skatteberäkningar på lönen, kunna räkna ut månadskostnader, vad det innebär att handla på kredit jämfört med att betala kontant. Titta på programmet lyxfällan som ett exempel. Många köper teknikutrustning nu och betalar senare. Tänk på all sms lån som leder till stora skulder. Det går inte att plocka bort en dominobricka och säga detta behövs inte.
Många har i dag inte märkt att de fått skattesänkningar på upp till 1000 kronor eller mer.
Det är oerhört viktigt att ha matematiken som ett verktyg med sig från skolåren och ut i livet. Genom att använda och uppleva matematiken på många olika sätt så kan skolan öka kunskaperna till sammans med barn, ungdomar och deras familjer. Detta tjänar vi alla på.

Blogg, twitter eller något annat.

På morgon tv diskuterades i dag bloggande och twitter. Rekommendationerna som kommer fram i dag och vid andra tillfällen spretar. Ska man berätta om sitt sociala liv hela dagarna, vilket gör att vissa har väldigt många anhängare, eller ska man berätta mer om tankar och idéer som ger en annan bild. Vissa lyckas med det ena och vissa lyckas med det andra. Bloggande var i dag ute enligt diskussionens innebörd och det är bara unga tjejer mellan 18 och 25 som bloggar sades det. Jag får väl räkna mig till 25 åringarna då även om man får ta det nästan gånger två i ålder. Oavsett hur saker är så kommer jag att ha min egen linje för mitt bloggande och twittrande. De personliga mötena är oersättliga och de i en kombination med att efter möten kunna vara intressant på nätet tror jag hör ihop, i alla fall för mig.

Tankar från Almedalen.

Jag blir lite förvånad över att Mona Sahlin i sitt anförande i går kväll i Almedalen lägger så mycket energi på vad statsministern har sagt om henne? I debatten har Fredrik flera gåmger hävdat att oppositionen måste ge svar på vad som ska göras enligt deras sätt att se, om de skulle bilda en tre parti överenskommelse och hur deras innehåll ska se ut. detta måste de ju kunna svara på utan att hänvisa till Moderaterna. Blir lite märkligt i mia öron i alla fall.
I dag på morgon tv diskuterades fyndigheter i Mona Sahlins tal och b l a nämndes att Fredrik Reinfeldt saknar Göran Persson medan Sahlin inte skulle sakna Fredrik Reinfeldt. Det är klart ett fyndigt svar på att hon inte som socialdemokrat skulle sakna en moderat medan andemeningen från början handlar om debatterna som förs.
Mycket ter sig märkligt i debatten från oppositionen. Angående miljön så ska man inte använda smarta lösningar för att åstadkomma mer nytta globalt utan istället riskera att driva mål i lilla SVerige så långt att vi riskerar att kunna klara vår egen framtid i konkurrens och utveckling med andra. Det är nästan som att eliminera sig själv. Det andra exemplet handlar om veckans fråga kring tågtrafik som bara kan köras av ett bolag för det finns inte plats för mer än x antal avgångar. Vilka ska ha plats på spåren då sett ur kund perspektiv? Vem löser bäst det som kunderna har nytta av d v s att komma och avgå i tid till ett pris man är villig att betala samt service ombord? Sist men inte minst måste fastighetsskatten nämnas. I dag skriver ett antal moderata riksdagsledamöter om detta i lokalpressen på Gotland. Varför ägnar oppositionen så mycket tid till att klaga och debattera regeringens genomförda fastighetsskatt för att sedan vilja justera så att det blir mer krångel när de själva ska ha en idé´?

Vänd blad och öppna styrelserummet för kvinnor

Regeringen har nu gett pengar för att genomföra en ettårig utbildning för fler kvinnor att kunna ta styrelseposter. I dag har Almi seminarie på detta tema i Almedalen. 1465 sökande har önskat gå utbildningen och 200 har blivit utvalda. Av de som inte fått möjligheten att gå är många överkvalificerade. Det är nu angeläget att ta flera grepp samtidigt. 1) Marknadsför och exponera dessa överkvalificerade kvinnor rakt in i näringslivet inför valberedningar som ska ta in friskt blod i styrelsearbetet nu i höst. Kvinnorna inte bara vill och kan utan anses ha hög kompetens och vars resurser vi inte får gå miste om. 2) Projektet som sätter ljus och fokus på kvinnor och styrelsearbete behöver mäta hur väl det går för de 200 kvinnorna efter avslutad utbildning att nå målet med ett styrelseuppdrag inom två år. Utbildning bland kvinnor bara ökar och många svenska kvinnor passerar nu männen i utbildning, och därför tror jag att kontakterna och nätverksmöjligheterna via mentorerna och jurymedlemmarna mer angelägna än själva utbildningen i sig.
Vi behöver ha fokus på att ta reda på vad det är som gör att dörren till styrelserummen inte öppnar upp för hela den svenska kompetensen utan i stor utsräckning vänder sig till den manliga delen av befolkningen. Kommer den statligt arrangerade ett åriga utbildningen och de nu överkvalificerade kvinnorna man fått fram i uttagningen att kunna ge en respons från styrelser? Fortsättning följer.